Tjena

Hade tänkt komma med en update tidigare om hur saker och ting har utvecklats under den här tiden, men något kommer emellan var gång jag försökt skriva. Tar en skrivare nu, får se vad det slutar i.

Börjar med att säga att det mesta rullar på framåt. Inget särskilt har inträffat.

Jag vill dock ta upp att jag begick ett misstag för ett tag sedan och bad om receptförnyelse på zopiklon så jag är väl inne i en period med sämre psykiskt mående just nu eftersom tabletterna gick åt fortare än vad som är tänkt. Tar väl en vecka till innan det släpper helt. Jag var rädd att jag inte skulle orka stå emot alkohol dagarna efter att de var slut, men det gick bra. En setback, men det nollar ju inte min alkoholnykterhetsstreak som i helgen är tre månader. Tänkte skriva lite mer ingående men vet inte hur reglerna ser ut kring det hela, så nöjer mig med att skriva att personer med alkoholproblem ska hålla sig så långt ifrån benso och dess analoger som möjligt.

Hälsovärden för egen del ut att vara ok fastän man inte känner sig frisk. Jättebra levervärden bl a, usch, obehagskänslorna och tankarna på att jag ändå har skadat min kropp för alltid tränger sig på fastän värdena är bra.

Är sugen på öl ibland, men det känns som det blir lättare för var dag. Får ibland tankar på att jag kanske ska prova att dricka, men börjar mer och mer känna att det känns riktigt okej att faktiskt vara nykter för både överskådlig och oöverskådlig framtid. Visst saknar man kanske möjligheten att bli shitfaced med några polare, men ja, ni vet ju hur det är. Nyktra minnen är bra minnen. Fylleminnen kan vara roliga, men de har ofta(st) ett väldans pris.

Fortfarande inte kommit iväg till AA även om jag skulle vilja.

Kommer inte riktigt vidare med skrivandet nu, har suddat och editerat en massa. Nöjer mig så här.
Jag är säker på att jag klarar mig till helgen, men avstår att fira i förskott.

ha det bra hörni.

Då vill vi fira dig med ballonger och medaljer till helgen ?

Trist att du mådde så dåligt av zopiklon. Jag tänker aldrig börja med det igen heller, jag fick motsatt effekt efter tag och då fick jag verkligen sömnpanik. Hur är din sömn nu?

Kram ?

Hej.

Ja, det får verkligen bli att fira till helgen :) Ibland glömmer man av, det är faktiskt en riktigt stor grej även om det börjat bli vardag. Har snart inte varit nykter så här länge sedan jag var femton år gammal.

Jag mår inte dåligt av zopiklon, mår väl snarare lite för bra av dem, brukar ta en tablett en timma före läggdags, men sen tas det gärna en till när jag lägger mig eftersom jag ofta inte kom i säng efter en timma, eller att jag inte tycker det riktigt hjälper, och det gör ju att tabletterna inte räcker hela receptet ut, med följden att några dagar efter att de är slut blir sömnen riktigt dålig.

I början av min nykterhet så lät jag bli att förnya receptet, jag vet mycket väl om mekanismerna bakom och hur dåliga liknande tabletter kan vara för en alkoholmissbrukare, men efter nästan två månader nykter tyckte jag att jag kanske var redo att hantera dem som jag ska, och egentligen behöver jag sömnhjälpen som de trots allt ger då och då. Tji fick jag så det får gå utan framöver, bra lärdom ändå.

Känner att det är bra att vara öppen med det här, både för mig själv och för andra som kanske läser att det verkligen är riskfyllt för en alkoholmissbrukare om man försöker hålla sig nykter att ha sådana här tabletter även om man sköter det som man ska, för de påverkar samma områden i hjärnan, triggar alkoholsuget, ger oroskänslor under dagen osv.

Nu blickar jag framåt och tänker fortsätta hösten som nykter. Känner inte samma oro kring advent, jul och nyår som jag gjorde tidigare. Det är helt okej att inte dricka :)

Japp, när detta dygn nu har inletts har jag varit nykter i hela tre månader.

Det är något helt otroligt skönt att inte behöva sopsortera en jädrans massa glasflaskor längre :)

Känns också bra att jag inte lagt till med några nya dåliga vanor för att täcka upp för drickandet eller vad man ska säga. Kan bli lite mer godis kanske, men det är på en lagom nivå. Snarare så att jag kommit igång att vara mer hälsosam med mat och träning, kan det räknas som en last?

Det finns en längtan efter att dricka ett par öl ibland, både som ensam eller i goda vänners lag, tankar på glögg, jul och nyår. Det tog nog en månad innan det började kännas bra, men just nu känns det riktigt bra att vara nykter. Det är helg, fredag kväll och jag är nykter. Det är skönt. Imorgon är jag också nykter, och jag vaknar utan bakfylla. Mat har börjat bli trevligare utan alkohol, även om det är något som tagit lång tid.

Är fortfarande inne på som jag var tidigare, att alla saker man brukade göra onykter måste återerövras som nykter. Mat är en sådan sak, en god köttbit är inte detsamma utan vin längre. Julbord... har ju druckit öl och sprit slaviskt till julmaten i åtminstone femton år, inte undra på att man känner det är ett måste. Vad är korv med bröd eller grillat utan öl...

Ju fler upplevelser och tillfällen man kan återerövra utan alkohol desto bättre och snabbare tror jag man återhämtar sig.

Tankar kommer och går på att börja dricka några öl ibland, ett par-tre stycken per vecka kanske, men jag misstänker jag kommer inte vara nöjd med så lite och jag tror heller inte jag kommer stanna vid så få om jag provade.

Jag kommer köra på nykter framöver.

Vad glad jag blir när du beskriver hur mycket bättre du mår - att det kändes bra efter en månad och mycket bra nu vid tre månader.

Det är min upplevelse också. Tre nyktra månader med öppet sinne behövs för att man ska förstå vad det nyktra livet faktiskt innebär. Sen får man väga plus mot minus och fatta ett nytt beslut.

Jag tar ett nytt beslut varje månadsdag i princip, men jag våndas inte precis över beslutet.

Kram ?

Senaste milstolpen 100 dagar passerades utan att jag tänkte på den.

Uppe i 105 dagars nykterhet nu. Om jag inte luras så är detta mitt längsta uppehåll sen jag var arton år gammal.

Även om tankar kring ett par öl på en fredagskväll finns där och tankarna snurrar över snapsen till julmaten så kör jag vidare på det nyktra spåret. Glöggen har jag slutat tänka på. Pepparkakor och julmust är väldigt gott, och man slipper huvudvärk och får köra bil, så det är bättre än en kopp glögg. Fast jag skulle väl dricka hela flaskan starkvinsglögg, och äta hela burken pepparkakor istället för att laga mat...

Nä, hörrni. Ni förstår, jag också att det är alldeles för bräckligt att prova. Om jag dricker hur lång tid tar det då tills jag inleder nästa nyktra period? Ett år? Fem år? Hinner jag gå ned mig fullständigt? Kanske slutar det med sjukdom eller död, jag vet inte.

Allt jag vet är att mitt senaste uppehåll följdes av drickande i tre år, dock inte riktigt varje dag, men nästan.

Det är en risk jag inte vågar ta.

Om jag var fast på en ö i en månad med endast ett par öl så skulle jag våga dricka.

Just idag känns ganska jobbigt. Känner mig ensam, uttråkad och sorgsen. Även om det ger mycket vill jag ha ut mer av min nykterhet. Väldigt grått för tillfället.

Stort grattis till 100 nyktra dagar! Och till att du är så fast besluten att det vore en dum idé att ens prova att dricka.

Har du begränsat ditt liv under nykterheten? Jag tror att det är viktigt att vi är nyfikna på att samla på oss nyktra erfarenheter. Utsätta oss för situationer som tidigare varit förknippade med alkohol och klara av dem nyktra - då stärks vår självkänsla ytterligare. Obs: Inte den första tiden förstås, men efter några månader.

En hobby eller föreningsliv kan berika livet också. Annars är det en väldigt trist tid på året just nu. Det är okej. Det får vara så, vi är nyktra och det är huvudsaken. Allt annat får bli som det blir.

Håller med om att julmust är gott. Kommer inte att sakna varken glögg eller nubbe på julen. Fast jag tänker prova några alkoholfria glöggsorter. Duvfenkrok har en med mandarinsmak som jag är nyfiken på.

Kram ?

Först, grattis till alla nyktra dagarna! Sen vill jag säga att jag känner igen mig i den där sorgsenheten, får också såna dagar lite då och få. För mig är det lite att jag sörjer en livsstil som hade en viss dekadent charm, men som jag vet att jag aldrig mer vill tillbaka till. Också lite att alkohol var en quick fix en deppig dag, då kunde jag dra ihop en middag med vin och så fick melankolin gå och gömma sig. Tror som du att det kan bli ett långt återfall om man går tillbaks, beroendedelen av hjärnan kommer betrakta en som en rymningsbenägen fånge och ta till alla medel för att man inte ska fly till nykterheten igen. Jag försöker att se det som att man får tillgång till ett stort spektrum av känslor när man är nykter, man blir en hel människa, och då ingår även att stå ut med en viss sorgsenhet ibland. Man får försöka hitta på roliga saker med människor man tycker om, då lättar det tycker jag.
Ta hand om dig!

Jag har börjat lyssna på Närvaropodden med ex-alkisen Bengt Renander. Han utbildar i meditation och skriver böcker i ämnet medveten närvaro, vara här och nu alltid.

Han säger att ordet ”okej” är nyckeln. Sämre dagar och sämre stunder ska bemötas med ”okej”. Upprepa sen ordet tills det känns okej också. Det får vara så nu. Det är okej. Underrubriken på hans podd är ”Stoppa tankarnas terrorism”.

För mig känns det här som årskurs 2 i utbildningen nykterhet ??

Kram ?

ord i min tråd och grattis till en enorm prestation. Hoppas att känslan av ensamhet, uttråkning och sorgsenhet inte är ihållande för dig ??

Jag har kommit en tredjedel på din stig och jag är lite rädd att jag ska tillskriva nykterheten egenskaper den inte kan leva upp till och sedan falla tillbaka till drickande för att det inte var värt det. Försöker som Andrahalvlek skriver att okeja dagarna som inte är på topp. Läste i någon annan tråd om hur trist och grått det varit att inte dricka de senaste veckorna. Men jag tänker att oavsett alkohol eller ej så finns det saker som skavt den senaste tiden; vädret och pandemi tex.

Ja någon glögg har det då inte blivit, fast första advent har varit, men det börjar bli ledsamt med hela den här corona-situationen att knappt inte träffa någon och så vidare.

En god vän hade varit och hälsat på och lämnat ifrån en gåva, var inte där för att säga nej, vet inte om jag hade kunnat och jag har faktiskt inte berättat för honom att jag inte dricker. Det gör nog inte så mycket att få dessa för jag har ju både sprit och öl ståendes hemma som jag låter bli att dricka, så jag kan låta bli dessa också.

Och dricka gör jag fortfarande inte, hundraprocentig nykterhet. Det börjar ta sig, lång period nu.

Dock närmar sig jul det känns fortfarande kluvet kring snapsen, jag får se.

Finns ingen prestige i det hela, jag slutade dricka för jag ville må bättre. Det gör jag egentligen över lag, men just idag känns det fan inte som det, och sånt gör en besviken. Man vill ha ut mer av sin nykterhet, för jag vet hur jäkla gott jag skulle må av ett par öl(om än tillfälligt).

Istället får man nöja sig med lite glass.

Hur som kör jag på, tänker ta mig igenom fem månader i alla fall, men det är lågt ställt när det bara är två veckor bort. Kan tänka mig en enorm besvikelse om jag blir vek. Just nu tror jag inte att jag skulle tappa kontrollen om jag bestämde mig för att bara dricka lite snaps och ta ett par av ölen jag fick av min vän på nyår och bara det, sen återgick till nykterhet. Det skulle förmodligen inte ens innebära ett hack i kurvan för min återhämtning.

Men någon sexmånadersnivå blir det inte, eller att nå upp i ett år blir jäkligt motigt, så nog finns det lite prestige inblandat trots allt.

Lycka till alla andra.

Det var ett tag sedan jag kikade in hos dig. Satan i gatan vad grym du är. Fixar detta galant. Så imponerad. Jag är bara uppe i 56 dagar nu, men det känns bättre och mer stabilt än aldrig förr.

Ett litet ord på stigen bara. Den 28 december förra året så föll jag för A-djävulen efter att ha varit nykter över 175 dagar. Jag fick ett tufft besked och kände att jag behövde det, bara den gången. Men sen kom nyår, och dagen därefter och röda dagar, och lite semesterdagar och sen covid.

Så mycket ursäkter för att dricka även om jag innan inte längtade efter det. Jag hade kommit över det tuffaste sorgperioden. Men vi är alla olika, men för mig med min bakomliggande problematik (add) så är det noll som gäller. Det finns inget annat än 0 eller 100, hur mycket jag än vill lura mig själv att det inte är så. Hur är du!? Tänk på det innan bara

Ha en fin lördag ❤️

Det känns som om du har det lite deppigt just nu. Jag hade ca 11 ”nyktra” månader där jag druckit kontrollerat i sociala sammanhang för några år sedan, när jag återigen drack alkohol som medicin för att livet var jävligt jobbigt en period. Jag hamnade kanske inte på ruta 1 då, men väl i ett mycket problematiskt förhållande till alkohol igen. Så här i efterhand känns det så onödigt.
Så var låg felet, jag hade ju de facto druckit innan ibland? Jag tror att felet låg i att jag medicinerade. Jag behövde något för att må bra och hade inte tillgång till någon annan drog (och det var kanske tur).
När du nu skriver om att du kanske ändå vill släppa in a igen, fundera lite över varför. För nu skriver du inte bara om att du vill ta en snaps till sill eller en skål till nyår. Nu skriver du att livet är lite tungt och att du vet att du skulle må jäkligt gott av alkohol. Som jag läser det vill du återigen använda alkohol som medicin för att du är deppig. Det är en jäkligt grå Coronadecember, så det är nog ganska normalt att vara låg. Kan du istället hitta nåt annat som får dig att må bra först, innan du släpper in alkohol?
Du är väldigt klok i din egen tråd måste jag säga, så läs vad du skriver om mående och alkohol. Jag tror att det går att dricka kontrollerat men inte om man använder a för att medicinera sitt mående. Det går tyvärr rasande fort att återta gamla ovanor.
Hoppas du hittar nåt annat som får dig lycklig. Det är som sagt mörkt och lite dystert. Naturliga endorfinrus. Börja vinterbada kanske det verkar vara populärt just nu, även om jag fryser vid blotta tanken!
Lycka till Kalle.

@ensam1984: Vad kul att du är tillbaka igen och kämpar och tack för du tittar in. 58 dagar är inte så bara, det är jäkligt bra! Och i slutändan är det viktigaste att man når en långsiktig förändring vilket jag tror du är på väg att göra. Inte så viktigt hur många dagar man räknat eller om man tagit ett återfall.

Jag har tänkt som du att ett riktigt tufft besked skulle vara det som får mig på kant, men nu när det gått så här lång tid är jag inte säker. Visst kan det inträffa något riktigt katastrofalt där man vid ruinens brant bara ger upp. Då kanske. Men där hoppas jag inte hamna :/ Jag är nog som du med allt eller inget och vet hur bedräglig man kan vara mot sig själv med alla ursäker.

@Sysyfos: Tack för du skriver, fick lite nya infallsvinklar. Jag vill verkligen inte börja självmedicinera igen. Tidigare har jag förstås inte uppfattat det så men visst, alkoholen var ett verktyg för att höja nivån för mitt mående för stunden. Rundar man ned var det ibland för att bara stå ut.

Det är ju inget fel per se att vilja känna lugnet, surret, värmen och bruset från alkoholen, problem uppstår när man behöver det jämt och inte mår bra eller blir deppig utan den känslan, då måste man sluta dricka. Men självklart skulle jag vilja känna de bra delarna igen, men jag vet ju hur osäkert det är. Och jag lurar inte mig själv att det bara vore till maten för smakens skull, det vore så klart för både och, det vet jag. Men i samma stund man dricker släpper man lös alkoholdjävulen på nytt. Det är förmodligen inte värt att chansa, men jag har inte bestämt mig ännu, det behöver jag inte göra här och nu. Jag gör saker för att hålla igång och kämpa emot det negativa som corona skapar i mitt liv och jag är inte orolig så, men när jag skrev senast hade jag grottat ned mig i mörka tankar, det är inte min vanliga sinnesstämning.

Annars rullar det på. Världens känns inte lika grå som senast trots mörkret och regnet. Dagarna flyger ju fram, tio dagar sen jag skrev sist. Och nu har jag snart varit nykter i fem månader! Wow! Jag började tänka innan på hur lite tanke och kraft det går åt att hålla sig nykter och därför är jag här. Innan kunde det vara så att om jag var nykter bara en dag fick jag belöna mig själv nästkommande dag med några öl.

Var jag nykter en fredag och lördag så fick jag bli full på söndagen. Varje dag emellan all onykterhet var en kamp men nu är det förvånansvärt lätt varje dag. Helt otroligt att man kan lägga så lite tankemöda på att låta bli att dricka, fantastiskt! Ändå ockuperas mina tankar mycket kring det här med jul, fast det är ingenting tidsmässigt jämfört med hur jag fick brottas med att låta bli ett par öl en vanlig veckodag, det känns riktigt bra! Nu närmar sig jul med stormsteg, men jag vill ge tankarna lite rundgång till innan jag bestämmer. En nykter nyårsafton eller kräftskiva är inga problem men jag tror att om det var midsommar som låg framför hade jag haft liknande tankar.

Man frågar sig själv: Är det här verkligen det jag vill? (dvs att låta bli)
Självklart är svaret JA! Men samtidigt är jag så oerhört besviken på mig själv att det måste vara så.
Varför fick man inte bli en av de som kan dricka normalt för? Det finns ju de som gillar sprit både i smak och känslan det ger och som gärna festar, men som samtidigt kan låta bli alkoholen. Eller går alla människor egentligen runt och brottas med sitt inre när helgen eller festen närmar sig, bara att deras kamp inte är lika svår som våran? Grillat utan öl eller rosé, ett tolvslag utan bubbel, kräftskiva utan nubbe, svampplockning utan rens-vin osv, känns det svårt för dem också, eller är det bara extra svårt för oss?

Fortsätter nykter inom överskådlig tid :)

Utan tvekan är det så. Vi har utvecklat ett beroende. Det betyder att hjärnan är extra känslig för stimuli från alkoholen. Håller vi oss ifrån är allt ok. Dricker vi, ja då väcker vi hjärnan igen och beroendet gör sig påmint. "De andra", de som inte är beroende, de har inte den känsligheten. De kanske också tänker på nubbe och rens-vin (förmodligen gör de det) men de får inga konsekvenser. De vill inte dricka mer och mer och oftare och oftare. Så som vi tänker. En stor skillnad!

Kram!

Jag brukar tänka att jag är frisk så länge jag inte dricker, för då väcks mersuget. Om inte första gången så inom några veckor. Det finns ingen storrökare som slutar röka och som sen lyckas enbart feströka. Jag har slutat röka flera hundra gånger tror jag, så jag vet av egen erfarenhet. Endast snus fick mig att sluta röka till slut. Och det är samma beorendecentrum i hjärnan som alkohol, nikotin och andra droger attraherar.

Min yngsta dotter är född med en hjärnskada som innebär att hon inte har kroppsegna hormoner. Hon får därför hormoner som mediciner dagligen. Hon är inte sjuk så länge hon får sina mediciner. Får hon dem inte blir hon sjuk. Lite samma sak är det med alkohol för mig, fast det motsatta.

Stort grattis till snart 5 nyktra månader! Visst är det häftigt att man kan förändras så mycket på så kort tid? Jag minns hur jag våndades inför min första nyktra helg, nu tänker jag typ aldrig på alkohol mer än när jag hänger här eller lyssnar på poddar och ljudböcker.

Kram ?

Tack så mycket för att ni läser och skriver. Det värmer. Önskar jag kunde ställa upp för andra på forumet men just nu finns inte kraften till det.

@Andrahalvlek: Jag gillar att tänka att jag någon gång ska bli frisk igen. Jag har inga direkta problem med andra laster. Tänk om man kunde skiftat vanor lite. Jag förstår du snusar nu. Men tänk om man kunde bytt alkoholen mot träning. Och druckit som man tränat! Börjar landa i att det känns okej att låta bli alkoholen under julen, jag är alldeles för sugen på det för mitt eget bästa. Jag skulle förmodligen vara disciplinerad nog att hålla det till bara ett tillfälle, men ingen vet hur långt det går till nästa gång.

Ikväll loggar jag in för att skriva att jag nu när denna lördag har inletts har varit nykter i fem månader. Så här länge har jag inte varit nykter sedan jag var femton år gammal. Det är egentligen väldigt stort och mäktigt, riktigt stolt är jag, men jag borde vara glad också, men jag är kvar i den grå känslan.

Tanken var att vi i familjen skulle unnat oss en resa till sol och värme så här års men Covid kom emellan.

Jag firar med en blåbärs och lingonsmoothie såhär dags.

Måste ju tillägga att om jag är nykter denna jul så är det en riktig trendbrytare. I dagsläget sorgligt nog har jag lika många nyktra jular som onyktra i mitt liv. Är jag nykter denna julen har jag en mer nykter jul. Alla de tidigare nyktra jular kom i rad efter varandra, likaså alla de onyktra var också varit på led.

Vilket vägskäl jag står inför!

Ta hand om er!

Att du är alldeles för sugen på det för ditt eget bästa. Det är ju ett kvitto på att en del av beroendet är kvar, känner igen det hos mig själv om jag börjar fundera på att dricka vid något festligt tillfälle, tankarna blir alldeles för uppspelta, så tänker ingen som inte har alkoholproblem tror jag. Och symboliken i om du ska låta den nyktra eller onyktra stapeln bli högst..Bra att du lutar åt nyktert tycker jag! Jag ska också ha min första nyktra jul på 20 år, på något sätt känns det lite högtidligt.

Jag sitter här och tänker och minns tillbaka till förra året när nyår nalkades. Jag hade köpt champagne, öl och sprit. Jag minns hur jag tänkte hur jäkla ruttet det kändes att ha varit onykter i stort sett varje dag i två veckor före nyårsafton och undrade hur i helvete jag skulle kunna fira med gott samvete genom att dricka ännu mer just den dagen. Jag mådde verkligen inte bra och bakfyllor hade avlöst den ena efter den andra.

Det var förstås inga stora mängder jag drack alla dagar före, absolut inga fyllor med undantag för en dag...kanske två, men jag drack mig åtminstone minst onykter. Det blir man rätt kvickt efter bara ett par glas eller några glögg, men det krävs en lång tids nykterhet i bagaget för att inse det.

För att på något sätt ändå känna mig bättre och få känslan av att "fira" lite så pinade jag mig igenom två futtiga dagars nykterhet bara för att det inte skulle kännas lika nedrigt på nyårsafton. Gissa vad jag åt till frukost. Givetvis sparades skumpan till tolvslaget men den försvann lika snabbt ner i min hals som en raket flyger upp i luften. Egentligen skulle den delats inom sällskapet men jag hade ju som tur var köpt en flaska till som jag också fick öppna och smaka av...

Nyårsdagen utstod jag förstås inte utan en återställare hur mycket jag än hade lovat mig själv, därefter följde dock några nyktra dagar men det höll inte. Började så smått att dricka igen lite då och då och snart var allt som vanligt(det vill säga inte riktigt lika illa som under helgdagarna kring jul och nyår men ändå inte bra).

Denna nyårsafton kommer jag vara nykter. Min första på tjugo år.

Härligt med ett nyktert nyår Kallekandricka, det blir det för mig med :)

Det blir första på typ 20 år också.

Ville bara säga gott nytt år annars och peppa lite för du är så grym! 5 månader - det är så starkt!