Jag förstår och min räddning har varit en högre makt. Jag brukar säga rakt ut att nu behöver jag hjälp, hjälp att stänga av, vila. Jag är inte religiös men något i 12-stegs programmet har fått mig att söka hjälp när inga svar finns hos en högre makt. Min ex man går på vita knogar, tycker nog att jag kunnat göra mer och så pendlar jag från att nu är han nog på gång för behandling till nä, fy fan den där grisen får ta sitt ansvar, och andra får kliva in. Men vi kan väl vara överens vas skönt att slippa på i skiten, tackar min lyckliga stjärna när jag släcker lampan att jag slipper vara där, slipper ta otrevligheterna, min stress och oro och min egen depression. Så håll i, håll ut. Du vet hans släktingar finns där, han har ett val även om beroendepersonligheten tagit över. Sov gott ?

sända dig en stor kram! Så jobbigt med sådana situationer. Tycker du löste det jättebra ? Om någon hotar med att ta sitt liv måste man ju ta det på allvar så det var ju bra att ringa släkten. Men där tar ju också ditt ansvar slut, även om det känns i hjärtat. Skönt att du har din egen bostad numera och rent fysiskt kan avskärma dig. Tillåt dig själv att vara orolig och ledsen, trösta dig själv och var kvar i det utan att göra något mer gentemot ditt ex. Många kramar ♥️

Tack för ditt svar. Känns som jag blir tryggare i mitt beslut när någon som vet hur det är bekräftar att jag handlade rätt. Ibland vet man inte om det är medkänsla eller medberoende. Men som du skriver, man måste ju göra något när det handlar om att leva eller att dö.
Hörde att släktingarna ville köra in honom till psyk, men det vägrade han.

Tack, vad gulligt Nordäng67.
Livet flyter på bra. Trivs bra i min lägenhet. Har målat om och tapetserat. Känns skönt att få det som jag vill ha det.
Känns skönt när jag kommer hem till bara min egna lägenhet. Har nyss köpt en egen bil.
Känner mig ledsen ibland, att det inte blev som jag trodde. Att jag kunde leva med mannen. Men det känns skönt att slippa all fylla.
Jag har träffat ex ibland, men jag känner att jag är starkare och mer bestämd mot honom nu. Han kontaktar mig aldrig när han är full. Så skönt.
Men jag vet också att det aldrig blir vi mer. Vill aldrig tillbaka till allt det jobbiga.
Roligt att höra från dig. Hur går det för dig Nordäng67?

Hej! Vad härligt att höra om ditt liv och att allt är bra! Och skönt att du fortfarande känner att beslutet att lämna var rätt. Med mig är det också bra, jag njuter av att jag har så bra koncentrationsförmåga och energi nu för tiden. Ibland känner jag mig ensam och lite ledsen. Är väl dels pga att livet begränsas en del av Corona men också att man helt enkelt lever ensam. Det är åtminstone sunda känslor av ensamhet. Man kunde känna sig extremt ensam på ett osunt sätt i ett förhållande med en man som söp. Tycker som du, att det är jätteskönt att slippa fylla och drama. Man har det lugnt och stabilt, man kan planera helgen och vara trygg med att det blir ungefär som man har tänkt sig. Roligt att få en uppdatering på ditt liv! Önskar dig en skön söndag! Kram

Hur är det möjligt. Att man efter flera år ändå hamnar i svackor. Tycker att jag borde ha lärt mig. Kan inte vara med mannen jag lämnade. Ändå smyger sig tankarna på, tänk om........
Jag har det bra. Fin lägenhet, uteplats och nära till allting. Vänner, barn. barnbarn.
Men ändå känner jag mig väldigt ensam ibland. Känns som det blir värre när det är fint väder.
Och det känns som jag jagar folk för att göra saker.
Vi var ju ett par i 20 år, så det kanske det ändå tar tid. Mannen bor nära, och vi har träffats ibland, med gemensamma vänner. Jag ser inte längre fyllan, och han är trevlig och glad när vi träffas. Men kanske är det allt detta som berör mig. Men jag vet ju att han fortsätter att dricka.
Jag vet att han inte är villig att ändra sig.
Kanske jag bara ska låta ledsamheten gå över, och sitta stilla i båten. Det är ju inte farligt att ha några jobbiga dagar.
När jag läser tillbaka i min tråd så vet jag att det är inte så jag vill leva.
Var tvungen att skriva av mig lite, för att få ordning på tankarna.

@Skrållan tror som du skriver. Sitt still i båten. Var några dagar sen du skrev , så hur gick det ?
Känslor kommer o går. Låta de komma. De går över. Du inspirerar med din resa du gjort. Forumet här hjälper mig verkligen. Hoppas du mår bra idag ❤

@Skrållan och jag förstår din känsla av ensamhet. Ja får den med. Tvåsamheten kan ju va fantastisk. Ja har fått uppleva så lite av den dock som bra. Tänker att ju sannare ja är mot mig o söker mig till sammanhang o människor som ja kan va sann med så kommer ja växa o så småningom dra till mig rätt sorts människor🥰

@Skrållan Inte konstigt att du får svackor ibland, det får jag också. Klokt av dig att sitta lugnt i båten. Det är först nu, fyra år efter att jag lämnade, som jag inte längre har stunder då jag tvivlar på mitt beslut. Men det tog tid att komma dit. Jisses som jag har saknat och varit vemodig. Fast jag hela tiden har vetat att ingenting är annorlunda och inget skulle bli annorlunda. Någon gång, snart eller längre fram kommer du säkert att få uppleva kärlek. Harmonisk och frisk kärlek. Så tänker jag när jag känner mig ledsen och ensam. Vi gör bäst i att fortsätta investera i oss själva och bli ännu starkare tror jag. Så är vi redo att möta något riktigt bra. Många kramar från en varm och solig vrå av Sverige. ☀️😘

Tack för svar. Långsamt har jag mått bättre. I går var en bra dag, hoppas denna dagen blir samma. Skriver lite kort. Måste iväg. Skönt att känna att ni finns här. Hoppas ni får en bra och skön dag.
Kram

Så skönt Skrållan😍
Det brukar ju vara så, man får en dipp och det känns tungt och vemodigt. Det är jobbigt och frustrerande men efter som kommer solsken sägs det och så är det ju.
Plötsligt lättar det lite och msn ser det lite ljusare igen. Det är bara att vänta in det för bra tider kommer.
Skönt att du mår lite bättre nu.
Kramar från Azalea❤

Ni är så fina och stöttande här. Jag är nog lite så att jag vill ha en snabbfix. Att allt ska bli bättre och bättre fort. Därför blir det jobbigt när jag känner att det går bakåt, och man känner sig ledsen och vilsen. Och ensam.
Har bestämt mig för att jag ska lita på prosessen, att allt kommer bli bra till slut. Pratade med min anhörigstödjare och hon sa att det inte är konstigt alls att jag tycker det är jobbigt och att jag blir ledsen ibland. För tänk hur många år jag gått och kvävt mina känslor och försökt stötta en man som haft ett beroende.
Som du skriver Morgonsol, tvåsamhet kan vara mysig, men också väldigt jobbig och krävande.
Nordäng67, vi gör nog bäst i att investera i oss själva och bli starka. Även om ensamheten blir jobbig ibland.
Azalea, hur går det för dig, i all sorg? Det var ju inte så det skulle sluta. Din man skulle ju bli frisk.
Ta väl hand om er. Ni är bäst 🥰

@Skrållan Nej ja vet, ja har också problem med tålamodet. Man vill ju FRAMÅT ! Så fort det går. Men jäklar vad grym du är som jobbat så mycket med dig. För det är verkligen hårt jobb. Verkligen hårt jobb