av Berra

Ångesten tar mitt liv...

viktoria
lör, 2010-11-13 - 11:56

Fantastiskt Berra, att du firar 2 år!
Det är så generöst av dig att fortsätta dela med dig här, tror att det behövs för balansen att vi blandas - nynyktra och de som varit nyktra en längre tid. Bra för "långtidsnyktra" att känna igen sig i de nynyktra för att inte bli övermodiga och föringa problematiken kring "bara ett glas". Och bra för de nynyktra att läsa historier som din(och flera andras) och se att det faktiskt är möjligt att förändra sitt liv och att DET BLIR BÄTTRE - om man vågar kämpa på.

Har också kännt lite frustration över förändringar på Forumet : ) Kan vara så att jag överhuvudtaget är lite känslig för förändring. Har haft så fullt upp av den varan under så lång tid, så jag vill helst att alla rutiner och strukturer ska vara lika hela tiden. Känns tryggt när det stormar innuti att allt (och så menar jag verkligen ALLT - tillochmed en sådan liten detalj som AH´s layout) är förutsägbart och igenkänningsbart utanför min fysiska kropp. Vi vänjer oss såklart, lite skrattretande att jag reagerar så faktiskt.
Igår hade min man bokat in ett möte å mina vägnar med en potentiell kund (fuskar lite som konsult), och meddelade mig detta via telefon (EFTER att han redan pratat med personen ifråga) detta på en dag och tid som egentligen passade utmärkt, men jag gick fullständigt i taket och blev hysterisk över detta tilltag! Att något bara blev inbokat i min agenda "så där" utan min delaktighet (har huuur mycket tomma sidor som helst i den agendan ska påpekas).
Maken talar lungt om för mig att det går ju bra att ringa mannen och ändra tiden, ingen fara. Varvid jag ryar i att han ska sluta lägga sig i mitt liv!!!
Här börjar maken gapskratta och säger att det är ju lite svårt eftersom vi faktiskt lever tillsammans och har ett i allra högsta grad gemensamt liv - och jag kan idag se det tragikomiska i utspelet och min hysteri just nu över att jag måste få detaljstyra varje sekund i min tillvaro själv och gärna med låååång framförhållning. Kan tex inte planera in ett möte imorgon om någon ringer (knappt en lunch) utan då måste jag hoppa ett par tre dagar fram i almanackan för att mentalt förbereda mig! Sjukt kan jag medge - men om det är det jag behöver just nu så får det vara så, i den utsträckning jag har möjlighet.
Fast jag förstår ju att jag måste innom en snar framtid våga utmana mig själv med något så "wild and crazy" som en spontanfika på stan eller så.

Kram på dig Bästa Berra, önskar dig en fin lördag! Sjalv ska jag på opera ikväll, spännande: )

Thea
lör, 2010-11-13 - 12:13

WOW Berra! Stort GRATTIS!

Håller med Fenix, du har så generöst delat med dig här av med o motgångar, en lysande förebild o inspirationskälla.Tack för det!
Men ditt jävla humör får du väl ta itu med nån gång! Hehe

Kram, Thea

Berra
lör, 2010-11-13 - 12:33

Ta're lugnt...!

Du har ett sådant kontrollbehov över dig, och alla andra...
Finns det någonting som FÅR överaska dig någonsin???

Låt saker få komma, och betrakta det, inte döma och sorteras in i dina fack på en gång...bra eller dåligt?
Om du hyrde en film, skulle du vilja veta hur den slutade innan du såg filmen, så att du kunde se den i lugn och ro...?

Släpp taget emellanåt, och låt dig få följa med i strömmen, och försök inte styra strömmen...

Sitt ner...och ta in...andas...upplev, när du släppt behovet av att styra allt.....känns det inte ganska så bra då???

Jag har lärt mig lite hos mina shrinkar, släpp kollen och låt dig underhållas...
..och kom det ingen underhållning, så var det väl inte menat att jag skulle bli underhållen idag då...
Men jag fick en fin dag med mig själv, i lugnet...

Ett felaktigt tänk blir då, men i morgon så SKA jag underhållas...
Ett nyfiket rätt tänk blir, hoppas jag blir underhållen i morgon istället, med framförsikt utan krav...

Och det kan användas på annat...

FEL: I morgon SKA jag vara nykter, KRAV!
Rättare: I morgon hoppas jag att jag får vara nykter, framförsikt UTAN krav...

Nu ska jag fortsätta och umgås med mina underbara barn, mamma är borta i helgen, och jag vill helst räcka till båda barnen...

Mors Berra

Berra
mån, 2010-11-15 - 14:53

Nu har en helg passerat, och jag med den...

Upptäcker att tanken på alkohol inte har funnits där alls, visserligen klirrade det i frugans systemkasse när hon drog iväg på en myshelg med en vännina.
Men vad rör det mig, jag behöver och kan inte ens använda det, så det är/var hennes lilla problem...
Hon sa att man inte fick dricka alkoholhaltiga drycker på tåget, så de lät bli, vilka problem hon fick va?

Jag höll mig hemma med kidzen, och kunde vara duktig pappa som hämtade tonårsdottern på nattkröken med bilen...
Så självklart för både henne och mig numera, och jag har börjat fundera, utnyttjar hon mig, eller är jag en curlis?

Det är mycket prat bland mina vänner, klart att du ska med och fiska, fy fan vad vi ska kröka...

Firman vill att jag ska anordna julmiddagen, varför just jag..?
Tror dom att jag är intresserad att anordna så de ska få bli fulla..., för det är väl det det handlar om, så mycket fri sprit som möjligt..
Jag skickade en lista med alternativa julluncher som innehåller annat är bara julmat och sponken, tävlingar, upplevelser, resor etc.
Jag som nykter kommer nog att anse att det bara blir patetiskt att se min arbetskamr...f'låt kollegor bli packade..

Jag kan vara med på själva äventyret, leken, men kan sedan dra när det vankas käk och fylla..
Tycker att folk som blir fulla bara är jobbiga, man vet på ett ungefär hur det kommer att fortskrida, först tyst..
Sedan lite öppnare prat, lite svammel, allt högre ton, sedan skrika, "...å fy fan vad jag gillar dig Berra.." osv osv..

Vore faktiskt mer intressant om de vågade att säga detta när de inte var packade, jag skulle uppskatta det betydligt mera..

Så fyllan ÄR jobbig för mig, den blir ju på ett sätt sekundär, jag drabbas av andras drickande...

Tänk om alla kunde stoppa, när de blev precis så där "lagomt" packade, fortfarande glada och verbala..
De skulle ha en inbyggd alkometer som kände av promillehalten med en sond under huden, och PIP!, där var Britta precis lagomt packad.
Nu lyser det ett stort rött stoppljus mitt i pannan på henne, och hon får bara beställa "light-produkter", så blir kvällen fortsatt trevlig för alla...
Alla skulle få "kvala" till sina egna personliga promillegränser...

Kanske en framtida produkt jag skulle kunna sätta i produktion, den skulle inte behöva vara mer iögonfallande än en vanlig armbandsklocka,
med en liten tunn nål som precis penetrerar huden under klockboetten..?
Någon som vill satsa lite riskkapital???

Nä, jag är en fegis, skulle aldrig våga vara en sådan entreprenör...
Jag är bara säker på en sak...att alkoholen funkar inte för mig...

Och genom att leva efter den devisen, så håller jag mig på den mer positiva sidan av livet, och kan bestämma i stort sett vad jag vill..
Och jag håller ångesten i ett järngrepp...

Mors Berra

Berra
ons, 2010-11-17 - 10:11

Inte för att vara en klagare, men hela nya forumet har verkligen "fuckat upp" min vardag...
Jag vet om ambitionen, och Magnus har verkligen gjort ett hästjobb, det är jättefint här, ...men

Jag brukar 3-4 ggr dagligen gå in och kolla, skriva några rader både hos mig och hos andra för att försöka stötta och hjälpa.
Men oftast bara läsa, och kolla om någon har kommenterat mina kommentarer osv...

Jag brukade söka på "Berra", och fick då träffar vem som än hade skrivit det, inte bara mina egna inlägg.
På ett sådant sätt höll jag mig ajour med allt som berörde mig..

Om ingenting händer, så såg jag ju att de fanns personer som fortfarande läste på min tråd, eftersom antal besökssiffrona ökade hela tiden.
Och som jag skrev tidigare, man märkte direkt om det var ett inlägg som väckte ett visst intresse, ibland drog det iväg 100-150 besök per dag,
men normalt var 50-70 per dag...

Allt detta var min "betalning" för det jobb jag lade ner på forumet...

Inget av det finns kvar, känner mig hjälplöst borta...

Nya forumet ger mig inte vad det gamla gav mig...

Hjälp mig att finna motivation och små knep att hitta runt i den nya djungeln....

Annars tunnas jag ut, och med tiden kommer jag nog att försvinna...
För DET jag har lärt mig hos mina Terraputter, aldrig stanna kvar hos "energitjuvar", de som tar, men inget ger tillbaka...

/Berra

Fenix
ons, 2010-11-17 - 11:12

Tråkigt Berra att du upplever det så. Jag förstår hur du tänker. Hoppas Magnus kan fixa till statistik som du vill ha den.
Som jag nämnt tidigare är du en av de stora inspiratörerna här på forumet. Men det blir väl lite som att sitta och spela och sjunga bakom en nedfälld ridå på en scen och inte veta om det finns någon publik där ute i bänkarna.
Nåväl, jag har tänkt mkt på dig de senaste tre veckorna, då jag fyllt mitt blod med kemikalier. Nu är jag uppe på vägen igen, och det är sådana som du och Pia bland annat, som ger mig hopp och kraft.
/Fenix

Alkoholhjälpen
ons, 2010-11-17 - 12:14

Du är en viktig del av Alkoholhjälpen. För mig och för många som läser det du skriver. Jag är mycket tacksam för det "gratis" arbete som du och andra lägger ner för att hålla det här forumet levande. Jag ska göra vad jag kan för att hitta en lösning på det problem du upplever. Om du skriver det är jag säker på att andra också upplever samma. Jag återkommer.

/magnus

Berra
ons, 2010-11-17 - 12:37

..för att du är en sådan kämpe, och är så öppen & ärlig med dina reflektioner...

Märker du att ditt drickande förändras?, att du får i dig mindre vid varje tillfälle, eller dricker på ett annorlunda sätt?

Dvs påverkar de tankar du lägger ut på forumet ditt egna tänk, typ .."...jo men jag skrev ju så här..."
Så att du har någon form av hållhake när du väl har bestämt dig...
Eller är det "bestämmandet" som har förändrats, och drickandet är det samma?

Jag tror nog att jag personligen hade mest problem med bestämmandet,
minsta tvekan ledde till fortsatt drickande, alltså "inget mer dividerande" för min del...
En punkt, ett avslut i mitt liv, och sedan ....blicka framåt...

Inte lätt, nejnejnej, jag fick ta det abstines-dille som kom efteråt, och alla andras reaktioner...
Skitjobbigt när man "knappt" hade bstämmt sig själv, att sedan kunna försvara sitt val inför alla andra....
Och alla de andra, som egentligen bara vill försvara sitt egna missbruk, eller riskbruk...

Ingen ide' att överhuvudtaget gå in i en konfrontation med någon som har bestämt sig för att fortsätta dricka...
Mycket mera matnyttigt att ta en liten diskussion med någon som tvekar på sitt brukande...
Det hjälper oss båda, OM han/hon vill se sitt egna drickande som ett potentiellt problem...
Som alla andra frågor, saker och ting måste få mogna fram...

Sedan finns det ett tvångsbeteende att man alltid brukar dricka vid vissa tillfällen, och där gäller det att bryta rutinerna
till något annat, eller helst bara låta den försvinna, och inte ta ett substitut (typ läsk) istället för...
Då tänker man ju på..."..jag dricker det här istället för..", och det blir ju ingen direkt glädje med den drycken då...
Bättre att dricka läsk när man verkligen är sugen på det, så att den fyller sin "egna" funktion...

Jag menar att inte dricker jag Oboy på jobbet istället för kaffet, way to far with sugar...

Det finns de som snor en påse kaffe på jobbet regelmässigt, och menar att de har de rätt till eftersom de inte dricker kaffe på jobbet, men hemma...
Alla ska se sina rättvisor ända ut i lillfingernageln, ge upp någon gång...!
Ska vi börja sno skithuspapper på jobbet också?, "...för jag använder inget papper på Nr 1, och gör inte Nr 2 på jobbet..!

Nej lägg ner alla energitagande tankar, såsom yttepytte-rättvisor, och skaffa sig ett eget liv istället..
Koncentrera sig på sådant som är viktigt, skapa glädje genom att bjuda på sig själva istället, och bry sig om andra...

Jag tänker mycket på det talesättet, .."Har du inget gott att säga, så behöver du inte säga någonting alls.."
Även om det för stunden skulle kännas skönt att få spy ut sin galla, så måste man tänka på sina medmänniskor, det blir ingen trevlig stämmning!

Så jag har till viss del lärt mig att knipa käft, ...för andras skull...
Men öppnar den för min egna, OM någon försöker sätta sig på mig...

Jag ska vara ärlig mot mig själv, och skapa ett välbehövligt livsutrymme, jag tänker inte falla för den "teatern" som skapas runt mig, på jobbet t.ex.

Jag är jag, och jag ska vara snäll mot mig själv, och då mår jag som bäst...

Ett av de ingående ingridienserna heter..."INGEN ALKOHOL", för Berra..

Mors Berra

ahstudtest
ons, 2010-11-17 - 13:09

Tack Berra. Jag säger som superhjälten i sonens saga: Det tillhör jobbet.
Men det är klart, det är alltid trevligt med lite kärlek på jobbet :)

Nu ska det gå att se hur många gånger varje ämne är läst i respektive del av forumet. Det börjar räknas från idag 13:00. Så det som lästs tidigare räknas tyvärr inte.

/magnus

Berra
ons, 2010-11-17 - 16:10

Det där funkar skitfint, TACK, det gjorde mig verkligen jätteglad...
Jag såg t.om när forumet gick ned sig, för att återstartas kl 13:05, så det var "min" åtgärd du fixade, tack igen!

Är det struligt med "gamla" söket???

Det vore nog i sådana fall mitt sista beklagande, sen ska jag inte tjata mer...

Berra

Berra
fre, 2010-11-19 - 00:56

Ja,.. jo... hur ska man förklara...?

Längst ner på forumet finns det en sökfunktion, där får ett svar som är helt i o-ordning, dvs ej kronologisk sådan.
På den andra föreslagna sökfunktionen som omnämns som en länk på forumet behöver justeras, så får man bara träff på sina egna inlägg...

Om jag söker på ett ord, i mitt fall "Berra" så vill jag helst se allas inlägg där det namnet omnämns, och i kronologisk ordning...
Då kan jag se vilka trådar jag har varit inne i och skrivit inlägg i tidigare, och kan kolla om någon har svarat på det.
Jag kan också se om mitt namn omnämns i någon annans tråd som jag ännu inte har varit och och kommenterat i..

På så sätt går det snabbt och smidigt och se om allt är lugnt på forumet, jag har checkat av allt på mindre än en minut, och kan återgå till jobbet t.ex.
När jag sedan får tid, så skriver jag låånga memoarer och noveller på min egna tråd, och kommer med små uppmuntrande tillrop hos de andra..

Då blir det effektivt och ett behagligt surfklimat för mig i alla fall...

Mors Berra

Berra
fre, 2010-11-19 - 12:50

..och jag med den, tänk så skönt att jag numera slipper alla tvivel, ingen Bira för Berra...

Och OM det ska vara det, så är det bara att trampa ner till ICA och tjacka några alkoholbefirade, så är jag fortsatt ångestbefriad...

Så jag låter mig inte luras, man dricker bira för smaken, inte för fyllan, synd bara att det inte är ett lika stort utbud på den 0%-iga.
Jämför ni som vågar, testa en lättöl mot en 0%-are, lättölen smakar fadd i smaken (urvattnad), medan 0-bira har sin egna smak...
OKEY OKEY, inte på långa vägar samma smak som favvo-biran på bolaget, men vad sjutton, detta är det som erbjuds.
Och har man dessutom gjort ett längre uppehåll, så minns man inte smaken på samma sätt..

"Man ska inte gå ifrån knä till knä..", så sade de om tjejerna som bytte killar som andra bytte strumpor...
Det tar tid att heala, och komma ner med fötterna på jorden igen...
Så ett break hjälper, ju längre detso bättre..

Jag tror personligen att de som vill sluta dricka alkohol har egentligen för bråttom...
Jag vill sluta NU, jag vill vara ångestfri NU, jag kan avstå NU!, allting blir bra NU!, ...NU ska jag vara en glad nykterist....nähä!
..och så blir det inte så, på en gång...

Man blir besviken när man var så tvärsäker igår, och nu när polarna planerar helgen, så börja det suga i alkistarmen igen...

Det är så himla lätt att avstå, när det är inga problem...

Alltid mycket lättare att vara bestämd en Söndagsmorgon, en Måndag osv...
Men mycket svårare en Lördagskväll, när absolut ALLA ANDRA dricker och har roligt...
Gör verkligen ALLA ANDRA det, kanske bara de ALLA som du nu idag känner...
Säger det något om din kompiskrets???

Alla dricker inte på helgen, man är bara så rädd att man inte ska vara som alla de andra, man vill inte vara utanför, något kul KAN hända om man dricker..

Men när det inte gör det ...helg efter helg...borde man inte lära sig det då..?

Jag går in i helgen utan några tvivel längre, jag VET att jag inte kommer dricka något...
Varför då?, jo för att jag mår så mycket bättre,och att jag har äntligen lyckats överlista den lömska alkoholen, den är inte KUL, så är det bara...

Det KAN vara det för vissa, under vissa omständigheter, men jag precis som de flesta andra här på forumet...
Jag kunde inte hantera alkoholen, den drev mig till ett visst tillstånd, och jag trivdes inte med detta, varken för stunden eller efteråt...

Så min helg kommer att bli lugn, och jag ger den chans den så väl behöver...
Vill jag har roligt, så får jag väl se till att göra den rolig...
Inte tro att man kan ta genvägen med den kemiska substansen längre...

Hälla i sig en flaska brännvin, sätta sig på parkettplats och vänta på att föreställningen ska börja...
Utan det är jag som sitter i salongen, och det är jag som står på scenen, föreställningen kan börja, ...action!
Jag styr händelserna i realtid, och kan bestämma vad som kommer att ske, man får improvisera och ta det som det kommer...
Lyckas jag kommer fler och sätter sig på stolarna brevid, kanske några kommer upp på scenen och det växer till något stort....

Jag är Berra, det här är mitt liv, och jag har varit så fullt upptagen med att analysera det, att jag knappt har märkt att det går mig om intet...
Så idag LEV, imorgon LEV, inget annat är viktigare...

Mors Berra

märta
mån, 2010-11-22 - 13:48

Hej Berra

Vilket fint inlägg du skrivit. Jag tror också att alla som försöker sluta med gifter av olika slag har för bråttom. Och precis som du skriver, vissa dagar är lättare än andra att vara övertygad om sin styrka och vilja. Jag vet när jag skulle sluta röka, jag velade fram och tillbaka, idiotförhandlade om en eller två cigaretter och sen var jag tillbaka fortare än kvickt. Sen tog jag ett beslut, ett förankrat och väl genomtänkt beslut som landade både i hjärna och hjärta. Det var för 23 år sedan, jag har aldrig mer tagit ett bloss. Jag vet att jag aldrig mer kommer att röka, vet att jag litar till mig själv, mitt beslut, min styrka.

Kram Märta

Berra
mån, 2010-11-22 - 14:22

..för din fina ord, just idag så värmer de extra...

Varför, jo det är ju en MÅNDAG!

..och alla ni som har lärt känna mig med tiden, vet ju ....

JAG HATAR MÅNDAGAR!

Hur kunde jag veta det då, jo jag hörde min ekonomi tjuta utefter vägen i morse, den verkligen skrek...

Eller egentligen var det min turbo i bilen som tjöt...

Och jag bara känner mig så låg.....så f*cking låg...

15-20 tusen åt helvete...igen...(om det räcker)

Jag som äntligen började se lite av en ljusning i min (vår) ekonomi...
Bilarna äter upp allt vi har, vi har två spruckna rutor (4KSEK), två servicar(8KSEK), nya sommardäck på en bil(7KSEK), en trasig AC (20KSEK),
och nu dessutom en trasig turbo...
Jag hade lagt upp ekonomin, och besiktningarna så att jag skulle klara mig med årstiderna,
och till våren skulle vi kunna vara med näsan precis ovan vattenlinjen, om inte snuten tar oss på en flygande...
Vi upptäckte att lillbilen hade gått nästan 3 veckor med körförbud, men vi hade ju inte blivit plockade som tur var....

Men nu...

Va' f*n, det känns ju som om man bara kunde gå och hänga sig direkt, det är ju ingen ide' att man ens försöker rätta till det...
Det är ju inga små kostnader, och man kan ju inte mecka bilarna själv längre, bortsett från bensinpumpen på lillen,
men det kunde ha slutat illa, locket gick upp och jag höll på att sladda ur en rondell när 10 liter bensin vräkte ur baksätet...

Så idag är det ingen bra dag, förra veckan var bra, men den här går till historien...
Jag är så j*vla arg att jag funderar starkt på att parkera fanskapet i en bropelare, hårt!

Någon fistar mig rejält idag, och fanns det någon gud, så skulle han få lära sig nya svordomar av mig...

Jag förtjänar inte detta, när blir det slut på mitt lilla helvete, jag orkar inte längre...

/Berra

lillablå
mån, 2010-11-22 - 19:10

Du orkar och du klarar det!
Det finns en lösning till allt, och du om någon fixar det!
och visst tog det fokus från din galne chef?
och ilska är nog egentligen ganska bra, det finns massa
energi i den... men passa dig från att parkera i några broar!!
det vänder! och i morgon är det ju tisdag!
stor kram!!

Berra
tis, 2010-11-23 - 09:51

Tack för dina ord, jo du har så rätt, det tog fokus ifrån min chef, alldeles rätt..

Så var det ju nå'nting bra med det...sa den nyblivne änkan när hon fick se arvet...

Gäller att se "igenom" sig själv...
Jag vet att jag är skitkänslig på Måndagar, minsta lilla grej som går emot mig, ja då rasar hela min värld, fuck the duck!

Nu idag, så har jag hämtat mig ifrån "chocken", sorterat tankarna, och tittat framåt, vad göra?
Och min lilla söta go'a fru, ställde mig mot väggen och sade "mina" ord...

"...Nu skärper du till dig, du vet ju ingenting om kostnaden förräns du har fått domen hos (värk)staden...
..och tills dess så UTGÅR du ifrån att det är ett positivt svar du kommer att få, alltså en liten kostnad...
Det är väl ingen ide' att gråta över utspilld mjölk, om den inte är utspilld ...ännu...
Varför tar du ut allt elände i förskott...?"

Just det, varför tar jag ut allt elände i förskott, gråt istället när du drar kontokortet hos verkstaden, inte nu!

Så tack för den hjälpen lilla frugan, jag behövde ha "någon" som sa till MIG, även om det i stort sett var mina ord hon använde..
Hon skapar den "sinnesfrid" jag så väl behöver, jag orkar inte belasta min hjärna med en massa skitsaker, det få liksom inte plats..!

Så problemet är lagt i högen för "VÄNT", invänta svar, det ligger inte i min makt att påverka detta...
Bilen står på verkstaden för sin dom under dagen, jo det är en "ny" verkstad som jag har tagit på rekommendationer,
nära arbetsplatsen, ni kommer väl ihåg ....förändringar ÄR bra...

Så får jag väl se med vilken storlek på skiftnyckel de har tänkt att fista mig med, spännande..?

Så mitt uppe i hela skiten, det finns en lösning på det mesta...
Och i de flesta fallen, så löser man problemen "mentalt", inte hos problemkällan..
Och låter inte problemen äta upp en inneifrån..

Ny dag, nya problem, kom igen ba'h!

Mors Berra