Sök på det på youtube så ska du få lära dig hur alkoholen skapar ångest, depression och sömnstörningar.

När jag förstod det fullt behövde jag inte mer motivation för att förbli nykter. Min psykiska hälsa är huvudorsaken till att jag inte vill dricka alkohol mer.

Kram ?

Hej och bra jobbat till första veckan! Jag har precis klarat mina 3 veckor.
Jag var jättetrött första veckan. Så att känna dig emotionellt uttömd (som när du gråtit) hör nog till avgiftningen.
Jag har också börjat känna mig mer lugn bredvid barnen. Hoppas och tror att det har med alkoholen att göra. För vill fortsätta känna så. Och lära mig att alkoholen inte hade något gott med sig över huvud taget. Eftersom den stressar mig och gett mig inre rastlöshet!
Ush och fy bort med den!!!! Hemska drog...

Har inte tänkt på det förut, men du har rätt, har också samma lugna känsla i kroppen som under mina graviditeter.. Tror absolut att alkoholstoppet påverkade även då fast man bara trodde det var hormoner. Och så känner jag samma typ av stilla glädje över alla möjliga småsaker: ljum vind i ansiktet, blommor i vägrenen, fina moln, ett gammalt träd...

Annie Grace skriver i sin bok ”Tänka klart”: ”Alkoholen tar ifrån oss möjligheten att känna glädje i vardagen.”

Jag känner enorm glädje i småsaker, och ett stort lugn inombords. Jag är garanterat inte gravid utan bara nykter ?

Kram ?

... kommer på besök om ett par veckor. Jag är redan stressad eftersom de är väldigt glada i fina viner och umgås mycket kring alkohol. Och jag har ju inte direkt spottat i glaset förut, en egenskap som de har uppskattat...

Har bett min man informera dem om att jag inte dricker just nu och att jag INTE är gravid...

Det kommer bli påfrestande, på flera plan. Känns som ett risktillfälle helt klart. :(

Det är mitt råd.
Planera i förväg för a-fria alternativ, att du har vit månad eller tre (eller vad du bestämmer dig för att säga) prata med din man, preppa hjärnan.
Det viktigaste av allt är att det är DIG och DITT mående som är i centrum. Inte göra någon annan glad eller vara rädd att göra någon besviken. Du är viktigast!

Konflikt på jobbet, det bubblar och kokar av ilska, förnedring, ledsenhet och uppgivenhet. Vill bedöva mig men ska inte. Det värsta är att jag grät inför cheferna, för att jag var arg, förvånad och kände mig påhoppad. Sen grät jag för att jag var så förnedrad av att jag grät.

Nu vill jag bara gräva ner mig djup under täcket och grina tills jag somnar. Aldrig mer gå tillbaka dit, fast det är löjliga tankar. Om jag bara inte börjat gråta. Tappade ansiktet helt och gav dem all makt. Hatar dessa känslor.

Hej
Här har du en i samma sits.
Idag efter denna dag på jobbet var det nära att jag köpte A.
Fy sjutton att man efter alla dessa år ska behöva bli behandlad på detta sättet. I mitt fall viktiga kunder som chefen är mer rädd om än mig.
Men bestämde mig för att sitta i soffan vara deppig och må skit istället.
Insåg att A inte skulle hjälpa.
Köpte dock en flaska Vitt alkoholfritt vin och en alkoholfri öl på City Gross när jag handlade efter jobbet. Första gången jag ska dricka detta.
Så nu tar vi oss igenom detta
Imorgon mår vi säkert bättre.

Ja, fy vad trist Alvedelen och Kaye, men ni klarar det och känner er starkare imorgon när ni vaknar nyktra. Låt varken chefer eller alkoholen få makten över er!
Kram

Det är riktiga känslor, de går inte att stoppa. Jag tycker man är sann mot sig själv när man gråter för att man blir sårad, det är sunda känslor. Dina chefer fick sig kanske en tankeställare.. Om du kände att du inte fick säga ditt så be om ett till möte, eller skriv ett sakligt mejl. Men skäms inte över dina tårar. Om dina chefer är bra människor så ser de inte ned på dig för att du blir ledsen.. Ta hand om dig nu! Och du också Kaye!

I början blev jag helt chockad över hur starka känslor jag fick i nykterheten. Just ilskan hade jag svårt att hantera. Skällde ut min chef inför andra. Helt befogat, men inte så bra. Renderade i allvarssamtal.

Utan alkohol måste vi lära oss hantera känslorna på annat sätt. Djupandas långsamt är ett tips.

Även de positiva känslorna är starkare och mer genuina ?

Kram ?

Jag är min egen chef men har hand om kunder. Vissa kan verkligen ta energi av en eller göra en så arg så man vill strypa dom. Fast att man bara FÅR le och hålla med och ge den bästa servicen! Svälja allt!
Sen vill man bara snabbt hem och hälla i sig några glas vin... men tänker att det kanske är bättre att gråta ut det och bearbeta än att dränka det i alkohol och skjuta upp alla känslor. Jag har stått emot och skjutit upp för länge så jag kan inte gråta! Även om jag verkligen vill ibland. Men det går inte....

Gick upp tidigt idag för att jag orkade! (Ingen alkohol , 4:e helgen). Men sen satte 3,5 åringen igång med det ena gnället efter det andra och stressen kom direkt.... inte lätt med småbarn som stressar en och man vill bara hinna andas och fokusera på sig själv efter en jävlig jobbvecka!

När jag mådde som allra sämst i mina utmattningsdepressioner (2007, 2018) så hade jag inte förmågan att känna en enda känsla. Jag hade lagt en våt, tung filt över alla mina känslor.

Den första känslan som kom tillbaka var ilskan. För att hitta tillbaka till ledsenheten och förmågan att gråta fick jag ta musik till hjälp. Fortfarande har jag svårt att gråta, och det är en förlust.

Likheterna vad det gäller känslolivet är stora mellan utmattningsdepression och alkoholmissbruk. Samma delar av hjärnan påverkas delvis.

Så att du blev så arg och ledsen att du grät inför dina chefer är bara ett sundhetstecken - och ett tecken på tillfrisknande i nykterheten.

Kram ?

Det betyder så mycket!

Jag har alltid haft tendens att gråta när jag blir arg, förorättad etc. Sen är det otroligt svårt att sluta. Jag grät till och från hela kvällen igår. Det blir så laddat, och just för att jag är så rädd för att börja gråta blir det ännu värre när det väl brister. Hade säkert varit lättar att sluta om jag bara accepterade att ”jaha nu gråter jag och det är ok”.

I andra sammanhang gråter jag sällan numera. Äter Sertralin sen ca 5 år tillbaka och det har gjort mig jämnare i humöret, på gott och ont. Ibland kan jag känna att NU skulle jag må bra av att gråta ut en stund men det går inte. Så det lagras och lagras till sämsta tänkbara tillfälle...

Vaknat med dunkande huvudvärk och malande tankar, men det känns ändå lite lättare efter en natts (nykter) sömn. Halsade en alkoholfri öl igår men det kändes mest fånigt ?

Du känner mer och äkta känslor, inte ska du skämmas för det. Du har rätt till dina känslor o upplevelser. Med tiden lägger sig det som är efterverkningar av a, och det kommer kännas mer stabilt. Heja dig.

Äter också Setralin och den har också gjort mig jämnare fast mer avtrubbad. Inte lika glad som förr men inte heller lika ledsen/arg heller. Hoppas på att kanske trappa ner den också om jag når bättre som nykter. Kanske man kan gråta då också...
Min tjej på 9 år fick ADHD diagnos i förskoleklass. Alltid varit en sjukt jobbig unge! Läste att du har problem med din 7-åring.
Diagnosen och medicin + ökad förståelse hjälpte både henne och oss att förstå och få bättre tålamod. Tänkte om ni funderat något i de banorna?
Kram

Jo de funderingarna har kommit till och från. Men känner inte helt igen oss i de beskrivningar som man kan läsa. T ex att det ofta är förknippat med språksvårigheter? Det stämmer inte i vårt fall. Men det kanske inte måste vara så? Nu har hon precis börjat förskoleklass (hon är 6,5) så det är mycket förändringar just nu, vilket också kan förklara humöret. Men hon har alltid varit av en explosiv och intensiv sort. Men tanken finns där i bakhuvudet, om det är något som behöver utredas mer. Men så länge hon fungerar i skolan och har kompisar så har vi tänkt att vi avvaktar. Dock försöker vi ändå använda oss av strategier som fungerar med ADHD och liknande, att förbereda inför förändringar osv...

...blev en kombucha med ingefära & citron. Dag 14 utan alkohol idag, det rullar på. Fortfarande arg på cheferna, det bubblar upp ibland. Korta stunder av längtan efter ett glas vin, men det passerar. Gått ner ett par kilo dessa veckor, uppmuntrande! Har väl ca 20 att gå ner. Men det får komma sen, hoppas jag. Fokus på detta nu. Det känns bra. Försöker låta ilskan mot jobbet ebba ut, men har sen start känt att jag nog inte blir så långvarig där, och senaste turen bekräftar den känslan. Dock inte läge för några stora omställningar just nu.
Hoppas ni alla har en fin söndagkväll.

... har upplevt ett heeelt annat tålamod med barnen, det är som magi! De kan självklart gå mig på nerverna precis som förut men jag har mycket lättare att släppa det och till och med se på det med lite humor (ok inte alla gånger ? men ändå stor skillnad). Och då har jag ändå knappt sovit inatt pga förkylt lillbarn. Marginalerna har blivit större och det känns fantastiskt. Så tacksam. Kan till och med föreställa mig, nästan, hur det är att njuta av att vara förälder. Sorgligt nog har jag inte riktigt gjort det hittills. Allt har nog inte berott på alkoholen men det är tydligt att den inte tillfört något bra...