Först, ingen fara med mig, åtminstone inte nu.

Ibland funderar forumvänner på om de ska försöka dricka måttligt igen, och då kommer ofta diskussionen om återfall upp. Jag tycker det vore bra att ha en tråd att hänvisa till där alla som vill delar erfarenheter av att testa dricka måttligt, ledde det till återfall, hur det i så fall gick till och hur man tog sig tillbaks.

Jag börjar med att dela min antydan till återfall som jag hade efter fyra månader. Testade först att dricka ett halvt glas bubbel, kände inget. Tio dagar senare ett helt glas, fick en obehaglig känsla av alkoholen. Dagen efter kom ändå frestande tankar på att det vore gott med rödvin till middagen. Kände då att jag väldigt snabbt var på väg in i mitt gamla tänk och lät bli. Nu har det gått en och en halv månad till och jag är för tillfället inte alls sugen på alkohol.

För att bli av med lust att dricka alkohol har jag några saker som det hjälper mig att tänka på:
-Min sista fylla då jag betedde mig väldigt konstigt och har en gigantisk minneslucka från.
-Vad jag tycker om alkoholindustrin och alkoholnormen i vårt samhälle. Så många mår dåligt av alkohol samtidigt som en stor industri tjänar massor av pengar på den. Att dricka alkohol framställs som något självklart, och vi konsumenter gör mängder med gratis reklam med alla Insta-inlägg, vintips i lunchrummet, roliga berättelser om galna upptåg på fyllan som vi delar. Att inte dricka alkohol är knappt ett alternativ förrän man fått problem. Detta argument funkar för mig på samma sätt som att jag inte vill köpa produkter som framställts av barnarbetare, eller äta kött från djur som behandlats illa.
-Jag vill inte sumpa positiva effekter av nykterheten. Jag är lugnare, friskare, gladare än när jag drack. Jag har energi och orkar göra saker med barnen.
-Mina barn är snart tonåringar, känns bra att kunna vara en nykter förebild samt alltid kunna hoppa i bilen och hämta den om det behövs.

Hoppas fler hänger på och fyller denna tråd med innehåll, då kan man hänvisa hit när det kommer relaterade frågor.

Befrielsen

Jag är väldigt ny och är på dag 23, men något som hjälper mig att hålla motivationen uppe är min dagliga påminnelse. Jag har en notis varje dag i min mobilkalender där jag har skrivit vad som gör mig tacksam över nykterheten och varför jag väljer att vara nykter idag. I notisen har jag också beskrivit hur jag kände mig efter min sista fylla, mentalt och i kroppen. Det är samma text som jag faktiskt skrev den morgonen då jag vaknade och där framgår att jag ALDRIG mer vill må så och att det ska bli skönt.

Min pappa slutade dricka fler gånger än jag kan minnas. Började igen varje gång. Varje gång föll han lite djupare. Till slut så slutade han att ens försöka sluta dricka.

Han dog 61 år gammal, och hans lever var helt söndertrasad.

Om man lyssnar på dem som med framgång gått före oss på den nyktra resan så är alltid rådet: ”Ta aldrig första glaset.” Och jag väljer att lyssna på dem.

Det känns för mig tusen gånger lättare att avstå helt än att försöka dricka kontrollerat. Det har jag försökt göra i flera år, innan jag slutade dricka helt.

Man kan lära sig av andras misstag också.

Kram ?

min behandling har jag haft 2 tendenser till att dricka igen.

Första gången var när jag precis kommit hem och min fru var på Familjevecka. Jag passade på att köpa mat som jag tycker om och började plocka fram och förbereda då tanken kom att sån här mat måste man ha vin till.
Jag blev först ståendes som ett fån och sen plockade jag in allt i kylskåpet, satt mig i fåtöljen, tog fram nödnumren till aa-vänner, och funderade på hur fan jag tänkte !!! Jag blev rejält rädd och satt länge kvar och bara funderade innan jag gick och lade mig. Utan mat. Så snabbt, så fel, så överraskad jag blev av tanken !!! Där och då fick jag själv uppleva att alkoholen verkligen är listig, falsk och stark.

Andra gången var när jag åkte hem med tåget från en efterbehandlingsdag, då, när jag trodde att jag var vaccinerad. På tåget fanns en restaurangvagn som serverade vin och snett mot mig kom det en man med 2 små rödvinsflaskor som han öppnade och drack ur. Jag kände mig som en tiggande hundvalp där jag satt och tittade på honom ! Men samtidigt skrattade jag inombords för den helt absurda situationen och jag blev uppmärksammad på hur väldigt nära återfallet låg. En "snäll" läxa som jag bär med mig än idag.

Det är de 2 gånger jag varit nära att falla men sen har jag klarat mig bra fast livet varit tufft några gånger.

Hejsan, ja återfall är jag nära nog expert på... att hålla nykterhet är ingen självklarhet för mig, och nu 5 månader in i nykterheten kommer sugen slag i slag. Att ta en dag i taget är överlägset bäst för mig, då lugnar sig adjävulen sig något... oftast. Annars är faktiskt vita knogar oxå ett sätt, att liksom bara genomlida skiten envis som en åsna. Det tar på krafterna, men passar som en reservplan. Att läsa här inne har varit räddningen mer än en gång, då kan jag hitta min motivation återigen och därigenom förhindra återfall. Kram

Här kommer ett tips på enkel daglig repetition. Jag lyssnar alltid på ljudbok 30 min innan jag ska sova.

Jag har lyssnat på Torbjörn Åbergs bok ”Skål ta mig fan” tio gg tror jag. Igår började jag lyssna på ”The Alcohol Experiment” med Annie Grace. (På engelska, men lätt att förstå.)

Om jag inte har tid alls att besöka forumet, eller ens tänka på min nyktra resa under hela dagen, så får jag ändå 30 min repetition varje kväll. Alltid. Varje kväll.

Dessa två ljudböcker finns på Storytel. Jag har hörlurar som ser ut som pannband, trådlösa och funkar bra att sova med (sök på sovhörlurar). Ställer sovtimern i Storytel på 30 min. Ofta somnar jag innan dessa 30 min har gått.

Kram ?

Min senaste längre nyktra period varade i ca 8 månader. Sedan kom en gammal vän på besök
och jag beslöt mig för att festa. Märkligt nog var ruset som en ungdomsfylla, dvs hade väldigt
roligt och alkoholen gav positiva effekter. Drack ganska mycket, men ingen urspårning.
Sedan fortsatte jag dricka ibland (den positiva effekten avtog nästan direkt) och så småningom
smög sig det tunga drickandet på. Klassiskt. Ungefär som att bli alkoholiserad, det tar
lite tid och sker successivt. Min taktik är och måste vara: Drick inte alls. Och på frågan om att ta ett
glas, kan jag ärligt säga att jag inte är intresserad - jag vill supa och bli full. Ett glas finns inte
och har aldrig funnits.
Skulle avråda ALLA med alkoholproblem att aldrig försöka dricka "normalt".

Jag har fö två äldre goda vänner som valt att dricka, trots insikt om alkoholism.
De väljer att dricka på ett sätt som sannolikt kommer förkorta livet,
samtidigt som deras relationer, familj och vänner, lämnar skeppet en efter en.

Så - ett återfall för mig är lika med ett val att börja supa igen. Skulle detta hända,
det kan det, skulle jag direkt ringa beroendecentrum och sätta mig själv på antabus.

Så heter ett annat inlägg i samma serie. Håller med om att klippen är bra!

Ibland kan jag med utgångspunkt från vad folk skriver här på forumet tänka ”hmm, återfall nära där kanske?” Då använder de ord som ”kanske”, ”hoppas”, ”ska försöka” osv.

Kram ?

Fungerande_alkis

Jag har hela tiden haft som mål att dra ned på alkoholen så kraftigt att jag i framtiden bara ska dricka kanske 2-3 gånger om året, vid väldigt speciella tillfällen som familjetillställningar och liknande. Alltså att ta ett par glas vin till maten, skratta och umgås. Sedan resten av året vara nykter.

Jag har funderat ganska mycket på detta senaste tiden, och med tanke på hur urspårat det blev för mig i slutänden så kanske jag inte ens fixar 2-3 gånger om året utan att det triggar igång ett nytt missbruk.

Jag vet inte hur jag ska göra riktigt. Jag kanske aldrig kommer dricka alkohol igen. Det låter väldigt osannolikt på ett sätt, men jag vet faktiskt inte hur jag ska göra. Jag skulle nog kanske må bäst av att aldrig röra skiten igen.

Själv försökte jag hålla mig nykter förra hösten utan någon speciell plan. Sen planerade jag och ett gäng kompisar in en heldagsfest i december. Vips vad det var så hävde jag i mig pilsner. En månad senare söp jag hela nätterna och kom inte hem till min gråtande sambo när hon undrade var jag höll hus. Även om det gick bra i december så var det ett konstant tänkande på att inte dricka för mycket, och rätt vad det var så slog det slint i huvet och jag var tillbaka på ruta ett. Så jävla dum. Nu lever jag efter att aldrig mer ta första glaset :)

Jag återkommer hit när det börjar bli tungt, förmodligen på Fredagar för de ”suger”.

Tror att det är bra med kortsiktiga mål men om man sätter ett slutdatum på uppehållet så fungerar nog hjärnan som så att den ”härdar ut” och planerar i smyg när den ska få dricka igen, så verkar det vara för mig.

Ni vet om man ska springa fem kilometer så kan man vara helt slut efter 2,5 men inser att det ändå gick bra de första 2,5 för att sedan pressa sig och ”härda ut” och springa resterande sträcka för att sedan få vila.

Ett bidrag till denna tråd.
Marcus Birro om återfall.

Som alkoholist kommer man aldrig tillbaka till den nyförälskade fasen i början av missbruket.
Du faller bara tillbaka till exakt samma ställe i missbruket som där du slutade, berättar han.

MattiBj

Man lovar sig själv, man lovar sin flickvän. Man tar sin medicin och försöker. Men man gör ändå samma misstag gång på gång, dricker en helg, går bra. Dricker nästa helg får sådan psykos fylla att man inte ens vet själv. Jag har verkligen blivit mer elak det senaste året när jag dricker. Säger såna dumma saker och är helt offline. Idag blev jag lämnad. Vilket känns bra ett på ett sätt. Hon förtjänar bättre. Visst jag är ensam, men jag kan bara vara elak mot mig själv.
Vet inte ens om jag skriver i rätt tråd nu. Men det är återfall jag gör. Kan hålla mig några veckor och det funkar bra. Men sen hittar jag på något i mitt huvud som gör att jag förtjänar alkohol. Och sedan bär det av igen. Fortsätter jag, kommer jag aldrig ha en familj. Jag drömmer om barn o familj, men det är svårt om man inte kan bete sig.
Jag har ångest över mina misstag, hur jag har behandlat någon som jag egentligen älskar.
Läste lite på en tråd här som `spindelmannen` hade skapat. Och tänkte, fyfan det är ju så där min flickvän känner sig när jag dricker.
Go kväll

Det är ju bra att du har identifierat att du har ett problem. Det är det första steget. Många av oss här har varit i väldigt liknande situationer som din. Kanske förstått litegrann att något inte är som det ska och tänkt att vi ska göra något åt det men sedan saboterat för oss själva. En del av oss lyckas till slut att hitta ut.

Visst är det så att man får ångest för sånt man har gjort. Men det du har gjort, kan du inte få ogjort. Det du kan göra är att påverka vad du gör i framtiden! Ju snarare du gör förändringar i ditt liv, desto mindre har du att ha ångest för. Om du inte förändrar dig nu, så är det ju bara en tidsfråga innan du fyller på med fler ångestfyllda minnen.

Jag vet att det inte är enkelt. Jag har varit där själv. Men varför inte prova och ge dig själv en riktig chans till en förändring och ett bättre liv? Ett sådant liv som du drömmer om.

Det finns, stöd, bland annat här.

MattiBj

Jag måste påverka min framtid, har sagt det åt mig själv, flera gånger. Har identifierat mitt problem sedan 1 år tillbaka om inte mer. Men har inte lyckats så bra antagligen. En del utav ville verkligen medan den andra delen började se tillbaka på andra misslyckanden. Som i sin tur fått mig att dricka lite mer än vad man borde gjort, sen kommer dumheten hand i hand.
Tack för svar.

Det är inte enkelt, såklart. Det svåra är ju att man måste stå emot kontinuerligt. Det räcker ju att säga ja till den inre rösten en gång. Då spelar det ju plötsligt mindre roll att man har sagt nej hundra gånger precis innan det.

Det finns en väg. Det gäller bara att hitta den. Jag vet inte exakt varför jag har lyckats nu med det jag misslyckats med tidigare. Försök fundera på vad det är som gör att du trillar dit. Du säger att du ser tillbaka på andra misslyckanden. Kan du hitta en väg att handskas med tidigare misslyckanden på ett annat sätt? Har du testat på programmet som finns här på denna sidan? Om du ger det en chans, kanske du hittar några verktyg för att klara det bättre.

MattiBj

Tar man en rejäl fylla då sabbar man veckor av hårt arbete.. ett arbete man jobbat på att bygga upp förtroende till någon osv. Sen en blacka så var det rivit igen.

Du har väl helt enkelt bestämt dig psykiskt och fysiskt att det är nog.

Jag kan trilla dit på gammalt groll, eller att jag känner mig super lycklig och glad tillome. Spelar ingen roll hur man känner sig när man börjar dricka, glad, arg, deppig, osv. Det slutar ofta alltid med att man förstör något.
Jag har inte riktigt kunnat sätta fingret på vad som triggar mig. Ensamhet, familjeliv man inte har, massa olika saker. Jag ältar mycket med. Skulle inte gjort si o så.

Ska titta på programmet ?

MattiBj

Tar man en rejäl fylla då sabbar man veckor av hårt arbete.. ett arbete man jobbat på att bygga upp förtroende till någon osv. Sen en blacka så var det rivit igen.

Du har väl helt enkelt bestämt dig psykiskt och fysiskt att det är nog.

Jag kan trilla dit på gammalt groll, eller att jag känner mig super lycklig och glad tillome. Spelar ingen roll hur man känner sig när man börjar dricka, glad, arg, deppig, osv. Det slutar ofta alltid med att man förstör något.
Jag har inte riktigt kunnat sätta fingret på vad som triggar mig. Ensamhet, familjeliv man inte har, massa olika saker. Jag ältar mycket med. Skulle inte gjort si o så.

Ska titta på programmet ?