av Myrrah

Myrrah
ons, 2020-12-16 - 10:48

Ok. Senast jag skrev av mig här så höll jag upp bra mycket längre än jag någonsin har kunnat. Föll tillbaka. Tog hjälp av internetbaserat program. Nu är jag tillbaka här igen. Tycker att det fungerade fint för mig att möta andra såhär via nätet i samma situation. Läsa om era dagar och kunna identifiera mig med dom. Så nu börjar jag igen. Dag 1.

Det har inte varit enkelt att inte dricka under denna pandemi tycker jag. Dagar och rutiner har inte varit som innan och det har varit enkelt att ta ett glas vin på kvällen (ja eller fler) eftersom man inte behöver vara lika stressad i att komma iväg till jobbet (jobbar hemma). Min första tanke var att jag skulle ha massvis av tid att ta lunchpromenader och gå till gymmet, bli den bästa versionen av mig. Men det blev inte riktigt så.
Det blev en evigt lång ångest där personer i min närhet gått bort i pandemin, vissa har varit sjuka och klarat sig, men fått bestående men med trötthet, andringssvårigheter och förlorad lukt och smak. Jag har klarat mig fint än så länge. Men med en GAD diagnos är det enkelt att ta till ångestdämpande i form av alkohol. Tabletter gör en ju så trött.
Men nu har jag lessnat. Lessnat på mig själv och offerkoftan. Vill inte dricka mer nu. Min kropp vill inte vara med längre. Så här kommer jag igen. Dag ETT.

Ta hand om er.

miss lyckad
ons, 2020-12-16 - 11:59

Ja det är mycket som händer i pandemins spår..Samtidigt ger det oss mycket tänkvärt, om vad som är viktigt i livet..I min omgivning har vi klarat oss bra, bor på landsbygd och är inte beroende av kollektiv trafik, och bor i hus..Vad bra att du gjort valet att vara nykter..??..Det finns inget att förlora på det bara vinster..Offerkoftan kan du slänga någonstans, den hjälper ingen..

Rule74
ons, 2020-12-16 - 12:03

Vi är många som stöttar och nickar igenkännande. Vi klarar detta tillsammans! Det är inte att man faller som definierar oss, utan konsten att resa oss igen. Du klarar det <3