Hjälp mig att förstå!

17 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Tröttiz
Hjälp mig att förstå!
Tröttiz
Ja, hjälp mig att förstå!

Ja, hjälp mig att förstå!

Jag förstår att min pojkvän har svårt att låta bli alkohol. En dag han inte dricker är undantag. 😔 Men jag förstår inte på djupet liksom ... Blir så frustrerad. 🙄

Jag kan på djupet inte riktigt förstå hur alkohol kan ha sådan kraft att man:
* förlorar kontakt till sina barn
* ger sig på sin bästa vän sedan flera år, enligt mig pga en petitess, och den vänskapen går helt i stöpet
* att köra i fyllan för att man vet att ens kompis flera kilometer bort har alkohol hemma och därmed i trafiken riskera andras och eget liv
* att dagen efter en fylla be om ursäkt, säga förlåt, till sin flickvän (= mig). Att då gång på gång försätta sig i situationer som "kräver" en ursäkt. Snart är mitt "öra" för ursäkter slut. 😔

Jag förstår att man kan ha begär. Men ändå inte ...

Jullan65
Det är en djävulsk sjukdom

Det är en djävulsk sjukdom alkoholism. Tar, förstör, ödelägger o tar livet av folk. Det är en besatthetens sjukdom som man kan hålla i chack om man väljer att inte dricka. Många av oss behöver hjälp o stöd för att lyckas, och även med hjälp är risken för återfall aldrig långt borta. Som medberoende behöver man oftast också hjälp. Kika in på sidan för anhöriga. Kram

Tröttiz
Dessutom är han

Dessutom är han självdestruktiv ibland då han dricker, vad har han att leva för säger han och klagar över den sorgliga värld vi lever i samt blir elak. Senast sade han att han borde hitta ett lämpligt rep.. Och där är jag mitt i. Inser kanske att jag borde springa långt åt andra hållet för min egen säkerhet, vem vet hur det kan snurra till och vad hans handlingar kan leda till.
Jag upplever att det gått för långt, och att detta inte slutar bra. Antingen klättrar han upp på ett tak som Karlsson på taket och ramlar ner, kör i fyllan med sina barn i bilen och det händer något, eller att jag liksom är i vägen och blir skadad på något sätt.

Samtidigt vill jag hjälpa honom i allt kaos. 💕 Någonstans vet jag att många inte pratat med honom om alkoholvanor, att jag gjort det. Och kan någon vara ett stöd om han når botten och vill sluta dricka är jag en av väldigt få där som kan stötta. Men kommer snart inte att orka mer.

Jag vet om "anhörig" - forumet. Men ville ha svar från "andra sidan" för jag har så svårt att förstå ...

Ni som kämpar med er nykterhet - jag hejar på er. 💕 Kram!! 🌺

Soffpotatis
Hej

Du kommer inte att kunna hjälpa honom förrän han själv bestämt sig på riktigt för att detta inte funkar. Även om det inte känns så, så underlättar du hans sjukdom nu genom att tänka på allt han rent ut sagt skiter i eller inte vill ta ansvar för. Jag tycker du kan vända dig till AA och prata om dom med medberoende och vilket stöd du kan få.

Soffpotatis
Var kanske ett hårt svar..

.. men jag har aldrig vare sig lyssnat på eller tagit in vad någon som stått mig nära sagt efter som ”de finns alltid kvar”. Konsekvenserna var tvungna att överskrida ”fördelarna” för att jag skulle komma till insikt och landa i det. Konsekvenserna ser olika ut för olika människor, för mig var det att någon som inte borde ha sett mig så full upptäckte hur gränslös jag blev av alkohol. Du kommer inte att kunna göra något annat än att ta hand om dig själv så länge som han är aktiv alkoholist. ❤️

Tröttiz
Kanske jag inte borde finnas

Kanske jag inte borde finnas kvar i hans liv i nuvarande "form". Kanske han börjat ta mig för given och börjar jag ställa till det för honom genom att inte finnas där kanske han inser att något måste ändras. Antingen inser han att något måste förändras eller så inte och då får jag väl börja vänja mig vid singellivet.

Soffpotatis
Gränser

Ja du behöver sätta gränser och värna dig själv, annars kommer du att slukas av detta beteende. Det blir som en form av psykisk misshandel där du aldrig får vila från tankarna på hans mående. Han drar nytta av det ( medvetet eller omedvetet), vi alkisar är mästare att manipulera och lägga skulden utanför oss själva. Jag råder dig ändå att ta hjälp från andra som sitter i samma sits som du oavsett vad du bestämmer dig för. Det är skönt att inte känna sig ensam i detta och av egen erfarenhet är det väldigt lätt att utveckla ett eget beroende i någon form när man varit utsatt för det som du är uppe i.

Bestemor
Ja, käre nån

Det finns absolut ingen logik i en alkoholist!!!
Hittar hen dessutom en svag punkt är du illa ute.
Sitter själv nu efter en rejäl uppläxning från min alkoholist sedan jag avslöjat mina svagaste punkter.
Behåll din integritet starkt!
Tro inte på nån medömkan eller förståelse.
Du kommer att smulas sönder fullkomligt
Var stark!!
En alkoholist är inte att leka med.
En alkoholist behöver inte medömkan.
En alkoholist ser alltid bara sitt eget perspektiv.
Sånt är livet. Den bistra sanningen.Intygar jag just nu.

Tröttiz
Jullan 65, Soffpotatis och Bestemor

Tack för era svar. Min anhörige med beroende har sagt att från 1. September gäller nykterhet en period.
Skönt att höra, jag inser dock att det blir en stooor utmaning för hans del, hm, för mig med tror jag.

Jag kommer att stöda så gott jag kan, och till det har jag funderingar ...
Hur stöder man på bästa sätt? Jag vill inte uppfattas för "på".
Jag vill inte heller att han får den tanken att jag bryr mig för lite då han vill göra en förändring. 😳

Kan tänka mig att då man har tråkigt/känner sig rastlös kan innebära ett sug. Jag tänker att det vid de tillfällena kan vara en bra idé att "dra" med honom på olika aktiviteter som "avleder"? Eller tänker jag tokigt, att jag blandar mig i för mycket? Att han själv bör hitta sätt och aktiviteter som funkar för en nykterhet? 🤨 Att det liksom mera blir hans jobb att hitta "nyktra vägar" och att jag snarare hänger med på dem?

Allt gott till er. 🌺

Soffpotatis
Hoppas det löser sig

Men du borde tänka på att må bra själv. Stötta kan man bara göra om drivkraften att sluta dricka kommer från den som behöver sluta. Jag tycker det vore en dum idé att ta på sig en projektledarroll där du ska underhålla honom för att han inte ska få sug. Då kommer du bara ett steg närmare avgrunden om det hela inte håller.

Hoppas det kommer gå bra för dig ❤️

Se klart
Hej Tröttiz

Jag har ingen erfarenhet av att vara anhörig eller medberoende. Du gör ju en mega-insats som är här inne och letar råd och stöd. Förstår att det är svårt att vara ”lagom” men det jag läser är att du lägger ner väldigt mkt kraft och möda på hur du ska vara. Och frågan är om det är en rimlig strategi.
Vad tänker du om att be din man skapa en tråd här, göra programmet och/eller söka hjälp på beroendemottagning. Att vara alkis är ofta att låta andra ta ansvar för sånt man själv borde lösa. Tänker jag. Menar inte alls att vara kritisk mot dig men det går dessvärre inte att göra nyktra jobbet åt någon annan. Allt gott till dig!

Tröttiz
Jag har påtalat drickande,

Jag har påtalat drickande, men han har själv tagit initiativ till att ta uppehåll från den 1 september. Jag har inte nämnt något datum. Betyder ju att han reflekterat över drickande. Om han sedan håller sug ifrån att dricka är en annan sak.

Ska försöka att slappna av och inte liksom röra i det, att låta honom ta tag i det. Om det sedan sammanfaller med att han eventuellt vill hitta på nyktra aktiviteter kan jag ju hänga med på det om jag vill, att ändra perspektiv..

❤️

Kallekandricka
Att personen tror sig vara

Att personen tror sig vara mer förberedd och redo för ett uppehåll den 1:e september tolkar jag som att det ska bli ett sista farväl kommande helg? Jag kanske misstar mig. Tillnyktrar han emellanåt får han inga farliga abstinensbesvär, det går att sluta tvärt.

Sånt här avgör man inte från dag till annan, går inte sätta datum i framtid annat än som målsättning, avhållsamhet är något man växer in i, blir redo för. Sen kan det vara en jäkla kamp ändå med återfall framöver, men vill man inte sluta kommer man inte sluta. Så är det bara.

Som soffpotatis skriver, drivkraft och motivation måste komma från den som slutar att dricka, det är ingen roll du kan ta på dig.

Men det är förstås jättebra att du är engagerad, läser och vill stötta.

Tycker din situation är så beklaglig och jag är glad att jag aldrig försatt någon i ett liknande medberoende. Nära relation med en alkoholist är mer slitsamt än en nära relation med en cancersjuk :(

Vill han faktiskt sluta kommer han ge det en ärlig chans, men vägen framåt kommer vara skumpig och du behöver göra upp med dig själv hur länge till eller hur mycket mer du ska behöva utsättas.

Be han läsa denna tråd, skapa sig en profil och börja skriva på forumet.

Det här blev väldigt tufft, men skriver i välmening :(

Tröttiz
Kallekandricka

Ja, det blir rätt "blött" i helgen är jag övertygad om ... 🙄

Jag har vänner som talat med mig och är oroliga för hur jag har det, för det har hänt rätt märkliga och galna saker. Dessa saker har jag inte ens nämnt för honom... Jag är nog kraftigt medberoende och något håller mig kvar hos honom.
Skulle mina vänner vara i samma sits, skulle jag säga spring fort åt andra hållet. Själv är man kvar i denna berg och dalbana.

Jag förstår att jag inte kan leva hans liv, vill han inte sluta så gör han inte det.

Tack för dina ord. 🌺

Kallekandricka
Hur har det gått?

Har han tagit sig i kragen?

Tröttiz
Kallekandricka

Tack. Kanske man inte ska säga detta högt .. Men det har han. Han har fått ett mera lugn över sig samtidigt som han upplevs rastlös emellanåt och trött. Men det är väl förståeligt med tanke på den mängd alkohol han tidigare hällt i sig.

Håller tummar och tår för att han fortsätter ta sig i kragen. Finns en hel del utmaningar. 🌺