av Kesella

Kesella
fre, 2020-10-30 - 13:28

Jag är orolig för min pappa. Under hela min uppväxt har han inte varit speciellt närvarande. Jag och min bror har alltid hittat på saker med mamma medan pappa för det mesta har stannat hemma. Han sitter i vårt uthus och dricker alkohol, röker och läser tidning typ hela tiden när han inte jobbar. Ibland kan det en hel dag utan att jag knappt sett eller pratat med honom fast att vi båda är hemma. Det ser hemskt ut i uthuset. Flaskor och fimpar överallt. Jag skäms så mycket när det kommer hem någon till oss och de är påväg att gå in där. Som barn har jag inte velat ta hem kompisar för jag är skäms över mitt hem. Vi bor ett ganska skruttigt hus eftersom alla pengarna går till cigaretter och alkohol...
Drickandet har pågått så länge jag kan minnas. Men jag har inga minnen av att han blivit så full att han är borta och spyr osv. Men det har blivit värre under de senaste åren. Han har förändrats och blivit mer aggressiv. Han har dessutom åldrats väldigt snabbt och det är som han vore 15 år äldre än vad han är. Han har trillat och slagit i sig flera gånger så jag har fått springa ut och då ligger han där helt blodig.
Jag bråkar i princip aldrig med någon men med honom bråkar jag väldigt ofta. Han säger ofta att jag är dum i huvudet och att jag tror att jag är något. Det går inte att ha en normal konversation med honom utan att det spårar ur och han blir jättearg och går iväg och smäller i dörrar. Han missuppfattar allt och jagar upp sig för ingenting. Han får det till att vi andra i familjen är hemska och bara trycker ner honom. Han är väldigt lat och hjälper inte till med mycket hemma. Han plockar inte ens undan sina egna grejer och om man skulle påpeka det så blir man utskälld. Han kan vara så elak och självisk men han mår ju inte bra psykisk. Så jag tycker samtidigt synd om honom. Han dricker varje dag tror jag och det måste vara ganska mycket eftersom han är på systemet och köper nytt typ varje dag. Han har bett mig flera gånger at skjutsa honom för att köpa tidning. Jag vet att han kommer köpa alkohol då också så jag vill inte skjutsa honom. Då blir han jättearg och säger att jag är en egoist som inte kan ställa upp för att han ska få sin tidning som är hans största nöje på dagen. Han brukar också nämna alla de gånger han skjutsat mig till träningar osv under åren. Jag tycker inte riktigt det är samma sak att skjutsa sitt barn till träningen som att skjutsa sin pappa för att ha ska köpa mer alkohol.
Jag vet inte vad jag ska göra?? Han är min pappa och jag älskar honom men samtidigt är jag så fruktansvärt trött på honom. Men jag är nog mest orolig.

Kristoffer
fre, 2020-10-30 - 13:56

Välkommen till forumet. Vilken tuff situation du beskriver. Din pappas drickande leder till att han försätter dig i situationer som du inte ska behöva vara med om, och att han säger saker till dig som du absolut inte ska behöva höra. Drickandet har pågått länge, och samtidigt märker du att det eskalerar och att han blir mer aggressiv. Klokt och modigt att du tar det på allvar, klokt och modigt att du vänder dig utåt för att kunna få stöd. Det är viktigt. En sån här situation är det inte meningen att en ska klara av att hantera på egen hand, du och resten av din familj förtjänar hjälp och stöd för att få det bättre.

Jättebra att du skriver här, fortsätt att berätta hur du har det! Utöver det så skulle jag vilja tipsa om att höra av dig till anhörigstödet i den kommun du bor. Där kan du få prata öppet och ärligt med människor som har dig och ditt mående i fokus i den här situationen. Du hittar kontaktuppgifter genom att söka "anhörigstöd" och din kommun/stads namn, och det går att vara anonym när du ringer. Ett annat alternativ är att kontakta Alkohollinjen på 020 84 44 48. Där kan du också vara anonym och få prata med en rådgivare om vad som kan bli ditt nästa steg i det här. Om du trivs bättre med att skriva, och vill skriva med oss rådgivare här på Alkoholhjälpen så kan du skriva direkt till oss under fliken "Frågor".

Är det så att det uppstår en mer akut situation där din pappa är våldsam, eller där du är rädd för att han kommer att bli det, vill jag betona att du bör ringa 112 så att ni andra i familjen kan få hjälp att slippa råka illa ut.

Här kom det en massa tips, jag hoppas att det var okej. Och som sagt, oavsett så får du väldigt gärna fortsätta skriva här och berätta om hur du har det.

Varma hälsningar,
Kristoffer