Jag jobbar med träning och hälsa och har samtidigt ett alkoholmissbruk. Hur går det ens ihop? Jag förstår det inte själv. Har precis erkänt för mig själv att det faktiskt är ett missbruk jag har. Dricker vin 6 dagar av 7 sedan flera år och sista året har det blivit mer och mer. Har alltid varit den som ”dricker för mycket” på middagar, fester och liknande. Minnesluckor, omhändertagen av vänner och hamnat på akuten ett par gånger också pga alkohol.
Dricker ofta en hel flaska själv efter att barnen somnat, så vidrigt. Är själv uppvuxen med en alkoholiserad pappa! Varje dag lovar jag mig själv att jag ska sluta dricka när jag har barnen, men jag lyckas inte hålla det.
De helger jag är barnfri och är med min kille dricker jag ofta ca 1,5 flaska.
Tränar hårt i princip varje dag och jobbar 5 dagar i veckan trots detta, känns som att jag håller på att ta död på mig själv! Hur ska jag orka? Och hur tar jag mig ur detta?
Har OCD sedan jag var 3 år gammal, äter medicin igen för 7:e gången mot tvången och all min ångest (Sertralin) men det hjälper inte.
Känner mig som den största bluffen, fejken, ”vältränad snygg och sund” och ger goda råd och inspirerar alla andra - men helt knäpp i huvudet :(
För mina barns skull MÅSTE detta sluta. Och för min egen antar jag, jag förstör ju mitt liv det inser jag.
Finns det någon som känner igen sig?

Är det någon som har erfarenhet av Riddargatan 1?
Jag var i kontakt med beroendecentrum vid Mariatorget för ca 9 år sedan, då min exman ”tvingade” mig att gå dit. Det resulterade endast i en neuropsykiatrisk utredning som inte visade på något då jag hade för höga poäng på alla tester (?), de tyckte heller inte att alkoholen var mitt stora problem utan min ångest. Så är det ju säkert i grund och botten, men nu känns det som att det har blivit en ond cirkel! Jag har skyllt mitt behov att dricka på mitt dåliga mående, mina tidigare svåra ätstörningar, min ångest, tvångsproblematik och extremt gränslösa + otrygga uppväxt. Nu börjar jag undra om det inte är så att alkoholen är i vägen för att jag ska kunna må bättre psykiskt, det verkar väl rimligt? Eller?
Funderar på att kontakta Riddargatan 1 men vet inte om jag vågar.

Tycker du har gjort det bästa konstaterandet redan. Alkoholen är garanterat ett av de största hinden för att du skall må bättre, även om jag inte vet precis hur mycket problem du haft tidigare psykiskt.
Skulle våga påstå att utan att vända ditt alkoholmissbruk kommer du aldrig heller att få några positiva förändringar av din ångest, statistiskt raka motsatsen. Jag har själv periodvis problem med ångest fortfarande trots att jag dricker minimalt men nu kan jag jobba med den på ett helt annat sätt och det blir tydligt vilka situationer som triggar den. Med alkohol blir allt bara en gröt av ångest utan början och slut.
Intressant (är kanske fel ord) att du är en så fysiskt aktiv person och dricker mycket, i mitt fall har träningen blivit räddningen som vände mitt missbruk.
Att du känner dig som en "bluff" är också väldigt vanligt. Det är jättesvårt men försök att inte lägga mer skuld på dig själv utan börja se objektivt på vart du skall börja attackera problemen. Har också dåliga upplevelser av psykiatrin, den är så extremt ojämn i vilken hjälp och bemötande du får beroende på vart du bor och vem du träffar.. fortsätt stå på dig och sök hjälp. Och fortsätt skriv här så får du vänner som hjälper dig på vägen.

Kram

Tack för ditt svar!
Ja du, jag undrar också hur det går ihop! har en extremt stark fysisk motor, på gott och ont. Jag är nog faktiskt ganska extrem i allt jag gör, ibland även ganska gränslös tyvärr. Oroar mig dock massor för hur alkoholen påverkar kroppen och vet att det hämmar muskeltillväxten dessutom. Allt slit för ingenting... Skulle säkert ha ännu bättre fysik om jag slutade med alkohol.
Känt tryck över bröstet sedan förra sommaren, kollade upp det och alla mina världen som visade sig vara mer än bra, och speciellt hjärtat är i toppform. Det är ju väldigt bra, men har tyvärr inte hjälpt mot oron över att jag skadat mitt hjärta med alkoholen. Tänker på det varje dag, och ju mer jag tänker på det desto ondare har jag. Så fattar ju att det är psykologiskt - men eftersom man aldrig kan vara 100% säker så gnager oron och tvivlet ändå...
Det är dock framför allt detta med att min dotter speciellt har börjat märka av detta som gör att jag måste få till en förändring! Jag är så rädd, så rädd att förstöra hennes liv!!
Självupptagen och opålitlig mamma, den allra värsta sortens människa är jag!! Hur blev det så? Skäms så fruktansvärt. Usch!!!

Precis så som du beskriver det, så tror tror jag att det är - den här ”gröten”
av självömkan, ångest, skam, skuld, misslyckande gör det liksom omöjligt att arbeta med mig själv och komma framåt. Jag vet inte om det är för att jag är rädd eller inte varit ”redo” jag inte har lyckats slutföra någon av mina kontakter inom psykiatrin. Så fort det känns lite bättre avslutar jag det alltid, så dumt. Jag har aldrig känt att någon förstår mig och min problematik, även om det helt säkert inte är något unikt.
Är förvirrad själv, det kanske märks :)

Så många nedvärderande ord på en gång.
Vänd på det:
Du är här.
Du har fått insikt om ditt problem. Du vill skapa förändring för din och din dotters skull.
Du tänker på hur din kropp mår.
Så; medveten, stark och insiktsfull skulle jag säga.
Börja med en enda dag i taget. Läs och skriv här. Men börja med att försöka (vet att det är svårt) att inte kalla dig själv värdelös, eller den hemskaste sortens människa.
Kan till och med lova att det inte är sant.
Välkommen hit! ?

höstlöven

Känner igen mig massor. Ångesten. Dubbellivet. Skammen. Och vad är vad egentligen...
Men nu är du här. Du skriver så fint och ärligt. Det är att ta ansvar för dig, din hälsa och dina barn. Heja dig!!
Alkohol är, som någon skrev, ett hinder för att må bättre. Du gör så rätt som tar tag i detta. Vi är massvis med folk som tampas och brottas med detta. Du är inte ensam. Ta en dag (el timme) i sänder.
Kram

Du är inte ensam Kikkis.
Dubbelheten ...fasaden.
Att dricka en flaska vin tisdag kväll och stiga upp och prestera onsdag förmiddag.
Ensamheten i det. Den enorma ansträngningen som det kostar att arbeta och dricka och hålla en fasad.
Själv kom jag till insikt om att jag aldrig mer kommer att kunna dricka normalt. Den illusionen har jag släppt.
För mig blev det ändå lättare när den bubblan sprack. Då finns det bara en väg framåt.
Det är inte en spikrak eller enkel väg ...men du behöver inte gå ensam.
Ta hjälp - här och varhelst du kan finna hjälp.
Och allting är ändå bättre än att dricka bort liv och hälsa...och livsglädje.

Been there done that. Inte när det gäller träning förvisso, men ytterst få har nog förstått hur illa det varit för min del. Functional alcoholic tror jag det kallas.

Men du är här nu! Och du är bland vänner ? Vi har alla olika långa erfarenheter av både drickande och nykterhet.

Kram ? (nykter 4 mån, tjoho!)

Tack alla ni som skrivit, betyder massor!
Se klart: ska försöka vara snällare mot mig själv, svårt!! Men drack inte en droppe igår efter 6 dagars intensivt drickande med tre kvällar med minnesluckor...
åt massa godis i stället och var ute och sprang intervaller i en timme. Svårt att sova, men känns otroligt skönt att vakna utan bakisångesten.
En dag i taget!

Sober.1

Hej Angående OCD. Har du testat Anafranil. Funkar jättebra för mig.

Jag känner igen mig så mycket! Jag har också alltid tränat mycket, även bakis. Hur sunt är det då!? För att sen kunna dricka igen med motivationen - "Jag har faktiskt tränat idag så det är OK".
Jag har inte druckit nu på 16 dagar. De första 5 var inte kul, men sen blev det lättare tack vare detta forum. Det blir liksom en ny familj där ingen dömer någon utan peppar varandra.
Och jag kom på mig någon dag sedan att "nej, jag kan inte dricka idag för vad ska jag då skriva i morgon?" Fast jag vet att ingen hade dömt mig ?
Dock har jag fortfarande problem med sömnen, men nu är jag i så fall "friskt" trött och inte bakis.

Jag tror stenhårt på dig. Vi hejar på!
Kram på dig!

Hej!

Jag fick det när jag var 16 (är 37 år idag), tyvärr hjälpte det inte mig utan utlöste hemska panikångestattacker :(

Ja visst är det sjukt, lite som att kasta pärlor för svin, att dricka och träna...
Tränar i genomsnitt 11 pass per vecka, då det även är mitt jobb att leda klasser och utbildningar samt min egen träning på det. Vet att det låter mycket men är van. Ja herregud... jag har åtminstone inte vin i sportdrycksflaskan ännu, alltid något :)
Nej men allvarligt, det är ju slitsamt för kroppen och för hjärtat. Och som sagt, resultaten avstannar ju/uteblir. För att inte tala om vilken bluff jag är!

Tack så himla mycket för pepp, jag är så rastlös just nu att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Dag 2. Midsommarafton på fredag, inte bestämt mig för om jag ska vara helt nykter eller försöka dricka ett par glas. Har barnen så borde låta bli. Kommer kika in här så ofta jag kan, känner mig stärkt och glad när jag läser vad ni andra skriver!

Kram!!

Kikkis, ingen alkohol på fredag! Med tanke på vad du har skrivit så tror jag tyvärr inte att du klarar ett par glas. Jag vill inte vara taskig, men tyvärr tror jag det är så.
Jag har hittat a-fri öl på Ica som är jättegod, Bulldog av Gotlands. Mycket smak.
Jag kommer också att kika in här. Har det som en pepp liksom.
Du klarar detta! Jag tror på dig.

Så, har vi en deal?
Kram på dig.

Här kommer ett citat från min husgud Craig Beck: ”Du har ett val och det är första glaset. Resten väljer drogen.”

Det är hundra gånger lättare att avstå helt än att dricka lite.

Sök på Craig Beck på youtube. Han är grymt duktig på att förklara hur missbrukets mekanismer fungerar.

Kram ?

om att du alldeles nyligen kommit igenom ”en period av sex dagars intensivt drickande med tre kvällars minnesluckor”.
Det signalerar paus för mig.
Vi bestämmer var och en på egen hand och ingen blir nykter för någon annans skull, därtill är detta problem för komplext, mycket mer än tex viktnedgång eller någon annan halvsvår utmaning.
Att alkoholism är en dödlig sjukdom vet du redan.
Att begrunda ett par glas på midsommar tycker jag låter som en dålig idé och inte med den klarsyn som jag är säker på att du har.
Kram

Aklejan, Se klart: vi har en deal! Ingen alkohol på fredag!! Dricker inte öl men sett här på forumet att flera tipsat om en alkoholfri prosecco. Glömt vad den heter men ska be min bror köpa den. Vågar inte gå in på Systembolaget just nu.
Andra halvlek: ska kolla in honom nu.

Sovit riktigt dåligt i natt igen, vaknat en gång i timmen. Sömnproblem sedan 14 år, då jag genomgick en svår operation där jag höll på att stryka med två gånger - fick någon slags Posttraumatisk stress efter det och problem med sömnen. Enda som någonsin hjälpt mot det är Xanor.
Fått utskrivet 25 mg innan läggdags i perioder efter det, dock inte tagit alls sedan ett halvår. Är rädd att dö då jag vet att de inte funkar ihop med alkohol, och då jag druckit så mycket och ofta har jag varit tvungen att sluta ta dem.
Vet att det är lite kontroversiellt att få Benzo utskrivet mot sömnproblem, men verkligen testat allt annat inklusive Melatonin (som jag blir som en drogad Zombie av, även barndos!) och konstigt nog verkar jag inte bli beroende av Xanor. Har heller aldrig behövt höja dosen under alla år...

Dag 3 idag. Tänker nästan bara på det faktum att jag inte dricker, irriterande. Känns som att det upptar FÖR mycket av mina tankar. Hur länge kommer det att vara så? När blir det ett normalt tillstånd? Påminner mig om anorexian, att det enda jag tänkte på var mat, att planera kring ätandet eller undvikandet av det...
vid närmare eftertanke påminner detta ”missbruk”
mycket om det på många sätt!
Lögner, smussel, känslan av kontroll som övergår till absolut ingen kontroll men framför allt BESATTHETEN. Som att en slösar hela sin hjärnkapacitet på något helt meningslöst.

Bara mina tidiga morgontankar utan censur :)

Kram på er alla & ha en fin dag nu!

Grattis till dag 3, skitbra ju :)

Det där med att all vaken tid går åt att tänka på att inte dricka.. det är SÅ NORMALT, det kan pågå olika länge för oss tror jag. Men det är bra att det är så mycket tankar, försök bara lägga in positiva tankar och peppa dig själv hur duktig du är, prata med djävulen/hjärnspöket när han vill att du ska dricka. Det brukar funka för mig, att lägga fram vettiga argument till varför jag inte ska dricka varje gång tanken infinner sig. Sedan kan jag även rekommendera podden - Alkispodden, förra gången jag var nykter lyssnade jag på den varje dag. Superbra och så reflekterande.

Bra beslut om midsommarafton, samma här. :)

Den ska du be din bror köpa. 79 kr, svart tjusig flaska, jättegott! Det ska jag dricka på midsommar.

Jag gillar Falcon Smakfull. Bruna burkar i sexpack för 35 kr är prisvärt.

Ett tips för dig som inte gillar öl är Ginger Beer. Smakar inte öl alls, mer som cider.

Kram ?