Tänk på hur nöjd och stolt du kommer att vara efter samtalet med mannen. När du har klarat det, utan ”dutch courage”. Det är faktiskt så att soldater historiskt har druckit alkohol för att våga strida - och för att göra dumdristiga och livsfarliga saker. Riktigt sorgligt faktiskt.

Inför samtalet råder jag dig att skriva ett brev till honom, med det du verkligen vill säga till honom så konkret formulerat som möjligt. Säg till honom att han kan börja med att läsa brevet, och först därefter kan ni prata. Säg också till honom att det är viktigt att ni inte börjar gå till angrepp på varandra - utan att ni måste utgå från er själva. ”Jag känner/tycker/vill....” osv. Säg åt honom att du kommer att avvika om han bryter mot den regeln. Och gör det också, avvik alltså.

Ibland är det viktigaste att vara överens om HUR man ska prata med varandra, för att man ska ta sig vidare och inte stampa på samma ställe.

Och sen håller jag med Torn. Bygg inte upp varken positiva eller negativa förväntningar/farhågor innan samtalet. Oroa dig inte i förskott. I värsta fall oroar du dig helt i onödan. I näst värsta fall blir det svinjobbigt två gånger - både när du oroar dig och när det sker. Tänk inte så mycket - gör det bara!

Kram ?

Om du är nykter och han påverkad är det till din fördel.
Fyll upp sinnet med självkänsla och självförtroende.
Och fokusera på att vara lugn och vänlig, men tydlig.
Jag tror på dig??
Kram⚘

Du har redan fått en massa kloka tips härinne. Och ja, det är kanske onödigt att oroa sig i förväg. Å andra sidan kan du använda oron i din planering. Jag tänker också som andra halvlek att du kan skriva ner det och konkretisera ditt budskap. Om du inte gör det i brevform gör det för dig själv. Vad är det du måste få sagt och hur ska du få det att landa?
Jag jobbar med att kritisera andra och gör det med utgångspunkten att budskapet jag har ska fram och det ska landa så att det finns grogrund för förändring. Att enbart ge kritik gör sällan (eller aldrig) att det spirar något skott. Att frossa i brister och det som inte fungerar gör det inte heller.
Så utifrån budskapet du har kan du visa på det som fungerar bra, och vara tydlig med vad som ska förändras. Visa på hur det kan förändras med utgångspunkt i det som finns.
Gör en plan, använd kvinnlig list. Lite smicker brukar funka bra. Du känner din man, så du måste veta massor med saker som du kan ha som goda exempel på något som fungerar.
Det här kräver fullt fokus, så det finns inget utrymme för att vara lite lullig när du börjar. Lycka till idag!

Kul att du tittade förbi på min sida. Är inte inne lika mycket men håller alla tummar att samtalet gick bra. Du verkar veta hur du vill att det ska vara för att du ska må bra och det är ju superviktigt. Hoppas din advent blev bra och mysig trots allt.
Kram kram ?

Tack alla, verkligen innerligt tack, för er stöttning!
Utan detta forum hade jag troligen stärkt mig innan samtalet. Som gick över förväntan. Lugnt och reflekterande, och för att gör en lång historia kort – han hoppas inte längre på att det ska bli vi igen. Han inser, om än motvilligt, att vi är dåliga för varandra. Åtminstone inser han det när han är nykter och tänker klart. Vi hade även en fin adventfika tillsammans igår. Samtidigt gör det att sorgen över det (sedan länge) havererade äktenskapet nu tar större plats hos mig, när ilskan och frustrationen ger vika.
Så hjärtat är lite tungt, men det är så det ska vara. Fortfarande svårt att gråta, har nog för många skyddande skal som byggts upp under tunga år för att klara livet. Hoppas att de skalas av ett efter ett, nu i nykterhetens klarhet, för jag vet att jag behöver bearbeta mycket av det som har hänt.
Fick i mig en kopp glögg av oklar alkoholhalt igår (long story) men den kokade rejält i kastrullen så eventuell procenthalt torde vara ordentligt nedsatt. Jag tänker inte räkna den, så idag är det 8 veckor sedan jag drack mitt senaste glas :)

Minns min separation hösten 2013 som igår. Jag flyttade till min lägenhet den 1/12 så det blir 7-årsdag imorgon. Allt praktiskt tog sådan plats så att känslorna inte fick plats. Det tog flera månader innan jag kunde gråta. Gråta över det sorgliga i att vi inte skulle åldras ihop. Gråta över att vi växte ifrån varandra. Gråta över att sådan stark och innerlig kärlek kunde förvandlas till irritation, ilska och bitterhet.

Jag tog hjälp av ”vår” låt ”This must have been love” med Roxette (1989) för att börja gråta, och sen använde jag den låten för att lätta på trycket lång tid framöver. Nu när jag hör låten blir jag nostalgisk, men jag gråter inte längre utan småler bara. Jag har sörjt klart, och vi har etablerat en helt ny typ av relation sen flera år tillbaka. Mer som syskon.

Kram ?

Grattis till alla dina vita veckor och till att ha klarat av något jobbigt utan den förrädiska alkoholen. Det brukar stärka självkänslan att liksom på egen hand ha fixat det svåra.

Tack för att du skriver med mycket nyanser. Tar upp alla tankar, både positiva och negativa. Tänker att det är ett bra sätt att ta sig framåt. ?

Kram

Verkligheten sänkte mig till slut. Precis när det började lugna ner sig så small det till med jobbkris (totalt datahaveri med månaders av arbete borta, och därmed en hotande konkurs lite närmare), allvarligt sjuk hund och en extremt instabil man som åter ändrade sitt Janus-ansikte till det sämre.

Jag drack vin två kvällar i fullständig desperation. Knappt ett glas på onsdagen och ett standardglas 1,5 dl på torsdag. Rött vin i långsamma klunkar med djupandning. Klar och medveten självmedicinering. Kontrollerat.
Och det hjälpte mig på fötter. Jag HATAR att det hjälper mig så otroligt bra. Visst är jag medveten om att mycket handlar om placeboeffekt och avslappning, men ändå.

Det fick mig inte att vilja ha mer, inget sug som vaknade, enkelt nollande igen sedan i fredags trots att det fanns vin kvar i flaskan.

Det handlade om en halv flaska fint rött vin som min dotter ställt som matlagningsvin pga att flaskan redan varit öppnat en dryg vecka (hon är definitivt måttlighetsdrickare). Hade nog knappast åkt till Systemet, så där ser man effekten av att ha alkohol hemma. Å andra sidan hjälpte det mig – stärkte och lugnade – och jag kunde resa mig ur ångest och panik för att ro ut stormen så gott det gick. Nu är resten av alkoholen i vinet bortkokat i en kycklinggryta.

Hade alltså inte en tanke på att dricka mer än ett glas. Drack mycket sakta och kände enbart de positiva effekterna, blev inte onykter. En ny upplevelse.
Men.
Jag kommer ALDRIG att ta denna erfarenhet som ett tecken på att jag kommer att kunna dricka kontrollerat framöver. Ska fortsätta mina helvita dagar. Ser framemot en jul helt utan promille.

Dock vet jag inte hur, eller ens om, jag ska fortsätta räkna mot mina 100. Det centrala är förståelsen att mer vinpimplande bryter ner allt som är jag. Men något räkneverk vill jag ändå ha, det är både lite kul och motiverande. Och känns trist att bara börja om från dag 1. Demotiverande och orättvist, jag har ju faktiskt klarat många svåra dagar över förväntan. Kanske kan dela upp som jag ser att några gjort, i så fall står det 58 helvita dagar mot 3 dagar högst måttliga icke-vita (passar på att slänga in glöggen då för säkerhets skull :)) sedan jag bestämde mig för att sluta dricka.

Tror och hoppas att de stora fördelarna som många av er vittnar om efter 3 månader nykter kommer att infinna sig för mig i januari trots mina små rödvinsgupp. Jag har ju faktiskt drastiskt förändrat mitt drickande till det bättre. Måendet är ändå viktigare än siffrorna.

@Varafrisk, ja vi är bra, även du som kämpar vidare
och stort tack @Vinäger, jag har stort utbyte av dina reflektioner.
Liksom dina @Andrahalvlek. Tack!

Ni är några stycken nu som liksom ”provat” att dricka litegrann efter en tids nykterhet, och som sen stängt dörren ännu mer distinkt. Nästan spikat igen dörren. Jag tror att det kan vara ett bra sätt att återigen liksom bestämma sig fullt ut, men det är ett riskfyllt sätt.

Det finns en risk att man inte kan hejda sig efter ett glas, hur stark ens vilja än är. (Där tror jag att jag skulle hamna tex, jag hade druckit ur hela flaskan första kvällen och i värsta fall dragit ner på stan sen i jakt på mer.) Det finns också en risk att man tänker ”det gick ju svinbra, jag kan nog fortsätta dricka ett glas då och då” och där är risken stor att man hamnar på ruta ett igen efter några veckor. Jag märker att du i allra högsta grad är medveten om de riskerna, jag ville bara förtydliga för andra läsare.

Fy fan vad livet suger ibland. Jag hoppas innerligt att du märker att dina förutsättningar att förhålla dig till kriser, och rida ut dem, faktiskt blir bättre i nykterheten. Hjärnan fungerar lite bättre helt enkelt, har jag märkt. Plus att jag är lugnare generellt, jagar inte upp mig riktigt lika mycket, och har därför inte samma behov av att dämpa starka känslor.

I ditt fall handlade det nog mest om en gammal vana. Du är van vid att mota kriser med vin, åtminstone tillfälligt i något slags andrum, men för varje gång du löser kriser utan vin så bleknar den kopplingen till alkohol mer och mer.

Jag tycker att du gör det här jättebra! Du har det verkligen jättestormigt omkring dig. Klart att du ska fortsätta räkna mot 100 dagar. Räkna 58-3, då behöver du uppnå 103-3 för att nå 100. Och minusdagarna får vi hoppas inte blir fler.

Jättebra kämpat, och stort tack för att du delar med dig av dina klokheter ❤️

Kram ?

Se det så här.
Du kom tillbaka på banan utan att börja dricka varje dag bara för att du tog ett glas. Det är ju det som är målet egentligen.
Bryta det destruktiva drickandet.
Men tips från mig.
Ha nu ett länge uppehåll för faran just nu är att du gör om detta ganska snart och då går det snabbt utför.
Och detta vet du om.

Personligen kände jag att det här med att räkna dagar inte passade mig.
Blir för mycket fokus på detta istället för att komma in i ett mer naturligt förhållningssätt till att A är något man inte dricker eller är restriktiv med.
Sedan är det bra att räkna för att få till den första längre tid utan A som behövs för att bryta det destruktiva drickandet.
Jag har min App i vilken det står 118 dagar och 1 återfall.
Good enough.
Hitta din egen väg Blenda.
Jag tror på Dig!
Och må inte dåligt över dessa glas.
Alkoholen har fått oss att må dåligt tillräckligt länge nu.
Kram⚘

Brukar ha konjak i både tryffel och mandelmassa, men inte i år. Inte för att jag är rädd för att äta den lilla mängden som det handlar om, men för att jag inte vill ha resten av flaskan i närheten och det känns oerhört onödigt att gynna alkoholindustrin bara för att hälla ut så dyra droppar :)
Så vad kan jag spetsa godiset med istället för att få till en lite skarpare vuxensmak?! Har googlat utan framgång...

Gå till granne eller kompis och få de matskedar du behöver?
Du kunde fått av mig.?
Jag har både whiskey och konjak i skåpet.
Och det har aldrig lockat faktiskt.
Använder whiskey i min Pulled Pork och konjak i en rosemarinssås.
Har dock gett bort en hel del spritflaskor.

Fast jag tror essens funkar lika bra, har testat punchessens en gång.
Man får vara lite försiktig bara. Den har mer smak.
Kram⚘

Tack för förslagen. Har letat essens men verkar inte finnas i "mina" online-butiker, och jag handlar ingen annanstans just nu. Min mamma är väldigt svajig, väldigt gammal och bor ensam utan hemhjälp så jag är hela hennes värld sedan i mars, därav är jag extremt försiktig för att inte bli smittad.
Starkt av dig Kaye att kunna ha både whiskey och konjak hemma, dit kommer jag nog aldrig. Har bestämt mig för att det blir kaffesmak i mandelmassan och apelsinzest i tryffeln. Blir symboliskt fint med nya smaker under min första helvita jul sedan sista graviditeten.

För övrigt så är livet fortfarande tungt och kaosartat på många plan runtomkring mig, men jag är i en egen liten bubbla av hyfsad sinnesfrid. Just nu känner jag mig stark. Tacksamhet över nykterheten och ödmjukhet inför hur lätt den kan brista. Någonstans där är mina känslor koncentrerade just nu. Gott så.

Dina senaste inlägg och så mycket kloka tankar och reflektioner i kölvattnet. Jag har ett mini-tips och det är inte sprit men ett sorts ”communion-wine” mycket snarlikt portvin, kostar 25 kronor och funkar kanske inte till tryffel- men eventuellt. Svensktillverkat och finns på Ica.
Jag hällde upp sprit och blandade med saffran idag. Mådde illa. Jag mår illa av sprit nuförtiden. Känner ofta att jag har fått chansen att leva mitt liv på riktigt. Vägen kan vara krånglig men där är vi. På väg. Kram och hoppas att olika saker reder upp sig, lite i taget. ?

70 dagar icke-berusad, varav 67 dagar helvita (när jag har dragit bort mina smågupp från de 70, och det var 10 dagar sedan det där sista medicinglaset.)
Och jäklar i min låda vad jag mår bra.
Helt osannolikt bra – trots all skit omkring.
Ville bara konstatera det.
Nu ska jag ut i ösregn med hund.
Har jättesnygga regnkläder :)