av Fred72

Fred72
mån, 2020-12-28 - 18:04

Jag älskar ju henne men så blir jag bara arg. Hon stannar hemma från jobbet men dricker hela tiden. Blir inte jobbig egentligen men helt passiv. Och jag vet inte om det här är dagen då det slår över igen och hon faller ihop ute. Hon säger hon mår så dåligt psykiskt. Men det är en en sten så tung som jag inte kan flytta. Och jag hittar inte till någon annan. Vill bara vara där som stöd men min frustration över livet slår över och jag blir bara arg. Och vi går bakåt i livet. Önskar man kan sluta älska och bara kunna fokusera på mig själv. Jag har inte styrkan som behövs.

Citadell
mån, 2020-12-28 - 19:37

Fred72. Det är så mycket igenkännande i din text från min sida. Jag hade en partner i nästan tre år som gömde ett blandmissbruk för mig. Efter ett år förstod jag att något var fel men jag fick aldrig något erkännande förrän han ertappades med fingrarna i syltburken. Jag fick då bekräftat det jag länge hade trott och jag valde att finnas bredvid honom eftersom han sa att han ville sluta. Nu blev det inte så utan missbruket eskalerade. Till slut fick jag anmäla honom för socialtjänsten. Då var relationen slut. Tyvärr lyckades jag inte hålla mig på avstånd som jag borde ha gjort utan jag fortsatte att lyssna på honom det halvåret som behandlingen skedde. Jag var på ett vis hans bästa vän fortfarande. Efter ett halvår kom han och till mig och sa att han bara hade tagit en paus och att han nu skulle fortsätta. Det var alltså tacken för att jag hade ägnat ytterligare ett halvår på honom trots att vi inte var ihop. Det är väldigt svårt att sluta att älska en människa. Men till slut måste man älska sig själv mera. Den som är medberoende kommer ju att sätta missbrukaren framför sig själv och hela tiden ta ansvar inte bara för sig själv utan också för missbrukaren. Missbrukaren kan fortsätta leva som ett litet barn som hela tiden har någon som fixar och donar och ordnar och sopar upp. Jag gjorde absolut ingenting för att underlätta missbruket snarare var jag som en igel på honom men relationen blev ju därefter. Han gömde saker för mig och hade världens konstigaste ursäkter om jag kom på honom med bruket. Om jag skulle ge dig något råd så är det att avsluta relationen men om du inte orkar göra det helt bör du sätta upp gränser för vad du kan göra och inte göra. Gränssättning är det absolut viktigaste eftersom det är en symbios i mellan den beroende och den medberoende. Hur tänker du när jag säger det här? Vad skulle du vinna på att vara kvar som det är nu eller göra någon slags förändring som faktiskt är märkbar för henne? ?

Tröttiz
mån, 2020-12-28 - 20:35

FRED72. Har du pratat med henne hur du upplever hennes drickande då hon är nykter? Frågar bara för ibland kan vi anhöriga låta bli sådant eller att vi nämner det väldigt lite. Kolla gärna upp giraffspråket. Vi biter ihop och går mera in i oss själva upplever jag.

Då läget är som det är låter det som att samtidigt hon verkar må dåligt, behöver du sätta gränser för dig själv. Så att inte du rasar. ? Kan t ex vara om ni inte bor ihop att du säger att du inte vill tala med henne i telefon då hon är onykter. Att det blir konsekvenser. Hm. själv gjorde jag inte det då jag borde, undrar antalet timmar jag talat med en onykter pojkvän ... Ångrar att jag inte tidigare drog gränser. Det hade hjälpt både honom och mig. Hoppas att du inte gör samma sak.

Hon säger att hon mår dåligt psykiskt. Kanske drickande är ett symtom på något? ? vad kan då grunden till drickande vara tänker jag? Vad gör att hon tar flykt till alkohol? Finns det måhända depression, oro över framtid, ångest ... ?

Sköt om dig. ?

Citadell
mån, 2020-12-28 - 20:38

Tröttiz. Timmar, dagar, veckor med ändlösa samtal med en onykter person. Till vilken nytta? Just det. Ingen. ??‍♀️
Men det tar att vara den som också ska anpassa sig till detta. Man sparar och sparar sig för att berätta och fråga, så när tiden infinner sig kanske man bara är tom utan några ord kvar.

Tröttiz
mån, 2020-12-28 - 20:55

Ja, Citadell, man anpassar sig till väldigt mycket i stället för att säga ifrån ... Har anpassat sig till mycket som gått över det man egentligen tyckt att ha varit okej.

Citadell
mån, 2020-12-28 - 21:12

Tröttiz. Ja så blir det. Man tänjer på gränser. Man kanske gjort det man inte tänkt sig göra eller stått ut med situationer bara för att hålla sams. Ska nog bli en tiger ? och ryta ifrån tidigare om jag hamnar i samma situation igen.

Fred72
lör, 2021-05-15 - 19:57

Liten uppdatering. Det bättre men upp och ner. Hennes depression har minskat efter en läkarundersökning som visat fysiska orsaker till läget. Hon dricker ibland r.mycket men vi har kunnat pratat mer om det. Jag har i alla fall kunnat säga vad det gör med mig. Det är inte bra. Gnagar alltid den där oroligheten och ansvarstagande man inte vill ha. Och jag gör misstag r jag underlättar hennes beroende för att hålla uppe nån form av tillvaro utåt. Men det kommer ord av insikt i alla fall