Leifen

Äntligen reggade jag mig och kan skriva av mig lite.
Efter 10-12 års dagligt drickande kontaktade jag en chef på jobbet och bad om hjälp. Det var söndagen på midsommarhelgen 2020 och jag vågade inte gå igenom ännu ett dilerium på egen hand.
Jag kom lyckligtvis in på ett behandlingshem dagen efter samtalet. Det var då den 22 juni och jag hade aldrig känt mig så liten i mitt 49 åriga liv.
Jag var inskriven 6 veckor och fick en inblick i 12stegsprogrammet vilket jag inte fortsatt med efteråt, troligtvis av ren lättja men jag startade med att ge service på den lokala AA gruppen och det känns riktigt bra! Att kunna ge tillbaka till samhället på nåt vis. I skrivande stund har jag alltså varit utan alkohol i drygt 5 månader vilket känns fantastiskt såklart! Men jag känner mig fortfarande lika sliten och trött som innan, blev tvungen att be om sömntabletter för nån vecka sen också.
Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig av att bli nykter men jag hade nog hoppats på en större förändring än vad som skett.. eller har jag bara för bråttom?

Stort grattis till dina fem nyktra månader! Jättebra att du har engagerat dig i en lokal AA-grupp också, då har du ett bra kontaktnät där.

Drickandet är ofta bara ett symtom på något annat som man måste ta itu med. Något som legat dolt under alkoholen. Det är kanske det som pockar på uppmärksamhet nu, så att du inte känner dig så nöjd och bekväm som du hade hoppats känna dig.

Jag har snart varit nykter i 10 månader och jag mår bättre för varje månad. Jag tror aldrig man blir ”klar”, men att uppskatta det vardagliga mer är verkligen en gåva. Tidigare var hela livet en transportsträcka till nästa fylla.

Välkommen hit!

Kram ?