av Adde

..

santorini
tors, 2020-11-05 - 10:31

Inte orkar man med onykta människor särskilt länge. Men det ”problemet” kan man leva med. Dom som inte har beroendeproblem förstår inte att man inte kan dricka alkohol igen. Förstår inte heller att vi är nöjda ändå. När man inte tycker synd om sej själv för det så går det utmärkt. I början då jag inte drack och kände mej tvungen att förklara sa jag att det blivit för mycket eller nåt sånt. Då fick man ibland höra att ”ett glas kan du väl ta”. Det är ju det som är problemet, att vi inte kan det.

Jag hade en lustig dröm inatt som jag tydligt kom ihåg då jag vaknade. Jag var ute med nån som tyckte att vi skulle ta en öl. Och då jag beställde frågade jag om dom hade alkoholfri öl. Ja i alla fall sån som inte var så stark, svarade killen i baren. ”Den får inte vara starkare än 0,5 procent” sa jag. Det tycker jag visar att även mitt undermedvetna är på det klara med att jag är nykterist, haha! Men jag håller med om att nykterhet är en färskvara som du säger, man får inte glömma det.

Adde
mån, 2020-11-09 - 18:47

veeeet....jag ska ta sikte på de som gått före mig !!!

Men ibland kan jag känna, på gott och ont, att det är bra att ha en bekant som ännu inte hittat den nyktra vägen.

Hon är den absolut bästa påminnaren om hur jag en gång hade det och det på ett så bra sätt så jag blir nästintill fyllesvettig !!! Min egen ångest som var så brutal en gång i tiden blir så glasklar när jag chattar med henne och det finns nog inget bättre sätt för mig att hålla mig på den nyktra vägen.

Snäll ni där ute....ta inte första glaset !!!

Adde
lör, 2020-11-21 - 10:21

faktiskt inte ofta jag blir överraskad när det gäller alkoholberoende men igår hände det :-O

Blev lite ställd när jag fick veta att en bekant, långt ifrån att vara vän..., har grava alkoholproblem. Han har tur att han har en som vet hur det är och vilken lösning det finns. Från att ha varit en person jag hållit avstånd till, av orättvisa orsaker ser jag nu, till att känna samhörighet till genom ett enda samtal.

Jag har genom ombud, som han har förtroende för, erbjudit mig att tala om hur jag en gång gjort och numera gör.
Det blir spännande att se om han nappar, jag vet ju vad han går igenom nu och hur han känner sig nu när han är avslöjad. Svårt att låta bli att påverka men jag vet ju också hur viktigt det är att smida medans järnet är varmt. I vanlig ordning finns inga undersökningar men aa-folks närvaro på tillnyktringsavdelningar får många att välja den nyktra vägen när de får möta nån som gått igenom samma trauma. Tvärtom finns ju självklart också, jag har ju själv träffat bla en man som låg inne på TNE för fylla för 3e gången och tvärnekar till att ha problem. Jag har ingen aning om han lever fortfarande.

Den här mannen har fått rådet att söka hjälp på ett behandlingshem så det verkar ju ha blivit en öppning till att söka en lösning av egen fri vilja men han kan ju behöva en knuff för att komma dit.

Blir spännande detta :-)) Jag började ju mitt seriösa sökande (började eg under sommaren men hittade inget vettigt förrän vid den här tiden) ungefär i denna tid på året och blev ju erbjuden en plats innan jul men enl gammal fin alkistradition så sköt jag ju på det tills helgerna var över :-)) Det gällde ju att supa färdigt och jag är ju inte alls ensam om den strategin !! Vad sägs om damer som skjutit upp inställelsen med att skylla på att de har tid bokad hos damfrissan :-)))

12e och sista steget i AA's program lyder :

12. När vi, som resultatet av dessa steg, hade haft ett andligt uppvaknande, försökte vi föra detta budskap vidare till alkoholister och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.

Enligt mig ett av de allra viktigaste stegen jag kan göra för att få andra att uppleva en stabil nykterhet.

Andrahalvlek
lör, 2020-11-21 - 14:24

När man själv fått hjälp känns det självklart att hjälpa andra i sin tur. Som ringar på vattnet sprider sig kunskap och välvilja vidare ❤️

Kram ?

Adde
sön, 2020-11-29 - 10:01

kul att en söndagsmorgon få lite omröring i hjärnkontoret när jag läser inlägg där klockan går en timme före mig :-)))
Inte svårt att relatera till min aktiva tid då det ibland var svårt att veta vilken dag det var :-))

Adde
tis, 2020-12-01 - 10:55

tid ligger framöver som för mig bara är urjobbig. Och det av flera skäl.

1) Ensamheten förstärks och självmorden ökar.
2) Jag försöker förhålla mig till miljön och det fast jag är en vit äldre man. Att se detta otäcka köpvansinne som ökar år efter år utan nån som helst tanke på cirkulär ekonomi. Helt klart ett beroende av gigantiska mått.
3) Att se hur fyllan påverkar familjer utan att jag kan påverka det :-( Been there, done that....och det är fortfarande väldigt obehagliga minnen.

I år är det extra jobbigt eftersom det mesta är stängt där man som ensamstående kan ta sin tillflykt. Jag väntar på besked och känner en lätt panik inför utsikten att det också stängs ner. Vad göra då ???? Jag är otroligt glad för att jag inte dricker idag för hade jag varit aktiv så hade det nog gått åt helvete. Men jag är ju väldigt medveten om att jag lever på gränsen och att jag kan halka över om jag inte ser till mitt mående.

Jag googlade runt i höstas på olika event under julen och där fanns inget. Så helt plötsligt exploderade marknaden och det fanns massor......och jag var sen på bollen och allt var fullbokat :-( Fan...... Jag är uppenbarligen inte ensam om att söka flyktvägar. Och det känns ju hoppingivande :-)

Jag ser fram emot en tid då Corona är en öl och Donald har Duck som efternamn. Ja, jag har snott den från fb...

Edit :
Och precis där fick jag bekräftelse på att de 3 värsta dagarna är räddade :-) <3 Ska nog köpa en lott :-)

mulletant
tis, 2020-12-01 - 11:31

kom... Jag önskar dig goda dagar ända fram till nästa år?
Det börjar bli, nej det är nån slags jubileum sen vi möttes här... det är dryga tio år sen jag först loggade in. Jag är obeskrivligt tacksam för forumet och du är en av dem som var mig till stört och bäst hjälp där i början.... Det var minsann inte bekvämt alla gånger❗️Du och Berra, de brorsor jag aldrig haft... och hittade här? Så mycket som hänt under de tio åren. Så mycket liv vi delat. Tack kära Adde för att jag fått följas åt med dig❣️ / mt

Sisyfos
ons, 2020-12-02 - 07:03

Håller helt med dig om dina julpunkter Adde. Har svårare och svårare för konsumtion.
I år är det dessutom fyllt med osäkerhet. För första gången har vi en person i vår närhet som är helt ensam. Det känns som en självklar sak att fråga om hen vill komma till oss och fira.
Samtidigt ska vi ha plats för två äldre också varav den ena är väldigt smittorädd. Ja, om Corona bara hade varit en öl. Finns förövrigt ett vin med samma namn. Kanske är det symboliskt.
Skönt att julen ordnade sig för dig Adde. Vi borde alla bli bättre på att ta hand om varandra. Men LarsLerin är ändå en människa jag skulle tycka om att fira jul med. Hellre än Erik och Lotta.

Andrahalvlek
ons, 2020-12-02 - 08:03

Åh, så skönt att det löste sig med julen för dig. Det måste vara skitjobbigt att vara ensam just på julen. Om det alla andra dagar på året är självvalt så är det inte det just då. Vi ska fira ihop i ”kärnfamiljen”. Jag, mina barn och deras pappa. Dotterns pojkvän deltar också, och min mamma faktiskt. Förra julen ville hon inte, hon var riktigt krasslig då. I år erbjöd jag henne men väntade mig ett nej, och fick ett överraskande ja från henne. ”Huset är ju stort och ni är inte så många, så det funkar att hålla rejält avstånd.”

Jag tänker inte föreslå en vit jul. Då får jag bara skit för det. ”Bara för att du har slutat dricka.” Vi får se om äldsta dottern föreslår det. Men det är nog inte sannolikt, hon vill nog inte ha sin kille surande hela julen för att han inte kan dricka svindyr whisky.

Kram ?

Pilla
sön, 2020-12-06 - 11:36

Åh så fint att få bekräftelse i min tråd av just dig?

Kram Pilla

Adde
tis, 2020-12-08 - 09:46

har skaffat bannern som säger "Jag tar en Vit Jul" till min profilbild. Och jag är inte ensam, just nu vad jag kan se, så är det ca 13200 som gjort samma sak.

Jag fasar för effekterna av nerstängningen och supandet som nu är och förmodligen blir värre under julhelgen. Vem ska klara av att plocka upp alla trasiga barn ?? Det fungerade inte tidigare så hur ska det lösas framöver ?

Den här tiden var jag på det absoluta upploppet av min aktiva tid som alkoholist. Och det är en tid som fortfarande känns så nära fast det gått några år. Och jag är väldigt tacksam för att jag minns den tiden för det gör det så mycket enklare för mig att hålla mig på rätt sida. Men det mående jag hade sista månaden vill jag inte på nåt sätt ha tillbaka, inget är värt det tillståndet. Än idag fattar jag inte hur min kropp klarade av att jobba, supa, sova i en cirkel dag efter dag ?? Nu med facit i handen känns det nästan som att jag var en övermänniska, en stålman, en som stod över all fysik......jag borde inte ha klarat det. Det var det sista rycket tillsammans med alkoholen, nånstans inom visste jag att det nu var slut.

Hur hade jag klarat detta väder utan ljus ? Det hade jag inte gjort. Jag tycker det är väldigt jobbigt med bristen på sol och att jag inte kan påverka det genom att resa iväg eller göra nåt som piggar upp. Min ljusterapilampa ger en timmes effekt men kan inte jämföras med riktigt solig dag. Och naturen dryper av fukt som inte är bra för nånting.

Nåväl, jag har även min första dag på behandlingshemmet i färskt minne.....sjuksyrran som luktade på min vattenflaska, alkotestet, genomletningen av mitt bagage, att lämna ifrån sig mobilen och bilnycklarna, lunchen med han som skulle vara min mentor, träffen med mina alkiskompisar på avdelningen (som jag tyvärr glömt vad den kallades....Kamelen?? ), nattamackan med överjordiskt god leverpastej ! och slutligen att få lägga ner huvudet och slockna i princip direkt <3 Som jag skrivit tidigare : Jag har aldrig någonsin sovit så bra som jag gjorde den natten !!! Jag var hemma, allt var klart, jag var färdig att ta emot hjälp.....vilken enorm lättnad !!!

Det var så mycket jag inte förstod i början men jag litade från dag ett på "Di Gamle" som gått före mig, de visste ju vad de pratade om för de hade ju gjort samma resa som jag och hade den kunskapen som jag sökte. Jag fattade tex inte varför vi skulle vara bortkopplade från omvärlden, vi fick ju bara se på utvalda tv-program/film, ingen radio eller tidningar, inga egna böcker om de inte var ren AA-litteratur. Men efter nästan 3 veckor, av 4, så började pusselbitarna falla på plats ! Allt hade ju en mening, en mening som gäller alla oss som vill sluta dricka : Se till MITT eget mående och hur JAG ska göra för att uppnå bästa möjliga mående så JAG kan vara nykter för MIN egen skull. Vänd blicken inåt, lyssna på Di Gamle, gör det som är bra för mig och ta emot hjälp ! Så enkelt men samtidigt så svårt att fatta i början !

Fina minnen att plocka fram när dagen är grå och framtiden väldigt väldigt seg.

Jag är så glad för att jag tog beslutet att ta emot hjälp !

Andrahalvlek
tis, 2020-12-08 - 12:51

Det är så nyttigt att påminna sig. Tack för att du delar med dig av dina minnen!

Jag funderar också på att pimpa min facebookbild med ”jag tar en vit jul”. Det vore för min del nästa steg att outa mig. Det är IOGT-NTO:s kampanj och jag har blivit medlem där. Orkar jag ta diskussionen med mina facebook-bekanta? Kommer någon ens att reagera?

Men jag håller med dig att oavsett om man är nykterist eller inte så är en vit jul att föredra för alla ❤️ Får ont i magen när jag tänker på alla dessa barn som far illa ?

Kram ?

Backen123
lör, 2020-12-12 - 23:45

Jag har läst dina inlägg Adde och det har betytt mycket för mig att läsa om din resa, om att det går. Jag har haft flera funderingar till dig här och du har haft så bra svar, du har även gjort inlägg i min tråd som förstod hur allvarlig sjukdomen är, att det är en sjukdom? jag har lämnat min trasiga man, jag och mina barn mår bra där vi bor nu ( tyvärr bara 1km från min exman men det är min hemby så det får vara så) han var nykter ( vad jag vet) i 4 månader, va med om en hemsk olycka och bröt ryggen, fick morfin och medicin mot nervsmärta, jag stöttade, va hemma från jobbet , tänkte att här kom vändningen för oss, han var ju så tacksam att han överlevt ( han var nykter vid olyckan) men snabbt gick det utför, aggresiv, stingslig så jag gick. Han började dricka, han dricker mycket, och han har förlorat så mycket, kört full på dan till den lilla butiken mitt på dan och många vet. Han nekade först att han drack, men vi har pratat och jag har föreslagit behandling men icke, nu vet jag att hans arbetsgivare varit där och pratat med honom, om att dom vet allt. Han jobbar inom räddningstjänst. Jag vill bara få bekräftelse på min oro, att visst verkar det vara ett tufft fall? Vad tror du ska till för förändring? Har även pratat med hans ex fru och jag har förstått att det är långt gånget, men nånstans så har jag ett litet hopp att det kanske blir bra om.... Men jag vet inte vad omet är längre, kanske bara om den högre makten kliver in? ?

Adde
sön, 2020-12-13 - 08:32

enda vägen är om han själv gör valet att sluta dricka, det finns inget annat alternativt om han tackar nej till att ta emot hjälp.
Jag hade klara problem med hur jag skulle göra efter min senaste operation där de vill ge mig morfin som jag helt "tufft" tackade nej till. Men framåt natten när effekten av ryggbedövningen och intravenöst paracetamol hade släppt helt så gick det inte längre utan jag fick ta emot bedövning med morfin :-O Just det som jag var så rädd för !! Jag som beroende ska ju inte hålla på med sånt för det triggar ju mitt beroende. Jag kände av morfinet i början i skallen när den välkända känslan av rus satte in men jag var på min vakt och jag kunde som tur var somna snabbt när smärtan försvann. Dagarna efter försökte jag hålla drogen så långt borta jag kunde men jag kan mycket väl tänka mig att många beroende tacksamt tar emot en "legal" drog och ber om långa recept på det. Vi alkisar är ju mästare på att manipulera så att simulera smärta för att få drogen är nog inga svårigheter. Och utan att jag bad om det så skrev läkaren ut ett recept med både kort-och långtidsverkande morfin för en hel månad !!! Hade jag sålt det på torget så hade det räckt till en rejäl långtidssemester ! Jag skällde ut läkaren efteråt och idioten var helt oförstående :-((

Ta gärna emot hjälp för din egen del, kanske ta en familjevecka på ett behandlingshem ? Besök https://www.al-anon.se/ och gå vidare med ditt egna liv. Du är värd att ha det bra och att få ett eget liv utan inblandning av alkoholisten.

Ta hand om dig själv och njut av Luciamorgon <3 Själv gillade jag skarpt de nyfikna renarna som strosade runt kåtan i SVT's lussemorgon !

Ps. För oss alkisar som fortfarande har ett jobb så är det den sista livlinan. Om, OM, han tackar ja till behandling via arbetsgivaren så hoppas jag innerligt att de skriver kontrakt på att han förlorar jobbet om han missköter sig. Det tvånget kan vara hans räddning. Ds

Backen123
sön, 2020-12-13 - 09:47

Tack för ditt svar, ja egentligen ska jag just nu se det som en "vanlig" separation men det ligger och skaver när man i sin närhet har någon som är så långt under isen och balanserar på linan, sa senast vi sågs att det finns två val nu, livet eller parkbänken. Morfinet var väl oundvikligt som du sa och han trappade ut det enligt schema, men äter gababentin mot nervsmärta som är outhärdlig ( tvivlar inte där) har förstått att gababentin används även mot alkoholism men jag tror att morfint triggade beroendet och alkohol med gababentin gav ett maniskt beteende typ for upp och ner genom landet med tåg och bil för att tex köpa en skogsmaskin ( med bruten rygg?!) Nu har det lagt sig, isolerat sig, knappt kontakt med någon men erkände att han drack en kvarting varannan dag ( plus 7.3 cider) Hans arbetsgivare hoppas jag når fram, men med tanke på skadan så kommer han kanske aldrig mer tillbaka till jobbet. Så jag hoppas så han tar chansen till räddning. Som sagt jag försöker att förstå mekanismerna, balansera mig mellan medmänniska och medberoende men har ingen kontakt utan jag har sagt att han får be mig om hjälp. Men inte ett ord. Han är också ett vuxet barn så han är också relationmissbrukare så han har en lång väg. Ha en härlig lucia du med ?