Fullt av tron på livet och att kunna leva utan alkoholen! Även om jag inte skriver hos dig så ofta så läser jag dina inlägg och inspireras?

Sju månader! Wow, otroligt strongt??

Kram och ha en härlig helg☀️

@torn, en tradition att hålla i! Ja jag skriver inte med nån vidare plan så det gör mig glad att du hittar något som är för dig. Spikrakt är det just nu här med. Vi fortsätter så! ?

Tack @bernard77, ser att du har en ny tråd här och ser fram emot att följa dig!

@sommarbarnet ? glad att du läser och att jag kan inspirera. Har själv fått så mkt stöd och pepp här så då är man på något vis alltid tacksam och vill gärna ge tillbaka det man kan.
Det händer inte dramatiskt spännande saker varenda dag, men för mig är varje dag en egen historia, när den är nykter!
Kram alla och kämpa.
Om det inte skulle ha lossnat än så gör det det.
Finns ingen som är nykter en längre tid och inte tycker det är värt det. ❤️

Jobb och fix inför helg i stan. Fest och vänner. Ser fram emot och nu har det gått så lång tid att det känns väldigt naturligt att vara nykter, har ingen plan för ”förklaringar” tänker att den enda jag behöver förklara noga för är mig själv.
Märker positiva minskningar på midjemått etc sedan jag började springa.
Fortfarande äter jag glass eller ”nåt” om kvällarna. Så får det vara.
Passar mig noga för nya områden att vara missnöjd med mig själv.
Håller emot jobbstressen mkt bra, tyvärr för mina medarbetare men vill inte riktigt än, träda in i den där centrifugen som är arbetet.
Lyssnade på - för mig- årets bästa sommarprat igår med Patrik Lundberg. Politiskt och personligt.
Lyssna! Läste Åsa Linderborgs nya bok. Också politisk och personlig.
Om man skulle vara intresserad av det. Sverige ut två olika perspektiv.

Idag är jag nykter, tack för det och för den lucka såsom i Sliding Doors öppnade sig i januari, kanske var det på nyårsdagen jag nånstans i min bakre hjärna började formulera beslutet om att nu är det äntligen över. ??????

Lyssnade också och blev helt tagen. Läst hans krönika på samma tema tidigare och blev lika berörd då. Den 17/8 släpps hans bok ”Fjärilsvägen” på Storytel och jag längtar.

Det jag saknade i sommarpratet var hans egna reflektioner över uppväxten och den klassresa som han gjort, och det hoppas jag få i boken. Jag har gjort ungefär samma klassresa som han, så ämnet engagerar mig verkligen.

Tydligen slutade mammans liv med alkoholism och leversvikt ?

Ha det bäst på kräftskivan och varje gång någon häller i sig en nubbe kan du tänka ”flytande gift” ?

Kram ?

Jag funderar på om det kan vara så att en berättelse som är FÖR personlig i det här fallet, också skulle förlora en del av sin politiska kraft. Sommarpraten har sånt genomslag och jag tror han verkligen är angelägen om att lyfta att detta inte ”bara” är hans berättelse utan handlar om så mycket mer.
I en bok kan jag tänka mig att det blir annorlunda.
Jag gillade att han inte var mer privat pga blivit liite trött på diverse livsberättelse som inte har bäring på så mkt mer.
Än just den som berättar.
Kul att du också gillade programmet. Ska lyssna på boken. Detta är en annan värld än min, så det är extra viktigt att förstå. Har ingen fin bakgrund men ändå något sorts kapital som gjort något med känslan av självet, när jag rör mig i världen. Att grund-duga.
(Inuti kan det ju dock vara lite hur som helst med det)
Kram!

... slås hårt av det när jag kliver in i mitt ”vanliga” hemma, som är stan. Hårt fast mjukt alltså.
Har inte sovit här på fem månader.
När vi flyttade till landet var det mer vinter än vår- nu sensommar om än mycket varmt.
Jag bläddrar bland mina kläder som jag har glömt bort att de finns. Ibland tror jag att jag har nån störning när det kommer till längtan- för jag längtar aldrig nånstans. Jag längtar aldrig efter tid som varit, längtar inte till landet när jag är i stan eller tvärtom. När min man reser längtar jag inte efter honom heller, men när han kommer hem är jag så glad att han är tillbaka.
Guldfisk-tematiskt på något vis.
Nu har jag speglat mig i mina vanliga speglar och ser att
1) jag gått ner mina corona-kilon de senaste veckorna
2) att den dyra sprutbehandlingen i ansikte ev gjort nytta, hoppas det, den gjorde ont... ? ?
3) att nykterhet gjort något med mig? Jag är iaf brun. Håret har växt under diverse klämmor och snoddar. Jag ser glad och tillfreds ut! Mina sneakers står kvar. Mina fina sommarbyxor - alltså inte mjukisar och konstiga träningstajts och urtvättade t-shirts.
Jag vet inte vad det är med mig och min landet-garderob men det har verkligen varit en fristad från hur man ska se ut- nu draget till sin spets.. ett halvår i för stora och för skruttiga kläder.
Nu ska jag duscha FÖNA håret, sån lyx! Sen ska det intagas drink och middag ute.
Världens gladaste känner jag mig. Så himla stolt över mig själv idag!
Hoppas det går bra att vara det utan nån särskild anledning alls. Mer än att jag känner att jag fixar livet just nu. Att jag fixar livet bra.
???
Jag tänker också på alla er här som alltid vet vilka ni är. ❤️ All hjälp på vägen. Och jag tänker på Kaveldun som jag saknar. Vill inte tjata i tråden.
Men här får jag ju skriva det jag vill.
Kavlis- inget dåligt får ha hänt dig. Okej? Skicka en liten röksignal, jag tittar ut över nästan hela stan härifrån ????

Sov till 10:30 idag.
Mycket länge sedan.
Skyller på min sköna säng här.
Mysig kväll på stan men också tydliga insikter om att jag inte är så ”kul” när jag inte dricker.
Jag blir nöjd tidigare, en drink efter middag, på mysig uteservering men sen är jag rätt nöjd.
Inga nattbad om man säger så.
Igår tyckte jag lite synd om min man. Måste prata om detta.
Jag kan ju inte dricka för att jag ska bli roligare på krogen. Såklart.
Men inser att mycket av vårt ”roliga” här i stan är just middagar ute, umgänge. Eftersom det varit så lite av det sista tiden så är det en effekt av nykterheten som kommer lite retroaktivt.
Nåja. Ingen huvudvärk och utsövd.
Idag blir det lite fix inne trots det superfina vädret, en springtur blir det också när det svalnar lite.
Jag är nykter idag, noll diskussion med mig själv.
Kram ?

Tänkte faktiskt på det i torsdags. Den första stunden innan ”det tog sig” var lite jobbig faktiskt. Då brukar jag vara lite tankad och högst omedveten om det, och jag agerar gärna ”lok” för festen.

I torsdags ville jag av förklarliga skäl inte det. Och det var lite plågsamt. Jag är så van att ”ta ansvar” för att bryta den pinsamma tystnaden. Varför egentligen? Det är någon annans tur nu.

Någon klok nykter sa att på fester kan man växla fokus till att ”samla på samtal” istället. Söka upp folk, verkligen prata och lyssna. Det måste jag träna på ?

Din man kunde väl stannat själv om han ville? Det är ju av naturliga skäl inte kul att vara nykter när andra börjar sluddra och gagga.

Kram ?

Ja @andrahalvlek jag håller med om att inte ta på sig ansvar för att fixa stämning. Nu var det mer känslan av hur det kan vara när jag och min man slår oss lite lösa, inte ofta men just nu får jag inte riktigt till det. Men det är helt okej! Mer ett konstaterande av en ny situation som vi inte varit i på länge.
Idag har vi haft en superbra dag med klippor sol och bad.
Och ser fram emot fest ikväll.
Kram ?

läst (nästan) hela din tråd! Du skriver fantastiskt bra och jag känner igen mig i stort sett nästan allt! Kusligt?
Ska bli duktigare på att läsa på andras trådar då jag får så mycket inspiration. Bara den där igenkännande känslan och att veta att vi är SÅ många i samma situation.
Önskar dig en skön lördagskväll!
Kram

... det var en bedrift- tack för läsning och för snälla ord. Det är fint när vi får känna igen oss hos varandra, har varit så viktigt för mig den här tiden som i början kändes vilsen och nu är det mitt självklara liv.
Men inget att ta för givet. I mitt pannben- på insidan- har jag några riktigt eländiga tillfällen tatuerade.
Om jag börjar glömma så lyser de i mörkret så jag kan hålla kursen.
Nu fortsätter vi, idag med.
Kram och tack än en gång ?

Tittar in och tankar lite inspiration. Du har fina o kloka inlägg. Läste nånstans att du undrar vad du ska pyssla med i höst. Föreslår pussel, som jag själv blivit helt betagen i. Man är här o nu, helt uppe i det. Ganska bra träning för hjärnan, både tankemässigt ( det är svårt) o i att just vara här o nu. Önskar dig en härlig söndag. Kram

Hann inte skriva i morse pga sovmorgon och annan rutin än vanligt.
Målade naglarna i morse med sån stadig hand att jag hade kunnat ställa upp i en tävling.
Idag ska jag premiärspringa en mil. Det har jag gjort förr men nu är det nog ett par år sedan. Ska bli härligt.
Snart på landet igen efter en rolig helg i stan.
Minns att mitt sinne förr brukade vara fullt av diverse kaninhål av dåligt samvete, grejer jag borde ha gjort men inte hade gjort. Människor jag skulle ringt eller relationer jag borde hållit efter bättre.
En del av de dåliga samvetena var inte ens riktiga utan bara av slentrian och inbyggs skuld.
Inte konstigt att jag kände mig tung, orörlig.
Idag är jag nykter. All is good.
Tack för din fina kommentar @jullan så glad att du tittar in här!
Kram ??

Tänker att nu, liksom i januari när jag loggade in här ffg är högsäsong för alla som druckit bort stora eller mindre delar av det som är ledighet menad att ge oss energi att orka hösten. Eller våren.
Viktiga dagar alltså.
Mina måndagar var ofta hemska och efter semestern tillkämpat pigg.
Jag har numera inte så stort behov av att trycka ansiktet mot insikter och minnen av hur det var. Däremot badar jag i den enorma känsla av lätthet jag har kring mig själv och mitt liv.
Efter de första veckornas dippar och sug har jag sakta men säkert lärt mig hur jag funkar utan alkohol och vad jag kan ha nytta av istället.
Dörren till ”ett glas” är låst och reglad och idag är jag nykter.
Tack igen mitt sliding doors-moment, och att jag fortsatte.

Kram alla kämpar, ? idag kanske är en sån där jobbig nykter dag i ultrarapid- de är urtuffa. Men de går över! Imorrn, allra senast. ??

Vill inte glömma hur det var... och det är så mycket bättre nu utan alkohol. Går inte att jämföra!
Ändå måste man liksom lämna det bakom sig. Blir lite tudelat det där?

Hur kändes det att springa?

Ha en fin dag och kram?

Du väcker lite tankar hos mig,
Kanske det går att vandra vidare på den rena klara vägen utan att jag på minner mig om hur det va?
Vilket fint jobb du gör för dig själv⚘
Tack från Pilla

Jag undrar också hur det kändes att springa en mil?? Ser att du har haft en bra helg . Bra med lite övning inför framtiden i stan också. Jag fick ingen ny art i helgen, men det gör inget, det var kanonhärligt ändå, och jag fick många andra fiskarter och ett par sköna timmars sömn under bar himmel på en liten ö i den ljumma sommarnatten.

Jag såg att AH har hoppat till det vidare livet, själv är jag ju sedan länge redan där i det verkliga livet men bryr mig inte om att starta en tråd om det.

Ha det bra! Kram

Ja, nu blir det nog samma sak här som på gymmen i januari och efter semestern. Fullt ös med nytt folk varje dag. Nya knäckta själar som söker hjälp och vägledning.

Och vi ska råda dem! Men jobbet måste varje individ göra själv. Man måste uppleva själv för att verkligen förstå storheten med nykterheten.

Men det lite sorgligt att så många försvinner härifrån allt för snabbt. I bästa fall återvänder de, men många gör inte det heller.

Undrar vilken ”uppklarningsprocent” som det här forumet har? Samma som AA, cirka 7-8 procent? Men det går väl inte ens att räkna ut med tanke på att det är ett anonymt forum ?

Kram ?

Tänk om nån anade att jag har något för mig så otänkbart som en intresseklubb för min mil-träning.
Alltså ni ???
Igår kom livet emellan, (eller snarare mamma, nu medförd till landet) och min efterlängtade springtur får vänta till i eftermiddag.
Idag är det full fart på jobbet, märks att många börjar komma tillbaka.

Balansen mellan det som var och det som är, gissar jag vi får hitta en lösning på.
För mig finns det nog ett värde i att acceptera att vissa saker blir lite tråkigare. Men det spelar ingen roll. Jag dricker inte. Men ibland när människor säger att karriär och småbarn funkar bra så säger jag att karriär kostar något i form av; städhjälp eller barnflicka eller inte kunna hänga med på alla simträningar med sexåringen.
Jag tycker det är att lura sig själv (och stressa ihjäl sig) att inte acceptera det utan att tro att saker och ting inte har ett pris.
Jag betalar gladeligen mina forna vinkvällar och bakisångest och trevliga glas och mindre njutningsfulla. Jag har fått ett liv som jag vill leva. Varje dag.
Men enkelt är det inte, och en liten ilning av sorg och saknad.
Jag är helt okej med det. Livet är randigt, så också det nyktra.

@torn jag håller mig också kvar här, känns hemma och bara bra just nu.
Jag behöver öva lite mer på livet i stan och ska också prata mer med min man, har några bitar kvar i detta stora pussel.
Men nykter, såklart, ingen tvekan.
Ha en fin dag alla forum-hjältar ❤️