hjälp mig snälla

Tack för pepp. Det går så upp och ner för mig kring hur jag känner kring detta med att gå till en beroendemottagning. Hade jag kunnat göra detta helt anonymt så hade det inte varit något problem alls. Känner mig vansinnigt peppad! Men detta med barn och familj och så blir nästan för mycket. Som att det är DET som blir den stora oron, inte detta med alkoholen om någon förstår hur jag menar?

I alla fall, skriver en liten sammanställning över hur mkt jag dricker samtidigt som jag trappar ner. Igår 3 glas vin och sen var det bra med det. Tänkte ta samma ikväll och under slutet av veckan trappa ner till 2 glas vin. Borde fungera hoppas jag!

Appropå det här med abstinens. Jag känner inte någonstans att jag blir skakig eller får hjärtklappning eller så. Gör man alltid det när man trappar ner? Jag menar min kropp är van vid 1-1,5 liter vin dagligen minst liksom. Så tre glas är så mycket mycket mindre tänker jag?

Hej vad bra att du lugnat ner dig. Det kommer ordna sig till det bästa. Det låter som du skulle kunna klippa a rakt av, det finns många som gjort det och det har gått bra. Du känner ju i kroppen om det funkar eller ej. Det som är mest besvärligt är sömnen, att få till en bra sömn är viktigt när man slutar dricka, kan vara nog så jobbigt med den en tid. Faran med att trappa ned är ju att det är så lätt att trappa upp igen. Så du får känna efter vad som passar dig bäst. Kram Jullan

Jag vet att det är så enkelt att säga, men oroa dig inte. Det kommer att bli bra detta. Jag förstår dock att det inte är så enkelt med barn och familj. Sen vet jag inte något om hur just den biten fungerar, men det låter ju på de som har erfarenhet att du verkligen inte behöver oroa dig för något.

Om man ska se det till det positiva är det ju att det blir svårare att backa ur. Visst, det låter som att du hade haft viljestyrkan ändå att komma ur detta, men nu har du ju en plan framåt. Försök att slappna av så gott det går och ta hand om dig och din familj så har du ett nytt liv framför dig, efter att allt har lagt sig.

Jag ville inte rekommendera nedtrappningen till dig, då det bland annat kan vara riskabelt att försöka sig på det där själv. Det där med abstinens är nog väldigt individuellt och beror inte bara på hur länge och mycket man druckit utan även på dig som person. När jag la av kände jag mig inte ens bakfull. Något trött kanske, men inga skakningar, yrsel, illamående, hjärtklappning o.s.v. Då la jag av utan nedtrappning.

3 glas är ju mycket mindre än litervis med vin, men jag har också läst om de som när de börjat skaka, säg 20 timmar efter sista drinken börjat skaka, så har det räckt med ett glas vin för att sluta skaka. Ta det försiktigt bara, så ska det nog gå bra.

Har du inga fysiska symtom så tror jag som Jullan att du kan sluta helt direkt.

Däremot har du säkert en massa psykiska symtom. Är du redo att sluta dricka helt? Nu? Du måste verkligen bestämma dig, inifrån och ut.

Det räcker inte att lämna skräckbilden i fjärran, målbilden måste kännas glasklar också.

Kram ?

hjälp mig snälla

Helg. Känner att jag måste hålla mig sysselsatt. Städat förrådet. Gjort massa mellis som jag kan frysa ner till barnen. Rensat. Lagat en frukost som närmast kvalificerar som hotellfrukost till hela familjen.

Jag har hållit mig till min nedtrappningsplan, från 3 till två glas från och med i går. Inte druckit en droppe idag men ska ta 2 glas vin senare när barnen sover.

Fått kallelse till beroendemottagning. Tid om knappt två veckor. Typiskt nog är det när jag har ett kundmöte på jobbet så jag kan liksom inte flytta på det mötet. Hur dålig stil är det att höra av sig till mottagningen och be om en ny tid. Samma dag men ett par timmar senare? Är det liksom en dålig sak som kan ligga mig i fatet? Också fått formulär som jag ska fylla i online. Ska göra det när jag är själv och barnen inte är här tänkte jag.

Kämpa kämpa säger jag till mig själv. Blir man alltid skakig om man riskerar dilerium? Eller kan det ”räcka” med typ tryck över bröstet och så?

Hej, jag vet faktiskt inte angående Delirium, men jag misstänker starkt att du bör känna av det om det dyker upp. Det är kanske inte säkert att du får just skakningar, men du bör känna några symptom i alla fall först, som t.ex. svettningar, feber, yrsel eller huvudvärk eller något i alla fall. Det känns inte troligt att du skulle gå från att känna dig helt normal till 100% delirium utan att du märker att något är på väg att hända.

Sen vet jag inte med beroendemottagningen heller hur de ser på saker. Dock är jag glad att du är igång med förändringen. Det är nog bra för dig att vara sysselsatt som du säger. Det krävs fortfarande en hel del arbete från din sida, men det kommer vara värt det. Du kommer ha ett bättre liv med dina barn inom en snar framtid. Fortsätt att skriva här för att få stöd och testa gärna programmet här också. Jag tycker att det hjälper mig!

Nu är jag brutalt ärlig.
Men jag tror inte du får några värre abstinessymptom än vad jag och de flesta andra här fått då du druckit 1 liter vin per dag.
Du har en ursäkt för att inte klippa bandet med A.
I Biggest Looser pratar de om tjockis ursäkter. Vi med alkoholberoende har samma typ av beteende.
Häll ut alkoholen och sluta idag.
Kram?

MINST en liter om dagen i 5 år har absolut kapaciteten att ge delirium. Jag tycker att hon gör bra som är nere på 2 glas, om hon bara dricker 2, för att sedan sluta. Själv hade jag nog inte klarat bara två glas, men det är en annan historia.

Tryck över bröstet är panikångest. Den blir bara värre av alkoholen. Men kroppen kan reagera med ångest för att få dig att fortsätta dricka. Häll ut vinet och kör igång. OM du är mentalt redo och verkligen vill göra det här. Du måste verkligen bestämma dig inifrån och ut.

Vad det gäller mötet så kanske du ska prova att flytta kundmötet istället?

Kram ?

hjälp mig snälla

Jag dricker inte mer än två glas. Så är det. Känner inte heller tryck över bröstet, det var mer en generell fråga. Har hittills kunnat sova bra också. Men så har jag ju inte slutat helt heller - ännu. Det blir säkerligen annorlunda sen.

Jag kommer fortsätta att trappa ner, inte sluta helt rakt av. Jag är just nu själv med barnen och vill inte riskera att något händer. Jag är en person som druckit när jag varit själv, min stund liksom. Framför en bok eller TV:n, men helst själv. Jag känner ”suget” mest på tidig eftermiddag när jag är själv. Och nu är jag ju inte själv, och min ”åka-dit-tid” är över för idag. Imorgon har ett av barnen aktivitet på kvällen och eftersom jag kör bil så dricker jag ju inte och då är min jobbiga tid förbi även imorgon.

En dag i taget tänker jag.

hjälp mig snälla

Så var den här helgen över. Alldeles själv igår med min "egentid" och höll mig till min nedtrappningsplan trots att just egentids-tiden är den jag druckit alkohol på tidigare. Skönt. Känner mig trygg i att jag kommer klara det resten av veckan också tills barnen trillar in här igen och tar mitt fokus från alkoholen.

Fyllde i blanketterna online från beroendecenter också. Det var inga jobbiga frågor alls, behövde inte ens ljuga ;)... skämt å sido. Det var mkt frågor kring ADHD, andra droger osv, så det var bara att fylla i.

Står fortfarande i valet och kvalet kring hur jag ska göra med mitt första besök på beroendemottagningen. Grejen är den att mitt levebröd baserar sig på kundbesök, så de är superviktiga för mig. Jag får fundera vidare.

hjälp mig snälla

Nere på ett glas nu. Ska dricka ett glas per kväll nu ett tre dagar för att sedan ta ett glas varannan kväll för att sedan ha två kvällar mellan osv. Och nästa vecka besök på beroendemottagningen. Jag bad en kollega ta mitt kundbesök och löser det på så sätt.

Jag känner inte av något speciellt vad gäller abstinens tror jag. Kan det vara så att de symptomen inte kommer alls förrän jag är helt utan alkohol? Att ett glas liksom räcker för att vara relativt symptomfri vad gäller abstinens? Sover fortfarande bra på nätterna men har igår och idag lite huvudvärk. Oklart vad det beror på men kanske avsaknaden av alkohol i kroppen? I och med min magsjukdom får jag enbart äta Alvedon och det har aldrig någonsin hjälpt mot min huvudvärk oavsett vad den berott på så jag får helt enkelt stå ut med den.

En dag i taget... sakta sakta. Framåt. Känner mig jätteduktig och typ "ren" fast jag dricker ett glas vin per kväll. Konstig känsla.

Alla är nog olika och jag har inga egna erfarenheter. Är du nere på ett glas utan några problem så känner jag mig ändå rätt säker på att när du väl skippar det glaset så kommer du inte att ha några stora problem, framförallt inte något livshotande. På sin höjd blir det de lättare symptomen, som lite huvudvärk, sömnstörningar och lite allmän oro.

Hör gärna av dig hur det gick! Livet är inte alltid lättare på andra sidan man har slutat, men till 99% är det det. Så det är helt klart värt det. Och fortsätt att dokumentera din resa här. Till slut kan du ju flytta in på "Det vidare livet"

Jag har druckit ungefär två flaskor vin om dagen i flera år, ibland mindre ibland mer. Men jag blev väldigt abstinent när alkoholen gick ur på eftermiddagen. Fick skakningar, svettningar och kramper. Jag är idag på dag två nykter, men fått hjälp med avgiftning via sjukvårdens alkoholmottagning. Jag blev erbjuden att bli inlagd, liten chock för en medelålders kvinna med jobb, barn och barnbarn och allmänt skötsam. Att det var så illa, men det är bara att tugga i sig och acceptera. Så igår tog jag min första antabus, mitt eget beslut. Fick en B-vitamin spruta och stezolid för att motverka kramper. Men jag fick med det hem så jag behövde inte bli inlagd. Nu ska jag gå och blåsa och ta antabus tre gånger i veckan och min lever mår inte bra. Men jag är så lättad över mitt beslut och att inte behöva dölja det för sjukvården mer och alla har varit så otroligt fina mot mig. Det konstiga är att jag varit jättepigg idag. Förut när jag försökt sluta har jag blivit zombietrött och knappt släpat mig fram. Måste vara b-vitaminen?
Så jag tänker att det är väl jättebra om du pratar med sjukvården om riskerna för just dig att sluta dricka med att trappa ner själv. Jag känner mig så väl omhändertagen och uppbackad. Så det önskar jag dig också ??

B-vitaminerna kan absolut vara vad som motverkar tröttheten. Skönt att du får sluta och att du ser så positivt på det! Nu är du ju i början på din resa, men det låter som att det kommer att gå bra. Kanske dags att starta din egen tråd här. Hade varit intressant att få höra din historia. Vad var det som fick dig att sluta till slut, t.ex?

Undrar också hur det har gått för trådstartaren "hjälp mig snälla". Det har ju gått ett tag nu.

hjälp mig snälla

Så, jag har varit inne och läst en del men liksom inte orkat ta mig i kragen till att logga in och skriva. Men mycket har hänt sedan senast.

Jag har varit på Beroendecentrum 3 gånger. Först träffat en sjuksköterska och haft ett en-timmeslångt samtal. Sedan tillbaks till samma sjuksköterska för att lämna prover. Och nu senast ett möte med en läkare för genomgång av mina provsvar och för att få veta vilja medicinska möjligheter som finns till hjälp om jag nu vill ha det.

Vi har tagit fram en handlingsplan. Min plan har inte varit att sluta dricka helt (och jag vet att vissa säger att man inte kan dricka måttligt igen efter att man åkt dit en gång) utan att bara dricka i "positiva" sammanhang. Så mitt mål är att nu bara dricka när inte är själv. Alltså på en after work (när nu denna Covid-skit är över) eller på middag med min pojkvän. Eller som i går kväll, lite glögg framför en brasa liksom. Inte dricka i min ensamhet. Och fram tills nu har det gått bra! Under två veckors tid där jag faktiskt varit ganska mycket själv har jag liksom hållit mig borta från vinet och inte ens känns suget. Jag känner mig liksom så nedrans duktig av att jag inte dricker så jag får en positiv kick av det.

När jag träffat sjuksköterskan på Beroendecenter så har vi pratat om det här med barn och soc och så. Och de tycker inte att mina barn far illa så det är inte något de ens funderar på i ett läge som mitt. Där pratar vi om missvård av barn, att man inte ger dem mat eller inte har tak över huvudet eller att barnen inte tas om hand om så att säga. Och så är det ju inte i mitt fall.

Jag frågade också om delirium. Hon trodde inte att jag var i riskgrupp. Hon sa också att innan man får det så mår man jättedåligt, alltså riktigt superdåligt, och att det inte bara är något som händer. Jag vet inte men jag känner inte ett jag haft några sådana symptom alls. Den "längsta tiden" utan alkohol de senaste två veckorna är fem dagar, jag har inte känt ett skvatt av någon abstinens. Inga svettningar eller så. Jag har sovit bra. Fattar inte hur jag inte kan känna något?

Jag fick mina provsvar och de var ok. Något var gränshögt och något var lite högt men det som var högt var typ sådan som jag haft högt länge enligt min mag-doktor som jag ju går till också för min kroniska sjukdom. Jag hade sådan ångest innan läkarbesöket på Beroendecenter... Jag var säker på att hon skulle säga att jag typ var halvdöd. Att jag sakta men säkert haft ihjäl min lever och att det var försent att göra något åt det. Men som sagt - mina prover var normala. Och värdena för Peth osv. var "låga" och visade inte på överkonsumtion ens. Mitt Peth var 0,14 och CDT var 1,3%. ALAT, ASAT osv låg inom normalspannet. Hon sa att min kropp nog klarade mycket alkohol.

Andra prover som min mag-doktor tar visar dock att jag har högt CRP trots att jag "mår bra". Vet inte varför och prover är tagna med en månads mellanrum, och CRP är fortfarande högt. Nytt samtal med den läkaren idag. Undrar vad som pågår i min kropp...? Finns det någon annan här som liksom har ok prover men högt CRP utan förklaring?

På onsdag ska jag tillbaka till Beroendecentrum och träffa min sjuksköterska. Henne ska jag träffa varannan vecka nu ett tag. Prover ska lämnas en gång i månaden. Så - nu är jag i rullarna iaf. :)

Och - hej Blanka! Välkommen hit! Skönt att höra att du också får hjälp. Det kommer bli bra det här! :)

hjälp mig snälla

Pratat med min mag-doktor idag. Alla prover ser fina ut utom just CRP som hon var orolig över. Remiss skickas till läkare för undersökning och lungröntgen. Fasiken. Nu blir jag orolig för det också... När det visar sig att en sak är bra så är det något annat som inte stämmer... :(

Hej, hur högt är ditt CRP-prov? Det ska ju vara 5 eller under. Det är ju en av sänkorna. Det finns en annan sänka också som heter SR, eller ibland SR-B men som sägs vara inte lika vanlig längre. Skönt att höra att det går bra för dig annars! Jag har haft lite småbekymmer med CRP tidigare.

Vad skönt att höra att så många av dina prover var bra. Jag är inte medicinskt kunnig så jag vet inte vad ett CRP prov är?
Jag tycker du är jätteduktig som klarar det så bra med alkoholen och modig som tar hjälp. Vi ska klara det här ?