av Fenix

Vill inte - kan inte

snoopy
tis, 2010-11-16 - 20:23

Hej Fenix... Hur är det med dig? Går inte så bra för mig, men samlar krafter för ett nytt försök!
Saknar dina inlägg, skriv fast det inte skulle va' så bra! Vi grejjar det till sist!

//Snoopy

Fenix
ons, 2010-11-17 - 10:54

Tack Snoopy!!
Behövde någon som knuffade igång mig. Som väl alla kan gissa, så tog det slut efter nästan 10 veckor. Skulle på det en helg bara. Nu blev det tre veckor i stället, men i söndags var det äntligen stopp och nu är det dag fyra och jag känner glädje igen. Skulle jag ha försökt innan att förneka hur det går, så är det ingen idé längre. Börjar jag dricka fortsätter jag, varje dag. Tack och lov bara tre veckor den här gången, brukar bli tre månader. Men jag har anammat vad någon skrev här (har varit inne mest varje dag) att klappa mig på axeln när jag gör ngt bra i stället för att kasta skit på sig själv för allt dåligt man gör. Så jag har klappat mig på axeln flera gånger de senaste dagarna, när jag tagit min antabus, när jag motionerat och så vidare. Och hur dumt den än kan verka, så blir jag glad när jag säger något uppmuntrande och ger mig en klapp på axeln. Folk som ser det kommer väl snart att ringa psykakuten:-)
Så Snoopy, vi klättrar upp igen. Visst grejar vi det, alternativet finns inte!
/Fenix

lillablå
ons, 2010-11-17 - 19:47

Så himla gott att du är tillbaka igen!
har saknat dig

viktoria
ons, 2010-11-17 - 22:02

Fint att du är på tåget igen, kramar V

surran
ons, 2010-11-17 - 22:03

Behöver vi alla. Skönt att du är med i matchen igen, Jag kör inga tre veckors men sist blev det tre dagar. Inget jag blir riktigt sjuk av men det räcker gott o väl ändå, Upp med hakan och kämpa vidare. Så är det bara

kram

Fenix
tors, 2010-11-18 - 10:20

Tack goa vänner!
Känns verkligen märkligt, att man liksom har en släkt här på nätet, en hel del människor som man på något vis känner och har en relation till. När man som jag trillat dit igen, känner man en slags skam inför er, känner sig dum. Vill inte berätta det egentligen. Ändå har jag ingen aning om vilka ni är, har aldrig träffat er. Lite skum den här ny nätvärlden. Men fantastisk på sitt sätt.
Ha en bra dag där ute IRL.
/Fenix

tsandra
tors, 2010-11-18 - 22:27

Glad att se dig här igen! Har följt din tråd länge, gillar dina uppriktiga och humorfyllda inlägg. Skickar dig en virtuell klapp på axeln för att du är tillbaka och skriver.

Gnistra
fre, 2010-11-19 - 20:34

Många klappar til dig Fenix. Blir så glad av din ärlighet och att du inte ger dig. Det är styrka, du kunde ju faktiskt ha gjort annorlunda.

Gnistra

Mazza
lör, 2010-11-20 - 01:18

skrev du bl.a
Var lite konstig i ungefär tre månader, men sedan dess har jag aldrig ens reflekterat över att jag vill röka igen, utan bara ibland tacksamt noterat att jag slutat för gott. Och det tvivlar jag inte en sekund på.
Får se nu om det blir likadant med alkoholen.
/Fenix

Det är ju bra att du är på banan igen men redan då hade du ju faktiskt bestämt dig för det här återfallet. Det går tyvärr inte att: "får se nu hur det går...."
DET GÅR INTE ÖVER AV SIG SJÄLV FENIX!
Men som sagt det är du som bestämmer och har ett val.
Vill inte strö salt i såren men det var ju alldeles uppenbart vad som skulle hända.
Kan bara också berätta att min forna suparpolare åkte dit i en rattfylla förra helgen. Först var han jävligt spak och sa att nu skulle han också minsann ta och lägga ner drickandet. Efter en vecka så hade det bytts till "jag hade verkligen otur som åkte dit" och "jag gör ett uppehåll med ölen-få se hur länge det blir".
Man blir ju mörkrädd när man tänker på vilken förnekelse den här sjukdomen har.

Adde
lör, 2010-11-20 - 06:20

med dig fullständigt Mazza. Det är ofta man kan läsa på forumet att ett återfall är på gång med hjälp av sättet att skriva. Ett av de bästa sätten att fortsätta att kröka på är att förminska återfallen till "jag drack ju inte så mycket" "så farligt var det ju inte" "ähh, jag är ju på banan igen" och liknande försköningar av återfallen.

Ett återfall kan ju faktiskt leda till döden. Ett. Återfall. Är. Väldigt. Allvarligt.

Segaletta2010
lör, 2010-11-20 - 10:11

Skönt att höra att du har tagit tag i ditt liv igen! Hur vill du att ditt liv ska se ut? Antabus -återfall, antabus? Har du funderat på andra vägar för att få behålla din nykterhet? Personligen tror jag inte mycket på antabusen, SÅVIDA inga andra förändringar görs.. Beroendepersonligheten är stark, och helt ärligt så är ju inte antabusen särskilt svår att manipulera bort...

Jag antar att du är i kontakt med beroendeenheten där du bor. Kan ni inte tillsammans diskutera någon annan form av lösning, internatbehandling, öppenvård el ngt annat? AA kanske? Mina senaste lediga helger har varit jättejobbiga, med ett stort sug... Och då har jag fått göra precis tvärt emot det jag egentligen skulle vilja göra. Jag har gått på AA-möten, pratat om mitt sug och i slutändan har jag hållit mig nykter!!!! Helt plötsligt känner jag mig stolt över mig själv.. Jag KAN leva utan alkoholen även om det är mindre roligt ibland.

Segaletta - Nykter och drogfri, bara för idag!

Thea
lör, 2010-11-20 - 12:17

Välkommen tillbaka Fenix, gillade Mazzas ärliga, pang-på-rödbetan inlägg.
Sen vaknade morsan i mig ( eller medberoendet?) oj, vad rakt på, klarar han det nu? Bara han inte blir knäckt!-tankar.
Hoppas du ser det för vad det är, omtanke o ärligt.

segletta har ju oxå en bra tanke, olika sätt att gå från missbruket.
För mig e AA möten min livlina o det har ju funkat i drygt 4 mån nu.
Jag har lärt mig att vara oerhört vaksam på mina tankar o de kan man faktiskt styra, ju mer jag tränar på det, desto bättre går det.
O att lyssna, inte höra, på de som gått före.
Det tragiska kanske e att man måste inse att man inte klarar av att dricka normalt, det går för en del, men inte för mig.
Den insiken kan vara väldigt smärtsam, men ju förr man accepterar det, desto lättare går det, inbillar jag mig.

En stor kram Fenix!!!

Thea

Mazza
lör, 2010-11-20 - 12:21

Man kan väl säga att antabus fungerar för den som inte vill dricka men är helt onödig för den som vill vara nykter. Det är ljusår mellan de begreppen - INTE DRICKA OCH VARA NYKTER.
/ Imorgon tre år, ångrar inte sekund av dem :)

Thea
lör, 2010-11-20 - 17:34

Grattis Mazza! 3 år känns wow för mig, men jag e stolt över mina 4 månader, en dag i taget blir alltid fler.
Jag har aldrig tagit antabus av den anledningen att det inte känns som jag bestämmer mig om jag ska dricka eller inte, för då går det inte rent fysiskt o det e inte ett eget beslut för mig.
Men det e jag, för många e det säkert en hjälp,kanske en krycka i början?
alla sätt e väl bra om man reser sig ist. för att ligga kvar i sörjan.
Mn utan den inre storstädningen tror jag man e chanslös, det finns inga genvägar dit.

Mazza
lör, 2010-11-20 - 20:06

Det blir bara bättre, jag lovar! Så mycket bättre...
Håller med dig om antabusen. Jag känner också att man växer i beslutet utan det. Men som en första åtgärd att komma tillbaka efter en period så kanske det är rätt att köra med antabus. Men för den hållbara nykterheten - att leva nykter - så.. ja, då behövs den ju inte. Vi får hoppas att Fenix (och många andra) kommer till den insikten också. Men också att vi inte heller ska behöva ta till antabus. Man vet aldrig, och inför nykterheten får man väl vara både ödmjuk och tacksam för att det fungerar.
Ojdå, apropå Så mycket bättre, så börjar det nu på tv4!!! hej då alla.

monkey
sön, 2010-11-21 - 01:38

Hej Fenix! Du och jag som följdes åt så länge och precis samtidigt går det åt skogen och nu är vi på banan igen. Skickar de varmaste kramar och håller helt med om att vännerna här på nätet är som en släkt.

Thea
sön, 2010-11-21 - 10:27

Hej Mazza, du skrev en bra grej tycker jag om ödmjukhet o tacksamhet.
Två enormt viktiga saker, att vara ödmjuk inför sig själv, att inte bli självsäker i nykterheten, för jag vet bara om idag, inte vad som kan hända imorn.
En dag i taget, var bara tomma ord för mig i början,jag såg inte djupet i dem, floskler tyckte jag då, hehe, nu ser o förstår jag visheten i dem.
En kille i AA som jag verkligen beundrade för hans kamp mot droger o alkohol o hans stöd för alla andra, dog knall o fall i höstas o det kändes jätehårt för alla som kände honom, men han dog inte i missbruk utan fri från det gamla, o hans föredöme har jag allid för ögonen, har aldrig träffat nån som visat större ödmjukhet o tacksamhet än han.
Den killen hade verkligen alla odds emot sig, o lyckades få många år i nykterheten, så vad har jag att gnälla om.
Vare sig man har 4 timmar, 4 dagar, 4 mån, 4 år, 40 år, i nykterheten, så gäller samma sak.
Glöm inte, påminn dig, lyssna på de som gått före.

Kram