av Majsan79

Majsan79
tis, 2020-12-29 - 07:19

Hej, min man och jag har varit tillsammans i 23 år. De senaste 12 åren (minst) har jag flertalet gånger hittat vinflaskor/boxar gömda, har sett att spritflaskor som vi har hemma tömmas utan att han tagit en enda drink när jag varit med. Jag har flera gånger konfronterat honom och senaste gången var för några månader sedan. Och han lovade återigen att inte smyga. Men i går hittade jag återigen en tom vinflaska. Jag konfronterade och han medgav att han behöver hjälp. Bra tänkte jag, han vill gå i samtal och verkligen få hjälp. Men nej, han vill ha min hjälp. Och jag ska vara ärlig, jag tror inte att jag kan hjälpa honom mer (det räcker inte) och jag orkar inte med det heller tror jag. Vad ska jag göra för att få honom att söka hjälp? Mvh ledsen fru

Citadell
tis, 2020-12-29 - 11:36

Majsan79. Jag har samma erfarenhet av en partner med blandmissbruk. När det stod klart att missbruk fanns ställde jag ultimatum. Det var att jag skulle vara kvar som hans partner men att han skulle ta hjälp av någon professionell. Det gick han inte med på. Så det blev att jag fortsatte att lyssna och stötta men till slut var missbruket så stort att jag gjorde en orosanmälan. Då tog så klart relationen slut också så det var tufft för mig eftersom jag egentligen aldrig valde bort honom men jag insåg att hans missbruk var så allvarligt så jag var tvungen att göra som jag gjorde. Han blev inte arg på mig för det men den behandling som följde tog han inte på allvar. Efter ett halvår komma hem till mig också att han bara hade tagit en pause. I din situation, ni är ju är ett par sedan många år, skulle jag försöka att få honom att inse att du inte kan hjälpa honom och att du inte ställer upp på det. Risken för medberoende är jättestort! Du kan läsa här på forumet om medberoende och vad det gör med människor och vad det gör med relationer. Det finns bara risker att gå in i det som kan bli medberoende. Det kanske var enklare för mig eftersom vi inte bodde tillsammans men jag tänker att du måste ta hand om dig själv. Det finns jättemånga berättelser här om kvinnor som har stannat alldeles för länge och när de inser det kanske det har tagit många många år av lidande. Missbrukaren har inte slutat med sitt missbruk under de åren heller. Så mitt råd blir alltså detta. Önskar dig lycka till med dina beslut! ❤️?

InteMera
tis, 2020-12-29 - 15:52

Jag tycker du ska vara ärlig och säga till honom att du inte kan vara hans hjälp i dethär. Du kan dessvärre varken få honom att sluta eller att söka hjälp om han inte vill det. Och du måste inte heller ställa upp på att agera kontrollant och stödperson, det gör du redan och det tror jag aldrig fått någon att sluta. Du får bara säga att sitt drickande får han ta itu med själv, och att du är osäker om du vill vara med på resan. En alkoholist tänker ofta bara på sig själv, gör du detsamma! Är det såhär du vill leva de följande 23 åren?

gros19
tis, 2020-12-29 - 18:00

Just det gör detsamma som alkoholisten tänk på dig själv. Av någon märklig anledning verkar det förbjudet för oss anhöriga att ta hänsyn till vad vi vill. Vi är skyldiga att totalt utplåna oss själva för att hjälpa någon anhörig som har missbruksproblem. Något som dessutom inte verkar möjligt. Att det ska vara så svårt att bara säga, nej det här vill jag inte. Genomgick ett anhörigprogram och något som fastnade och som jag bär med mig var att när jag var tveksam till att ställa upp, göra något för personen med missbruksproblem, då skulle jag först svara ja på tre frågor

KAN JAG DET HÄR?
VILL JAG DET HÄR?
ÄR DET BRA FÖR MIG?

Så svårt att tillåta sig det.

Citadell
tis, 2020-12-29 - 18:08

gros19. Det var bra frågor!!!!! Och håller verkligen med dig om att det inte kan ligga 100% ansvar på den anhöriga att ta alla kloka beslut om relationen som inte fungerar pga pågående missbruk. Det finns två planhalvor. Båda måste ta sitt ansvar på sin planhalva och gäller det en relation kan en inte ständigt kliva av sin planhalva och sitta på bänken och se på. Kram till oss som vågar utmana både oss själva och den oansvarige! ?

Anna12345
ons, 2020-12-30 - 22:25

Det låter som han vill skjuta över ansvaret på dej. Min sambo sa samma sak, jag behöver ingen hjälp. Jag har dej att prata med om sina problem. Fint sa jag, men han pratar ju inte, han gnäller o anklagar istället. Så jag gav upp det, det är svårt att ha en kärleksrelation och att även vara terapeut samtidigt kärleken dör av det, i alla fall för mej.
Man vill göra allt för dem, men man åker tyvärr med dem ner i skiten.
Kram ❤️ Var rädd om dej