av Varafrisk

Varafrisk
tors, 2020-12-10 - 07:35

Tänker också att det är en bra dag att vara nykter på?? Den första den 10:e på länge....

Har tagit sovmorgon. Lagat linssoppa på morgonen. Lagade morotssoppa igår som skulle mixas och den konsistensen som blir då är allt annat än god för mig. Vi ska festa till det med Take away ikväll då vår dotter kommer hem. Ska ta på mig lite roligare kläder innan jag får ta på mig de blåsmurfiga kläderna. Efter som jag väger strax över 90 kg och är 164 cm är storleken på byxorna 80-90 kg samt 155-175 cm med andra ord ...de är stora?Brukar använda klänning till detta för tunikan blir bedrövligt ful och när det gäller storlek på klänning då funkar 80-90 kg?
Ska även hämta ut min CPAP idag för sömnapnén. Hoppas att den funkar??

Ha en fin....Nobeldag??

Blenda
tors, 2020-12-10 - 07:37

Eller missförstod jag ditt senaste inägg? Hur som helst så säger jag stort GRATTIS! Det finns massor att fira oavsett om det är en vanlig födelsedag. Du kämpar så bra och du lyckas ofta. Jag tycker verkligen att det verkar gå åt rätt håll, och bra att du mer glad för de nyktra vita dagarna än ledsen för de onyktra.
Om du tillåter dig att vara stolt, glädjas åt din framgång, och njuta av de vita dagarna så tror jag faktiskt att de lättare blir fler och fler. Kram!

Sisyfos
tors, 2020-12-10 - 07:42

För visst förstod jag rätt, du fyller år idag?
Grattis till jobbet också! 7 år är ganska kort tid ändå tänker jag och om du jobbar kvar hinner du kanske mer med att reflektera över dig själv. Lustig att läsa om ditt jobb och hur förvånade folk blir. Ibland när jag och många härinne har besökt vårdcentraler så är det sällan någon frågar om alkoholkonsumtion. Förvånande eftersom det säkert orsakar en hel del både fysiska och psykiska symptom. Det är extremt många som dricker för mycket, så känn inte skuld och skam - du är en insikt rikare. Och även om dina kollegor kanske inte har problem med just alkohol så finns det säkert något annat i deras livsmönster som de borde jobba med.
Så kör på nu och ge dig själv en nykter födelsedag i present!

Se klart
fre, 2020-12-11 - 23:36

Åh, igår var det flera fina vänners födelsedag ? och även din! Kikar in och läser hur du har det. Snart ska vi summera året, då får vi fundera extra på hur vi ska ha det under året som kommer. Kram fina du ??

Ensam1984
lör, 2020-12-12 - 09:43

Grattis på födelsedagen (lite sent)

Varafrisk, du skrev lite tidigare i din tråd om att en del har det så enkelt medan en del har det svårare med att vara nyktra. Detta stämmer säkert, och detta är inte på något sätt någon kritik mot din tanke. Jag förstår dig helt, det är så jobbigt ibland att gå in här när man själv inte är där man önskar och det verkar som att alla andra lyckas och har hittat lösningen. Jag vet precis. Jag tänker att ibland är det nog flera av oss här som inte har det så värst underbart, men att man bara förmedlar en sida av myntet. Och vet du vad, du har så många kloka tankar kring din resa, dock tänker jag också att i de stunderna när man börjar jämföra sig så måste vi tänka på att vi alla ha så olika förutsättningar för att sluta.

Så här tror jag, och jag har ingen adekvat fakta att luta mig mot, men jag tror inte på att en person inte är stark nog, eller har brist på motivation om denne inte "klarar av" att leva nyktert, även om denne säger att den vill. Motivation är såklart en faktor, men det finns motivation och så finns det "saker som andra berättar och som jag läser som säger att jag ska känna så här för att om jag slutar dricka kommer allt bli så bra och då behöver jag sluta dricka, fast innerst inne vill jag dricka". När man bara vet att det är bra att sluta - fast man innerst inne inte vill sluta, ja då har man ju inte motivationen.

Jag tror inte på en brist i den riktiga motivationen, jag tror på bristande förutsättningar. Och behov som inte är tillgodosedda utifrån de bristande förutsättningarna.

Med förutsättningar tänker jag utifrån arvsanlag, hur "långt ner man är" i träsket, status, stöttepelare/familj, kultur, uppväxt, umgängeskrets, personlighet såsom om man vågar/orkar/vill ta stöd genom kontakt med sjukvård/psykiatri/samtal/alkoholterapeut osv.. men även att man bara har en "beroendepersonlighet" som det så fint heter.

Det finns säkert så mycket mer, men detta kom jag bara på just nu.

En sak som jag sett genom åren här är att majoriteten av de som är nyktra är att de (vare sig det är tillfällig eller långvarig nykterhet) byter ut ett beroende mot ett annat. Det behöver inte vara alkohol mot en "dålig" drog jämt det kan vara träning, stickning, städning, mat osv. Gemensamt är ofta att man har den där beroendepersonligheten dock. Jag tror själv att vi är många som ligger på NPF-spektrumet. Inte för att alla har det såklart, men att många ligger på det spektra med exempelvis ADHD med bristande själv/impulskontroll, dåligt konsekvenstänk osv. Det är tydligt att dessa personer (jag inkluderad) har dålig impulskontroll och söker kickar i vardagen samt ofta nyttjar alkohol som medicin för att stänga av/stänga ner hjärnan.

Så jag tänker att då alla är så olika, vi har så skilda förutsättningar så måste vi vara snälla mot oss själva, vi måste säga att det är okej. Vi måste vara snälla och förlåta oss själva. Och vi måste försöka finna och tillgodose våra behov för att "fixa" att inte använda alkohol som medicin.

(Nu blev jag långrandig som vanligt men hoppas min tanke gick fram)

Varafrisk
lör, 2020-12-12 - 18:44

Å tack för grattishälsningar!! Det värmer! Firade med min man och dotter. Hämtade mat från en restaurang i stan. Å vi hade det mysigt men kände mig ändå inte riktigt glad. Jag vet...alkoholen påverkar. men för mig även pandemin. I tidigare inlägg i min tråd när jag berättade om allt jag har varit med om samt även om min släkt så har jag nog berättat om vad som hände när min syster dog. Hur som helst...min bror och jag är väl inte ovänner men har ingen direkt kontakt mer än när det ska planteras på våra föräldrars grav samt att han och hans fru ringer och sjunger på min födelsedag då brukar vi även pratas vid. Sen ringer jag och min man och sjunger sex dagar efteråt eftersom han fyller den 16:e. På min födelsedag hade han ringt men jag hade missat det då jag stängde av ljudet när vi åt...han och hans fru hade sjungit in och hurrat på min telefonsvarare. Å jag blev så förvånad för jag trodde verkligen att han skulle ringa och att vi skulle prata...blev så himla ledsen. Dessutom hade jag ju varit och hämtat ut CPAP-maskinen för min sömnapné och det påverkade mig mer än vad jag trodde att det skulle göra. Vet inte riktigt varför för den ska ju få mig att må bättre. Anledningen till att jag har en sömnapné vet man inte det kan bero på ärftliga saker, på hur jag ser ut inuti, min övervikt...och alkoholen gör inte saken bättre. Kanske kände jag lite skam om det beror på något jag förorsakar...kanske även oro för att det sliter på sikt på hjärta och kärl. Dessutom tog det ca 45 minuter när sköterskan instruerade och berättade om maskinen något som jag i princip har glömt av men det finns en instruktionsbok med. Hur som helst det påverkade mig på ett sätt som jag inte kunde ana. Vad som ändå är bra är att jag kan få bättre sömn, känna mig piggare samt att det kan påverka mig att ta mitt alkoholberoende ännu mer på allvar.

Efter torsdagen har jag inte varit på topp och idag har det varit allt annat än bra...min son och jag pratades vid igår...och vi sårade verkligen varandra...det blir lätt så när vi pratar om min släkt (han har brutit med dem)...ja, jag vill inte gå in på detaljer...han hade förmodligen druckit alkohol vilket även jag hade gjort...

Jag har funderat så mycket idag på varför jag köper alkohol...varför jag dricker alkohol???Jag vet att jag har skrivit att jag inte ska fundera utan bara GÖRA en flykt från ensamhet, från pandemin...dessutom december..jultider. Har haft så svårt att få fram julkänslan under så många år...kanske några dagar före julafton när jag pyntar och handlar maten men inte annars. Och på jobbet och över allt annars...så finns det liksom en självklarhet att jul ska vara så fantastisk...men jag har så svårt att få känslan att infinna sig. Hur som helst så försöker jag tänka att när förändras mina tankar från att inte köpa alkohol till att köpa...för jag tror att själva köpandet i sig är problemet...för drickandet i sig...är inte så njutbart..utan det är ju en stund av rus/flykt som jag vill åt som egentligen bara består av trötthet...så varför? Något som är återkommande...som många av er här skriver...och som jag vet själv...är att jag behöver prioritera mig själv. Behöver vila...för jag är så trött...behöver äta mer hälsorik mat....behöver säga JA till mig själv...behöver vara mer mig själv på jobbet...visa mina brister och styrkor mer än vad jag gör idag.

Innan jag slutar skriva...så tänkte jag på något vad du skrev Ensam1984...att en del har det enkelt mm. Jag tänker precis som du att vi har olika förutsättningar beroende på vem vi är, vad vi kommer ifrån, hur vi lever mm mm...och att vi har det olika enkelt..men vad jag tror att när vi väl skriver här på forumet så har vi kommit olika långt på vår resa när vi börjar skriva här. Och, jag tänker att den resan som jag skriver om här i forumet har många haft före de började skriva här på forumet...och att innan man började skriva här har man kommit mentalt så mycket längre. Mitt mål är iaf i december...att ha flera dagar utan alkohol än dagar med alkohol...ett bättre resultat än i november.

Ha det gott;)

Se klart
lör, 2020-12-12 - 22:26

Jag läser som alltid det du skriver. Något slog mig nu, en reflektion som kanske inte är värd något men vi känner ju varandra ?
Jag läser och läser och det slår mig att du... du skriver så negativt om dig själv. Vi är väldigt många som under tiden vi dricker, liksom skuldbelägger oss själva. Men när vi börjar skriva här tar vi alla- oavsett vilken typ av nykterhet eller mindre drickande vi väljer, ett jättestort steg.
Jag tänker att dina tankar blir lite som en labyrint där du går lite vilse- framförallt när det kommer till tankar om dig själv.
Det är mycket som ÄR oroligt med din dotter. Men det är mycket som du själv faktiskt GÖR för att påverka situationen.
Tar itu med läkare. Fixar med prover och samtal. Hämtar och lämnar och skjutsar. Fixar med middagar och promenerar.
Jag har inget ”säg” i den här frågan men jag undrar hur det skulle vara att ge dig själv ledigt från dig själv, och då tänker jag på tankar kring vad du inte ”lyckas” med. Jag vill allra mest påminna om att du gör mycket som är fint och bra, hemma och på jobbet. För dig själv och andra. Kram.

Varafrisk
lör, 2020-12-12 - 23:07

Måste landa lite mer i mina känslor för att kunna skriva mer ...för jag vill skriva mer...men tårarna började rinna...för på något vis så tror jag att du prickade helt rätt??❤️

Andrahalvlek
lör, 2020-12-12 - 23:17

Närvaropodden som jag börjat lyssna på handlar mycket om hur vi tänker och hur det påverkar oss. Vi tänker/säger saker till oss själva som vi aldrig skulle säga till någon annan. Vi måste sluta tänka så förbannat elakt om oss själva.

Poddägaren Bengt Renander sa idag att hans ego pladdrar på oavbrutet i skallen. Men självet, som alltid befinner sig här och nu, har slutat lyssna så noga. Det är också en taktik.

Kram ?

Sisyfos
sön, 2020-12-13 - 08:13

Oj vilket fint och klokt inlägg, SeKlart skev. Ge dig själv ledigt från dig själv. Det är verkligen sant. Och AndraHalvlek kompletterar med att man måste sluta tänka så negativt om sig själv. Det är lättare sagt en gjort, men jag tror verkligen att de har rätt.
Jag tror också du har rätt i VaraFrisk att du är rätt tidigt i din process här och skriver. Många, liksom jag, har haft den process du nu skriver om i huvudet länge innan vi sätter något på pränt. ”Man vill ju vara duktig”.
Ni som faktiskt vågar skriva innan är så oerhört hjälpfulla. Nu har du hamnat i en grupp där många verkligen slutar direkt. Har för mig att när jag, Sattva och ”minns inte hans nick nu”, skrev här inne så var vi många som kanske inte hade en helt spikrak väg. Jag läste deras inlägg i några månader (som nykter) innan jag kände mig stark nog att våga skriva. Vet inte om jag hade vågat mig in om det bara hade varit framgångssagor. Man vill ju inte vara ”sämst i klassen”.
Jag behövde de ödmjuka människorna som försökte, vågade skriva och vågade misslyckas. När jag slutade första gången var mitt självförtroende och min självbild i botten. Jag hade försökt sluta så mycket, vägde för mycket, jobbade på ett jobb där jag inte riktigt hade min plats, barnen hade lite kämpigt med kompisar och skola, sambon mådde dåligt, jag var trött.
Lite alkohol på det där och man har en perfekt ”må-dåligt coctail.”
Som de kloka människorna innan skrev, ge dig ledigt från dig själv, och sluta tänka så många negativa tankar. Jag tänker att din bror sjöng in meddelandet för att det var enklast när de nu satt sig och laddat. Jag hade kanske gjort så utan att tänka på att någon i andra änden blev ledsen. Om det hade varit idag hade jag ringt upp och tackat och fått min pratstund om nån gjort så. Hade det varit när jag drack hade jag funderat på om de tyckte det var skönt att slippa prata eftersom de sjöng in istället. Jag känner inte er alls, men jag känner igen sättet att tänka och när man mår liiite, liiite bättre än du gör nu så kan man börja reflektera över de där känslorna. De ligger så mycket hos en själv. Ett exempel... en lite mer avlägsen vän ringde mig på mobilen några gånger. Jag missade samtalen. Det var otippat att hen ringde så jag trodde att hen fickringt. På tredje försöket svarade jag och hen hade ringt för att gratulera på födelsedagen. Hen brukade göra sånt ibland. Jag trodde aldrig att en sån som hen skulle ringa mig för att prata lite. Det var nog just då, när jag också befann mig på ett jobb där det faktiskt fanns riktigt elaka människor. Det betydde rätt mycket det där samtalet. Hade det varit nu hade jag ringt tillbaka - självklart att hen ringer mig. Så jag tänkte börja med att skriva tre positiva saker om dig, trots att vi inte känner varandra:
1. Du är stark och modig som skriver härinne, en sann forumhjälte.
2. Du kämpar med och älskar din dotter (och son), en fin mamma.
3. Du är duktig på att uttrycka dig i skrift och skriver kloka inlägg.

Varafrisk
sön, 2020-12-13 - 23:21

Vill bara säga tack för så fina inlägg och fina ord Se klart, Andrahalvlek och Sisyfos??

Ja...de här orden ge dig själv ledigt ifrån dig själv...så trösterikt på något vis. Jag tror faktiskt att jag behöver sätta mig själv lite högre upp på piedestalen...eller jag vet att jag behöver det. Och absolut ....tänka mer positivt om mig själv❤️

Som någon skrev tidigare i min tråd...det kan ha varit Blenda....att se de dagar som jag lyckas vara nykter...som idag exempelvis??

Jag minns så väl vad en medicinsk sekreterare sa till mig en gång...du värderar dig inte själv så högt...men du har ju för sjutton läst flera år på högskola, pendlat flera timmar per dag och per vecka...och även hunnit m min familj för jag valde bort träning och mitt sociala liv.

Det ligger otroligt starkt inom mig...att inte tro för mycket om mig själv...före Coronan hade jag påbörjat en väg för att se vad vill jag göra med min tid...å jag började måla....kanske borde jag köpa lite färg och penslar...måla hemma nu när jag inte kan gå på kurs?

Jag tappar lätt bort mig själv...och faller lätt tillbaka i gamla mönster....vilket jag inte vill....men utan alkohol skulle det bli lättare??

Och visst har det varit så att när jag började skriva så var det många som var så bestämda och färdiga med alkoholen vilket har varit långt ifrån min väg vilket har gjort att det har känts lite ensamt ibland...men heter gruppen el vad man nu kallar den för...hittar inte namnet nu...men heter den ”Förändra sitt drickande” så nog ska jag kunna skriva här även om det är lite upp och ner för mig??

När det gäller min bror och telefonsamtalet så finns det en lång berättelse bakom som bidrog t min ledsenhet. Frågade honom en gång om vi skulle fika tillsammans men han vill inte ses utan sin fru och min man?

Hur som helst så har jag haft en fin dag m min familj. Ytterligare lite födelsedagsfirande med barn, svärdotter och make. Med korvgrillning över öppen eld vid Vänerns kant?? Tänkte på dig då Torn eftersom vi åkte förbi fiskarens (är död nu) hus...han som körde ut oss med sin fiskebåt en dag på sommarlovet då vi badade och metade. Härliga minnen❣️

Sov så gott?

Torn
mån, 2020-12-14 - 12:44

Vad glad jag blir att du tänkte på mig där vid Vänerns kant! ? Du skulle ta upp metandet igen, det är aldrig försent.

Kram

Varafrisk
mån, 2020-12-14 - 19:51

Om man säger som så var väl metandet ngt som jag/vi gjorde en gång per år som barn....men dagen var speciell❣️För då tog pappa ledigt fr jobbet på gården så även min mamma...å våra sommarbarn fr Gbg/mina kompisar var med...ev min storasyster och kanske en och annan släkting fr Skåne?? Fiskaren körde ut oss t en ö i Vänern där vi stannade hela dagen tills han kom och hämtade oss igen. Fiskaren var en kraftig, väderbiten trygg farbror för mig??

Fast metande i och för sig var ju väldigt rogivande...kanske är det ngt som min man och jag skulle testa..för visst borde man kunna genomföra det utan att äga en båt?

Sitter nu ner vid köksbordet för att rensa mina tankar och planera lite grann ...vad behöver jag göra och vad vill jag göra? Hur tänker jag kring alkohol runt helgerna? Och med maten ...vad tänker jag då?

Jag vet egentligen vad jag vill ...men jag behöver då verkligen stå emot alla om och men och när och varför??

Kram?❤️

Se klart
mån, 2020-12-14 - 22:38

Godkväll,
Jag har tänkt så mycket på det här med att tro på sig själv. Ofta pratar man om att uppvärdera sig, att tro mer om sig själv. Peppa sig.
Jag tror att för mig tex har det handlat om- och gör fortfarande- att ha en realistisk och lite sann syn på mig själv. Inte vara rädd för bristerna eller kanske tillkortakommanden. Men inte heller vara rädd för att se förmågor och fina sidor.
När jag tänker efter är det samma sak som att se nyktert på tillvaron.
I mitt fall blev självkänslan väldigt ojämn av att dricka. Jag kände mig ofta genomdålig för att jag drack. Samtidigt som jag förträngde att- och hur mycket.
När jag drack några glas vin kände jag mig ganska bra, jag bortförklarade att jag ”behövde” stressa av/ha roligt/få lugn.
I efterhand tycker jag att jag var väldigt krävande mot mig själv- men även mot livet. Att det var tvunget att vara så mycket. Att vanliga dagar inte dög. Som att just jag behövde mer, extra.
På sätt och vis en väldigt barnslig syn på livet, och jag tror faktiskt att man stannar lite i den inte växten av att dricka,
Som vanligt lite babbel från mig som väcks när jag läser det du skriver.
Du är värdefull för mig och för många!

Varafrisk
mån, 2020-12-14 - 23:03

Jag upplever inte alls vad du skriver som babbel utan så värdefullt för mig??å det värmer och betyder så mycket att fastän du har gått vidare och klarar av att vara nykter så går du tillbaka på stegen å möter mig där jag är. Tack❣️

Och även om jag har svårt att ta till mig de varma orden så vill jag åter igen säga tack❣️Du är också värdefull för mig❣️

Varafrisk
ons, 2020-12-16 - 21:29

Varför har jag alltid en känsla av att jag behöver vara duktig när jag skriver ett inlägg här? Alltid en önskan om att kunna skriva... nu har jag varit nykter i fyra dagar, fem dagar eller allra helst fler dagar....men inte ska jag väl behöva känna så? Men likväl så känner jag så...

Igår kväll var jag så oerhört trött...jag kände att jag kommer inte orka kliva upp ur sängen. Efter jobbet igår så hämtade jag min dotter och vi gick ett varv i elljusspåret....beställde pizza...jag frågade henne då hur hon mår...och hon svarade mig att hon känner liksom ingenting...hon berättade även om känslan över att slippa hitta ett kuvert från Kronofogden i brevlådan....å jag är så himla glad över att vi kan vara tillsammans...att vara så närvarande i varandras liv. Men det gör mig SÅ otroligt ledsen att hon ska behöva känna som hon gör...behöva må som hon gör...det smärtar i mitt hjärta ....att min älskade dotter ska behöva må så här...och att jag inte kan göra så mycket åt hennes känsla...bara finnas bredvid som ett stöd.

Har känt mig så otroligt stressad...pga mycket att göra på jobbet...pandemin...nu ska även vi kuratorer ha visir och munskydd...det är liksom inget problem med det...bara att det är så läskigt att smittspridningen ökar....

Stressen beror även att jag ska använda ortos, CPAP...och att jag har problem med mina ögon...det är en skitsak för de flesta....men för mig blir det för många saker på en gång...

Men idag har jag försökt att bena upp det....det ena efter det ena....och jag hoppas att det ska lugna sig:)

Kram:)