av Ostrukturerad

Ostrukturerad
lör, 2020-07-25 - 01:27

Ja som rubriken lyder, så länge som jag längtat efter en ny hund att ge kärlek och uppmärksamhet och få en massa kärlek tillbaks..
Fick en ny tjejkompis via en kompis- app, vi började messa nästan dagligen och sen fick hennes tik valpar. Jag bad om bilder, skrev om min kärlek till hundar och ställde intresserat frågor. Jag funderade ett tag på vad det innebär att vara med hund, om jag var redo, vad jag kan erbjuda som matte... Jag kom fram till att det vore bra och positivt med något att göra och någon att pyssla om, och skrev till henne att jag ville köpa den valpen som fanns kvar (de andra var då sålda).

Visst, första veckan med valpen var tuff, det är mycket jobb, ibland nästan som att ha en bebis...
Men min lille vän gör mig gladare för varje dag och jag känner mig behövd och betydelsefull. Jag har nåt vettigt att göra och engagera mig i och med hund träffar man en massa folk och lär känna personer man aldrig skulle lärt känna annars.
Jag har inte blivit absolutist under dessa två veckor, men det är få dagar jag druckit nåt överhuvudtaget. Nån öl här och ett par där... Tänker sällan på hur gott det är med öl ens. Det känns inte ens på samma sätt längre, och jag börjar komma ur min depression så jag kan ta ett par bärs utan att min relation till vovven påverkas, och utan att bli personlighetsförändrad.

Mitt liv innan han kom var tomt, innehållslöst, hopplöst och meningslöst. Jag har varken jobb, studier eller någonting och ingen direkt hobby att ägna mig åt, och led dessutom av min barndom och att resten av livet varit som det varit, hade på tok för mycket tid att grubbla och älta...
Att få och ge kärlek till ett djur läker mina själsliga sår!
❤??