Efter ett långt missbruk av alkoholmissbruk och smygsupande så tog jag mig äntligen mod och kontaktade vårdcentralen för hjälp.För en vecka sedan så hade jag tid där och fick träffa en underbar läkare.Inga nedlåtande kommentarer eller blickar som jag inbillat mig att jag skulle få.Istället så sa han att jag var stark och han önskade att fler sökte hjälp.
Jag bad om att få Naltrexon utskrivet.Och det fick jag.Sedan undrade han hur jag hade det med sömnen.Eftersom den har varit hopplös(somnar jag vi 00 så vaknar jag vid 4.Somnar jag inte vid 00 så ligger jag vaken till 4 istället).Jag fick även insomningstabletter utskrivet.
Det jag vill ha sagt är att denna vecka så har jag varit helt vit.Suget efter alkohol har varit obefintligt.Sovit som en prinsessa.Dock så måste jag erkänna att jag är väldigt trött på dagarna.Speciellt på eftermiddagarna,men jämför det med bakfylla och ångest så är det rena semestern.Nu är det Fredag och jag vet att denna dag kommer bli en utmaning.Jag har inget fysiskt sug,men psykiskt.Det är ju fredag och då ska man väl få unna sig ett glas....
Jag ska även nämna att jag ska regelbundet få träffa en sköterska på vårdcentralen för uppföljning.
En annan rolig sak är att jag igår kväll upptäckte att jag hade kindben,haha.De har varit väl gömda under mitt ständigt vinpluffsiga ansikte.
Nu har jag skrivit av mig lite och jag ska hitta på sysselsättningar som jag ska hålla mig igång fram till att bolaget stänger ikväll.Det är ju trots allt fredag.

Tinastina

Nu är det torsdag morgon... Har druckit, rejält men nu har jag tagit min 1:a tablett Naltrexon. Bävar mig för helgen... Har massor att ta i tu med här hemma men hjärnan säger att den vill ha alkohol... Vill bara dra filten över huvudet... Bara glömma allt elände...
Det längsta jag har varit nykter i år är nog 9 dagar, hur fan ska jag klara av att leva nyktert?
Nu ska jag ta mig lite kaffe, försöka ta mig samman...

Välkommen till forumet. Det verkar som att du just nu är i full färd med att göra en förändring kring alkoholen, och att det dyker upp tuffa tankar. Jag tror att många på forumet kan känna igen sig i det du beskriver!

Här finns mycket tips och klokskap att ta del av. Nu har du skrivit ett inlägg i en gammal tråd. Om du startar en egen tråd är det lättare för dig att hålla reda på det du skriver, plus att du ökar sannolikheten att få svar av andra.

Hoppas att du hittar något som blir hjälpsamt här, och skriv gärna mer och berätta hur det går för dig.

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Emo

För vilken gång i ordningen är dock oklart. Måste, ska, behöver verkligen lyckas denna gång. Så mycket elände och smärta som resultat av mitt bedrövliga supande. Vågar inte berätta sanningen för någon men hittade er här, här kan jag våga. Det blir inga solskenshistorier från mig men mammasanningar om min verklighet. Jag hoppas ni om någon kan och vill försöka förstå och orka läsa. Tog beslutet i måndags min första Naltrexon idag, på länge har provat två gånger förr. Vi hörs snart igen kära medresenärer?

Här är ett bra ställe att dela med sig, och att få känna igen sig i andras historier.
Väntar på din historia

miabia

Hej! Hittade det här forumet av en slump men känner att det kan vara bra för mig att få en plattform att dela lite tankar. Vet inte om jag är på rätt ställe men hoppas det är okej. Jag är gift med en man sedan 10 år. Vi har två barn och han har ett alkoholmissbruk som han har försökt att bli av med i omgångar. Nu känns det dock som att det verkligen är allvar. Han går på AA en gång i veckan och äter naltrexone. I början var han så exemplarisk i allt, visade mig att han tog sina tabletter, pratade och diskuterar. Nu börjar han sluta sig och mina hjärnspöken är i full aktivitet där jag hela tiden är på helspänn för att jag är rädd att han ska börja dricka igen. Ibland tycker jag att jag ser beteenden som jag kopplar så mycket till hans tidigare missbruk och ibland håller jag på att bli galen. Finns det någon annan här som delar mina upplevelser?

Läste ditt inlägg och jag är också ny här, jag tror det finns ett forum för anhöriga, där hittar du säkert massor av stöd! Gå in på första sidan och kolla för att hitta dit. Allt gott /A ?