Det är så himla svårt att slitas mellan de känslorna. Jag känner likadant. Här ju lämnat in om skilsmässa men tycker ändå synd om honom när han vill ses och umgås. Så jag säger också ja... Det är nog lite medberoende i mitt fall men sen tror jag att har man ett alldeles för stort hjärta och mycket empati så är det lätt att säga ja när man kanske skulle dragit en linje och tänkt mer på hur det påverkar sig själv.

Som sagt, jag förstår dig precis men du/Vi måste försöka att följa vårt eget hjärta. Som du skriver att man vill inte göra barnen eller honom besviken. Precis så tänker jag också men det är ju sån man har blivit. Tänker alltid på hur andra mår och känner istället för sitt egna mående.
Beslutet ska ju egentligen vara vårt varje varje gång oavsett vad vi väljer.

Ta hand om dig ?Kram Azalea

Även jag hade svårt att stå emot. Det är nog medberoendet som slår till, tycka synd om och "överempati". Men om man krasst sammanfattar det hela lite tycker jag det blev lättare att stå emot. Mitt ex fick exakt det han ville ha/behövde: fortsätta dricka och fortsätta ha kontakt för att slippa känna sig ensam. Jag fick inte alls det jag behövde, kändes som man fick smulor och som om man var ett sällskapsdjur. Dessutom kunde han ta kontakt när han var berusad och det kändes som ett hån, ett slag i ansiktet. Och också din styrka och energi är som ett bankkonto, det går att ta ut och det går att sätta in. När man har kontakt med sitt ex utan att något egentligen har förändrats så gör man ett stort uttag. Det tar tid att återställa "saldot på kontot". Var rädd om dig! Kram

Vad det känns skönt att ”bolla” här. Har vid flera andra tillfällen sagt till mannen att jag inte mår bra att umgås med honom. Att inget har förändrats. Han fortsätter ju dricka. Han ringer aldrig till mig när han är full, men däremot handlar han ju alkohol när jag är med.
Men det är ju som ni säger Azalea och Nordäng67, vi här har för stor empati, och bryr oss om mer hur andra känner, än bry oss om hur det blir för oss.
Ja ja, nu får jag ju träffa honom i dag, men jag måste bli bättre på detta, att säga nej, när jag känner nej.
Tänk att kampen fortsätter fast det gått ett år sedan vi gick isär.
Tack för era svar?

Det kändes bra i dag när vi var ute och åkte, mannen och jag. Han pratade på som vanligt om allt och ingenting.
Tror magin med mannen jag saknat är borta. I alla fall nu. Känner mig inte ledsen. Längtar inte efter honom, eller tiden vi hade.
Kan det vara så att jag börjar inse hur skönt jag har det själv? Att kunna göra vad jag vill? Utan att ta hänsyn till en man som kräver all min uppmärksamhet?
Ja, jag vet inte. Bara att nu känns det bra.

Det låter som du kommit en bra bit på vägen nu.
Skönt att kunna känna sig nöjd i sitt eget sällskap där man själv kan bestämma vad man har lust att göra eller inte.

Kram och ha en God sommarhelg?Azalea

Blade Runner

Vad fint att läsa ett inlägg från dig igen. Jag har inte orkat vara inne på forumet på några månader. Tycker du är klok som resonerar kring ensamheten och er ”nuvarande relation”. Jag hade försökt begränsa interaktionen så mycket som möjligt, trots covid. För mig har det skapat utrymme att vara själv ( något jag aldrig klarat tidigare) och tänka och fundera och försöka förstå hur man gör när man fokuserar på sitt eget mående. Jag har klarar mig igenom separationen nu och hoppas att jag kommit ut på andra sidan där jag nu kan påbörja mitt nya liv med barnen. Exet fortsätter att trakassera mig men det för inte ont längre ( även om jag blir ledsen av en del saker han skriver). Jag har bestämt mig för en månads time Out från honom när jag och barnen har semester. Ska blocka honom så att jag inte vara och varannan dag behöver marineras med elakheter utan helt koppla bort. Jag förstår att du och ditt ex kan ha trevligt och det är fint. Samtidigt fortsätter han dricka och därför kan ni aldrig få den relation du önskar men kanske kan ni ses ibland. Fundera på vad du får ut av att träffa honom. Kram Blade Runner

Skönt att höra från dig också BladeRunner. Ni här inne på forumet blir nästan som familj, och man undrar hur det går, när man inte hör ifrån någon inom ”familjen”.
Så skönt för dig att du också är fri. Du har kämpat länge. Kampen fortsätter men då är det bara för sig själv man kämpar. Bra beslut att blocka honom om ni ska på semester. Då får du lite lugn och ro i själen.
Ja jag får verkligen fundera om det ger mig något att träffa mitt ex eller om jag bara tycker synd om honom.
Hoppas du får en skön semester BladeRunner. Ha det så bra?

Känner mig så ensam vissa dagar. Försöker tänka positivt, inte fastna, inte tänka negativt. Men ibland är det bara så. Är det saknaden? Är det dessa coronatider? Eller är det bara så det är?
För vem som helst? Känner alla så här ibland?
Det är som om jag låser mig fast och jag har svårt att hitta på något. Tänker hit och dit, att jag kan åka bort, men det blir ingen handling.
Tänker tillbaka, och då var jag ju också ensam, fast en full man i garaget.
Ja vissa dagar.......

Det är nog så för de flesta att man ibland känner sig ensam oavsett om man är själv eller bland folk.
Tankarna får fritt spelrum och fr att ensamheten blir större än den är.
Du är inte ensam det är bara en känsla och den går över.
Kram Azalea?

PS . Jag har en lite ensam dag idag och deppar ihop lite över det tradiga vädret. Får ingen energi när det inte är soligt och varmt som det ska vara nu.
Jag plockade fram en mys bok, kofta på, lite jordnötter i en skål och kröp ner i soffan under pläden och läser. Skönt att leva sig in i en bra bok och drömma lite DS?

känner så emellanåt oavsett om man lever ensam eller tillsammans med någon. Jag får också såna timmar och dagar. Man blir håglös och vet liksom inte vad man vill göra och så händer inget. Precis som Azalea säger, det är bara en känsla och varar inte för evigt. Jag hade en sån dag i fredags. Kände mig som jordens ensammaste människa. Åkte ut i skogen för att leta svamp men visste inte vart jag skulle stanna. Gick lite här och där. När jag kom hem hade jag åkt bil mest och ingen svamp. Vaknade pigg igår och hade en jättebra dag. Konstigt hur dessa känslor av ensamhet landar ibland. Men som sagt dom varar inte för evigt. Hoppas du får en riktigt fin söndag. Kramar från mig

Jag har hört andra som är äldre än mig säga att de umgås med karaktärerna i böcker. Det där har jag inte helt förstått eftersom jag inte har läst regelbundet. Under mina tidigare depressioner så kunde jag inte koncentrera mig och jag läste endast via ett dyrt lyssnarabonnemang och då lyssnade jag på de lättsamma deckarna där jag kom att upptäcka senare, att det var inte den mest välskrivna, men det var bra just då. Så jag tänker att bland all litteratur så kanske det är någon som du är nyfiken på? Lyssnarabonnemangen erbjuder prova på! Allt från 14 dagar till 60 dagar har jag hittat och jag testar och testar. Just nu lyssnar jag på Trädens hemliga liv och fascineras hur träden hjälper varandra.

Tänk om människor gjorde likadant?

Precis som Azalea säger, du är INTE ensam. Det är en känsla. Det är en tanke. Och tankar är inte sanna.
Följ dina andetag och säg om du vill och behöver "jag har många fina vänner på forumet till anhörigstödet".

Jag läser dina kommentarer ofta och jag tycker om det jag läser.

Vad behöver du idag? Gör något som du mår bra av. Kanske du kan plocka bär och baka en kaka. Och bjuda en granne eller annan spontat, utomhus någonstans. Eller bjuda dig själv?

Att göra något som en tycker om till sig själv.

Må gott, det är du värd!

Jo, jag kom på att jag skulle tipsa om något som funkar för mig.

Min förmodade adhd har gett mig så mycket idéer under alla mina levnadsår och jag har hittat på det ena och det andra. Sen blev jag extremt uppvarvad när jag tog SSRI, alltså antidepressiv medicin och fick ju kämpa för att hitta en balans i många år.

Då jag vill vara lugn och i balans så har jag älskat när jag får tid att bara sitta och tänka och inte veta vad jag ska göra.

Men jag har gjort en lista på saker jag vill göra och som jag inte hinner i min något långsammare livsföring.

Det betyder att om eller snarare när jag känner mig ensam, då landar jag i en meditation och känner efter vad jag behöver. Sedan tar jag fram min bok med idéer och jag läser om alla saker jag velat göra som jag inte hunnit.

Då hittar jag ofta en sak att göra och det kan vara vad som helst.

En sak som jag älskar att göra är att läsa skönlitteratur (som jag klarar galant idag - då jag inte längre upplever psykisk ohälsa) och det är att läsa om böcker som påverkat mig förr.

Nu när jag skriver detta inser jag att jag ska läsa om Jack av Ulf Lundell. Den boken förändrade mycket för mig i min ungdomstid. Min kärlek hade som många andra Lundell som stor idol och han ville göra en Lundellturné och röka braj i botaniska trädgården i Göteborg.

Jag fattade ingenting och jag började läsa allt av Lundell för att förstå min ungdomskärlek. Det gjorde sina avtryck hos mig och det förändrade mitt liv oerhört.

Bara genom att läsa en författare...

Vilket stöd ni är Azalea, Nordäng67 och Självomhändertagande. Blir varm i hjärtat. Bra att bli påmind, att ensamheten bara är en känsla. Tror också det beror lite på vädret.
Känns bättre i dag, även om vädret är grått.
Började titta på en serie på tv. Kunde knappt sluta. Det var skönt att få tankarna på annat håll.
Ja böcker är bra. Har inte läst mycket genom mina år, men har nu upptäckt hur kul det är. Får nog också krypa upp i soffan i dag och läsa en bok.
Tack för stödet. Ni är guld värda här på forumet ?

Kallt, blåsigt och solen dom sticker o gömmer sig hela tiden.
Jag tog en promenad och sen har jag byggt bo i soffan med film.
Mpste bara säga en sak till.
Jag har börjat virka.......total nybörjare men så himla roligt och framför allt distraherande. Måste fokusera och hålls räkningen men kan samtidigt titta på film.
Här märkt att det är en perfekt avkoppling och nåt som lugnar mig. Jag har annars lute svårt att bara sitta rätt upp och ner och har lätt för att börja tänka för mycket då.
Så fram med handarbeten tjejer?
Släpp kreativiteten fri och njut av lugnet det ger.
Jag är nu stolt över att ha gjort 2 fina väskor, en fick min söta dotter, och nu håller jag på med en nätkasse att ha med när jag handlar.
Skickade just en jättesöt top till dottern i LA som jag hoppas kommer fram.

Kram på er tjejer?Azalea

Det låter med virkning. Det var ett bra tips på något att göra inomhus när det är dåligt väder eller mörkt ute. Finns massor att göra utomhus men inomhus är svårare om man vill göra något annat än städa? Tack för tipset! Har inte virkat sen syslöjden men det måste ju gå att lära sig! Kram på er ?

Jag har också städat som en galen människa så fort jag behöver distraheras.
Så kan man ju inte hålla på jämt kände jag, det blir ju aldrig vika och återhämtning.
Så då kom virknålen fram. Jag kan inte skryta om att varit nåt ess på det i skolan precis men det var kul att testa sig fram och nu går det rättså bra.
Perfekt de kulna och tråkiga dagarna.

Azslea

Vilka bra idéer ni kommer med.
Vill bara säga, trodde det skulle bli en grå dag här. Det blev det inte. Åkte till vatten och satt och fikade. Gick och tittade vid bryggorna. Köpte en glass.
Ja det blev en skön och mysig dag.
Tack för att ni finns och lyssnar när man behöver det?

Känner att jag i dessa tider, när man inte kan göra vad som helst, har svårt att stå emot mitt ex vilja att ses. Vi har gjort det några gånger, och han är så vänlig och trevlig. Ser ju honom inte full längre, även om jag vet, och ser, att han fortsätter att dricka.
Känner att jag inte orkar stå emot, när jag känner mig ensam.
Har vänner, som har sina partners, som inte vågar ses. Försöker sträcka ut vänskapsband till vänner som är ensamma, men det är en evig kamp att hela tiden försöka träffa någon. Har en lägenhet det är svårt att hitta något ställe att sitta ute på, och då är det värre när det är varmt och skönt på kvällarna.
Kanske jag är ovanligt negativ i kväll, men jag måste få skriva av mig.
Vet och tror, att det inte är bra att ha för mycket kontakt med mitt ex, men jag känner att det får vara så nu. Att vi ses ibland. Jag ser ingen annan utväg.

Kanske det ändå är bättre än att vara ensam. Det vet du bäst själv. Ensamhet är farligt, på riktigt. I en tid som denna, så får en lov att överväga.

Finns det någon aktivitet som du kan skapa med andra och komma ut. Typ som att plocka svamp i skogen med andra svampintresserade? Om du vill det förstås?

Tänker också att det finns säkert många andra som känner sig ensamma just nu, i din närhet, även om du kanske inte känner dem. Då tänker jag på grannar eller andra som du inte känner så väl.

Kanske du kan promenera med någon, bilda en bokcirkel, syjunta eller kafferep. Vad vet jag. Prova om du tror att det kunde vara något!

Ta hand om dig!

Ville bara säga att du inte är ensam om att känna av ensamhet. Det vet du förstås men kanske skönt att höra ändå...Jag läser jättemycket just nu, det får tiden att gå på ett bra sätt. Blir som ett bra sällskap, känner mig inte alls ensam när jag glömmer tiden med näsan i en god bok. Även köpt en skön strandstol som jag har lagt i bilen. Tar en tur till något fint ställe, fäller upp stolen och läser och dricker medhavt kaffe. Just nu orkar jag inte riktigt med att anstränga mig socialt. Alla är så upptagna när det är fint väder och också är, som du säger, inte alla tillgängliga pga corona. Igår kände jag mig ensam och rastlös. Åkte till affären och köpte två böcker och åkte till en sjö. Solade, badade, läste och fikade. Vips var klockan åtta på kvällen. Åkte hem och drack ett glas bubbel på altanen och tittade på solnedgången. Kände att dagen blev ganska bra trots allt. Stor kram till dig ♥️