av EveC

EveC
ons, 2020-12-16 - 22:03

Hej alla tappra!

Jag gick in här i somras för att ta tag i mina problem. Gick alldeles strålande första perioden. Sen kom hösten och corona slog till på allvar igen.

Jobbar hemifrån och lever ensam. Så alla tips om att mysa med familj osv finns inte hos mig.

Sista månaden har jag druckit mängder av vin. Har unnat mig, ”efter” jobbet. Allt hemma själv. Typ när klockan blir 18.00 åker vinet fram och inga små mängder.

Det enda jag fortsatt göra är att skriva i loggen så jag ljuger vilket fall inte för mig själv.

Finns det någon annan i samma situation? Hur hanterar du/ni läget?

Kram

Mattan
ons, 2020-12-16 - 22:43

Vi är många som är eller har varit i din sits. Att skriva och läsa här har hjälp mig denna gång. Vi stöttar och hjälper varandra. Kan du prova några dagar utan alkohol och känna efter hur du känner dig? Kram ?

Charlie70
ons, 2020-12-16 - 23:05

Vad bra att du kom tillbaka! Det finns fler här som upplever att hemmajobb och ensamhet har lett till ökad alkoholkonsumtion. Du är med andra ord inte ensam. Inte på något sätt. Läs runt i våra olika trådar och skriv i din egen så hjälps vi åt!

Blanka
ons, 2020-12-16 - 23:18

Jag lever också ensam, så det fanns liksom inga hinder till att dricka. Behövde inte smyga för någon, så fort jag kom hem efter jobbet hällde jag upp vinet, somnade typ plakat vid 9. Inte jättekul liv precis. Slutade för 13 dagar sedan, det upptäcktes insjukvården, hade så dåliga världen och som tog ett b-Peth prov på mig. Sen har jag fått god hjälp att sluta av vården och än så länge går det bra. Lycka till ?

EveC
tors, 2020-12-17 - 16:50

...har följt din tråd, åtminstone i början. Hur har det gått för dig?

TappadIgen
tors, 2020-12-17 - 17:48

Det där med att vara rädd för svaret. Det är nog många som känner så. Problemet med att känna så är att det ofta leder till "Sticka huvudet i sanden"-lösningen och det är ju inte bra.

Det är oftast inte försent att vända på det och bli nykter och med tiden reversera majoriteten av alkoholens skador. Problemet är att man paradoxalt nog inte tar tag i det för att man är rädd att det är försent och av den anledningen kanske man fortsätter för länge tills det är försent innan man tar tag i det istället.

Vad som varit innan kan du inte påverka. Vad du gör idag, imorgon och resten av ditt liv kan du påverka. Ta tag i det idag.

Blanka
tors, 2020-12-17 - 21:55

Men med alla prover de tog så var det tydligt att det var ett alkoholmissbruk som var grundorsaken. Så jag sa som det var, att jag drack för mycket, ljög lite om hur mycket för jag skämdes.
Sen tog jag kontakt med kommunens alkoholrådgivningen och sjukvårdens alkoholmottagning. Har fått ett jättefint bemötande, fått hjälp med avgiftning och samtalskontakt. Jag valde att börja med antabus och det funkar jättebra för mig. Behöver liksom aldrig fundera på om jag ska dricka eller inte. Nu har det ju bara gått 14 dagar, så jobbigare dagar kommer väl. Jag är väldigt trött och vilar så mycket jag kan, väntar på att kroppen och hjärnan ska återhämta sig. Jag har inte berättat för så många ännu, bara några få nära vänner och det är skönt att ha några att prata fritt med, skratta lite åt eländet. Jag är så lättad att det kom fram och att jag fick hjälp, jag klarar det inte själv. Det här forumet hjälper mig också mycket. Jag tror vi alla har olika vägar till ett nyktert liv och jag tror det här är min. Det har ju bara gått 14 dagar för mig, men jag har inte mått så dåligt som jag trodde jag skulle göra. Mycket tack vare för att jag fick hjälp med avgiftning. Jag orkade inte med abstinensen och var rädd för konsekvenserna det skulle kunna bli. Men var inte rädd för att söka hjälp, den finns där ??