Satinsilk

Min man har alltid tålt väldigt mycket alkohol. Men för flera år sedan när han drack så kräktes han. Nu gör han inte det längre.

För två år sedan hittade jag att han hade handlat på Systembolaget på ett annat konto än sitt privatkonto. Han hade handlat framförallt vin, för ca 2000kr i månaden. Tanken var ju aldrig att jag skulle se detta så klart. När jag konfronterade honom och frågade honom om detta så svarade han bara ”jag vet inte varför”

Jag har även märkt att han gömt undan bag in box. Dock inga bra gömställen, men jag fattar att han har gömt det för mig. En dag kom jag hem tidigare från jobbet och såg att han hade en bag in box på bordet. Han såg inte att jag såg det, och när jag vände ryggen till så plockade han bort den kvickt.

För några dagar sedan frågade jag honom hur han mådde. Han säger att han mår bra. Jag frågade honom om han tycker att han dricker mycket. Han svarade att han inte tycker det. Men när jag i våras ställde samma fråga svarade han ”jag sköter ju mitt jobb”

Jag frågade om han kunde dra ned på drickandet, och då svarar han irriterat ”vaddå? Ska jag fråga dig om lov!?”

Jag vet inte längre vad jag ska tro eller vad jag ska göra? Jag märker att jag själv har börjat kontrollera mer och mer hur mycket han dricker. Vad tror ni här? Har han ett beroende redan? Vad ska jag göra?

Köper han billigaste vinet lär han väl få iallafall 30 liter vin för de pengarna, det skulle isåfall motsvara 1 liter om dagen. Köper han däremot dyra viner kan det ju handla om endast ett par liter. Fast köper han bag in box pekar det väl mot att det handlar om billiga viner. Jag kommer från andra sidan men skulle nog säga att med den konsumptionen och beteended lär han ju vara i riskzoonen. Jag skulle föreslå att du ställer honom mot väggen, men var inte för anklagande för då kommer han bara skylla ifrån sig. Försök vara förstående och säg att du är orolig och vill hjälpa honom.

Lycka till!

Satinsilk

Tack för svaret. Ja det är det billigaste vinet han köper. Jag har nu kartlagt förra veckans konsumtion (mån-söndag)
två flaskor rödvin, 6 liter vitvin samt 8 st starköl fördelat över veckan, men uppskattningsvis 60-70% av konsumtionen på helgen.

Jag har ställt honom mot väggen vid tre tillfällen sedan i våras. Men detta har alltså pågått mycket, mycket längre.

Senast för ett par dagar sedan ställde jag honom mot väggen igen (utan att vara anklagande). Jag frågade hur han mådde. Han tyckte han mådde bra. Jag sa att jag tycker han dricker för mycket och ville att han skulle dra ned på det. Då blev han sur och sa irriterat: ”ska jag fråga dig om lov då eller!?” Nej sa jag. Det vill jag inte. Jag sa att jag var orolig för honom.

För några veckor sedan flippade jag dock och skrek att det inte är normalt att köpa alkohol för 2000kr i månaden och att dölja detta för mig. Efter jag hade sagt det så försvann hans bankdosa. Så nu kan jag inte kolla summan längre. När jag frågade varför han dolde det så svarade han ”jag vet inte” denna gången när jag pratade med honom nu för ett par dagar sedan frågade jag honom återigen varför han dolde det. Då svarade han att det var för att jag tyckte att han drack mycket. Så jag tänker att han absolut måste vara medveten om sitt problem, men vill inte erkänna det...

Det beror nog på hur han dricker och varför också. Ser du när han dricker eller gömmer han sig? Dricker han för att han tycker det är gott eller för att han har ångest för något? Ofta kan det ju vara något som skaver och triggar ett drickande, om man bara dricker för att det är gott så smyger man nog inte med det?

Jag kan erkänna för mig själv, och till detta forumet att jag dricker för mycket och har problem med drickandet. Jag vet dock vad de beror på och tror mig veta vad jag behöver göra för att lösa det. Men jag skulle aldrig erkänna för någon att jag har problem....

Satinsilk

Han går in i sovrummet och dricker ensam framför tvn så fort han kommer hem. Sedan är han där tills han går och lägger sig. Så han dricker själv. Jag vet inte varför han dricker. Om det är för att det är gott eller för att han har problem. Han säger att han mår bra. Jag har sagt till honom att jag känner mig ensam i vårt förhållande.

När vi pratade så sa han att han inte behöver det. Vinet alltså. Han dricker inget då han har jourveckan på jobbet. Vilket är denna veckan. Så det återstår att se hur han kommer dricka nästa vecka. Om han kommer att ha tagit till sig av vårt samtal.

Jag själv dricker i princip ingenting alls. Om man slår ut det så kanske max ett halvt glas vin i månaden. Så jag är nog ingen rolig supakompis..

Om man är påväg in i ett beroende och ska stoppa det. Måste man avhålla sig totalt från alkoholen då eller går det ens att bara dra ned på det?

Om man räknar om det han dricker i sprit så handlar det om ca 3 liter sprit på en vecka. Jag år också från beroendesidorna och hans veckokonsumtion är väldigt hög även där. Så ja, han är nog kanske inte på väg in i ett beroende. Han är redan där. Sen är det där med beroende, alkoholism etc etc svårt att sätta etikett på. Jag var inte definierad som beroende när jag sökte hjälp, men jag vet ju själv att jag har ett problematiskt förhållande till alkohol. Med den konsumtion han har borde han nog ha abstinensbesvär under sin jourvecka.
Sluta helt, eller dra ner... ja det är föremål för diskussion på beroendesidorna. Så det finns inget klart svar på det. Det är svårt tror jag att dra ner tillräckligt mycket från en så hög konsumtion som han har om han fortsätter med sina BiB. Om han slutar helt en längre period får han Med största sannolikhet en hel del positiva effekter. De åtgärder som han redan har vidtagit t.ex. att han har ett hemligt konto för inköp på systemet och att han gömmer boxar för dig tyder på att han redan är medveten om att det inte är normalt, men jag tror inte att du kommer så långt om du ska tvinga honom att erkänna det. Och det kan mycket väl vara så att han inte vet varför han dricker, men det är en jäkligt dålig vana och gör honom också väldigt passiv. Han har nog rätt tråkigt helt enkelt. Vad gillade han att göra tidigare? Kan ni börja göra något tillsammans?

Li-Lo

Det är några dagar sedan du startade din tråd här i forumet för anhöriga. Du har en del farhågor och ställer frågor som anhöriga ofta undrar över.

Precis som de svar du fått visar kan det vara så att den som dricker eller druckit själv kan känna igen sig och ha erfarenhet av en liknande situation som din partner befinner sig i och därmed har möjlighet att erbjuda sin kunskap samtidigt är detta ett forum för anhöriga. Många söker sig just till detta forum för att få bolla sina tankar och utbyta erfarenheter med andra som har en närstående som dricker på ett sätt som ställer till det.

Jag kan naturligtvis inte veta vad som blir mest hjälpsamt för dig men jag hoppas att du få svar från andra anhöriga, ibland tar det lite tid innan en tråd får fart. Utifrån det du skriver blir det tydligt att du haft modet att lyfta frågan om alkohol med din partner och visat omsorg. I allt detta tuffa du går igenom nu och försöker påverka positivt på olika sätt vad gör du för ditt eget mående? Finns det saker du kan göra mer av som tillför dig kraft och lugn?

Fint att ha dig här
vänligen
Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet