av Blenda

Kaye
tis, 2020-12-15 - 15:06

Härligt att höra Blenda.?
Tänk vad livet går upp och ner.
Och utan A så blir topparna roligare och dalarna inte lika djupa.
Kram⚘

Torn
tis, 2020-12-15 - 20:34

Vad gött att du mår så bra!? Det är lite skönt att vara positiv ändå va.? Kram

Blanka
ons, 2020-12-16 - 21:48

Jag känner igen mig så väl, med barn som mår dåligt och nära dödsfall. Det har varit och är tufft, men ingenting blir ju bättre av drunkna i alkohol.
Det hjälper mig så mycket och är så lärorikt att läsa i trådarna här.
Tack ❤️

Blenda
tis, 2020-12-22 - 09:14

Jag sover extremt dåligt. Det var lite bättre några veckor in i nykterheten, men de senaste veckorna har varit katastrof, trots att jag tycker att jag mår bra. Sover högst ett par, tre timmar i stöten. Somnar runt 23 och det är inga problem. Men sedan vaknar jag oftast runt 2 och sedan igen 04.30 och då är det helt kört att somna om. Det börjar ta ordentligt på krafterna nu. Sömnen var nog lika dålig när jag drack, min sömn förstördes för många år sedan i takt med att livet blev tyngre och tyngre, men då hade jag alkohol att ta till, och lyckades fixa det som krävdes med hjälp av det förrädiska bränslet. Har testat sömnpiller, men de hjälper dåligt under natten och gör mig till en än värre zombie dagen efter.
Jaja, bara att hålla ut. Men lite jobbigt är det allt...

Andrahalvlek
tis, 2020-12-22 - 13:45

Ibland när jag är väldigt uppvarvad så sover jag jättedåligt. Om jag somnar så vaknar jag tidigt och tänker på jobbet. Enda sättet då är att varva ner på tempot några snäpp hela tiden. Gå saktare, äta saktare, välja bort sådant man inte hinner innan man ens försöker hinna med det osv.

Hamsterhjulet har liksom fått upp farten lite för snabbt - och hejdar vi inte hastigheten på hjulet kommer hamsterstackarn att åka ur hjulet med buller och bång och kraschlandning.

Funkar det att sätta på lite soft yogamusik mitt i natten och andas i takt till? Så du inte får panik ”nu kan jag inte sova mer”. Sådana tankar blir man klarvaken av. Du somnar kanske om enklare om du verkligen istället kunde tänka ”okej nu vaknade jag, så då sätter jag på lite soft musik och djupandas sakta”. Ingen värdering, bara konstatera fakta.

Kram ?

Blenda
tis, 2020-12-29 - 07:47

En nykter jul, om än inte fullständigt helvit. Några klunkar av överraskningsglögg på långritt och en liten äcklig likör som min mamma bjöd på fick slinka ner. Jag är en sann people pleaser, något att jobba på framöver.

Julen har i övrigt varit ett helvete. Har fixat i veckor för att få till en riktigt fin jul trots omständigheterna. Allt det yttre var på plats. Mannen hade lovat nykterhet, men han snedtände mot mig på lillejulafton (troligen i abstinens, han var tydligt skakig) och terroriserade mig sedan med extremt elaka sms hela natten. Fullständigt vidrigt. Urladdning på julafton. Jag hade kört många mil för att hämta vår äldsta älskade svajiga unge dagen innan, hen ville åka hem igen. Smärtan i min yngstas ögon var olidlig. Sedan låg mannen i sin stuga i fosterställning resten av dagarna. Nykter (tror jag) men med offerkoftan som tvångströja. Orkar inte skriva mer om det, samtidigt som det gör fruktansvärt ont så känner jag mig helt tom. Sover knappast något alls.

Ingen alkohol hemma och stängt på systemet – det blev nog min räddning under den hemska julhelgen.
Båda barnen stannade hos mig till slut, och vi fick trots allt några fina stunder tillsammans, men inuti mig finns en ständig förtvivlan över att det blev som det blev. Hur kan jag ha valt en sådan pappa åt mina barn? Varför lämnade jag inte honom långt tidigare? Känner sådan skuld och maktlöshet.

Ber till högre makter om styrka, sömn och att krampen i själen släpper så att jag finge få gråta ut. Är tacksam över min nykterhet, ett viktigt ljus i detta mörker.

Andrahalvlek
tis, 2020-12-29 - 08:36

Du tappra människa är värd alla styrkekramar i världen idag tror jag. Julen är över nu - och du klarade dig med endast lite glögg och likör. Svinbra gjort! Dina barns pappa får skämmas för sina egna brister, det ligger inte på dig någonstans.

Tårarna kommer tids nog, för mig var musik en hjälp. Jag spelade ”vår låt” och sen kunde jag börja gråta floder. Över att det blev som det blev, och inte alls som jag hade tänkt mig. I vårt fall var det ”bara” en separation utan underliggande missbruk, men fy fan vad tufft det var ändå.

Kram ?

Blenda
tors, 2020-12-31 - 07:56

Nyårsafton.
Ska tillbringa tolvslaget med häst och hund. Inte fira, bara finnas.
Jag är egentligen en nyfiken och social person, men känner mig just nu bara vissen, gammal och tom.
Jag SKA ta mig tillbaka till glädjen i livet, men det får ta den tid det måste.

Sedan jag började skriva i denna tråd har jag haft två rejäla återfall (totalt 8 dagar och båda ganska tidigt i processen).
Har även snubblat lite under fem utspridda dagar nov/dec, där jag har druckit högst ett glas per dag.
Men – 106 helvita. Etthundrasex! Det är ju underbart.
Snart dags för mig att bestämma min alkoholstrategi för framtiden.
Orkar inte det just nu, så fortsätter för säkerhetsskull på den helvita vägen så länge.

Gott slut och Gott nytt till er alla!

Kaye
tors, 2020-12-31 - 15:46

Ja vi ser fram mot ett 2021.
Först med en vår som vi möter piggare och förhoppningsvis med gladare humör.
Tror både du och jag behöver hålla i vår nykterhet för att märka alla fördelar med ett liv utan Alkoholberoende, och komma till insikt om hur vi skall förhålla oss till A framöver.

Din resa visar hur viktigt det är att aldrig ge upp, och hur viktigt det är inte kasta bort allt och återgå till gamla vanor bara för man gör ett litet avsteg.
Vi är många här med höga krav på oss själva.

Hade önskat att jag fått superkrafter av att sluta dricka, men tyvärr så är jag ingen superwoman och lär aldrig bli det heller?

106 dagar är fantastiskt. När hade man det på ett år senast....
Och det har du fixat på mindre än ett halvår.??
Gott nytt år.
Kram⚘

Blenda
tis, 2021-01-05 - 08:18

Alltså, ärligt, jag mår inte bra just nu. Inte dåligt heller. Men som jag skrivit innan, tom, trött och gammal.
Vaknar varannan timme under natten. Inte stressad, lätt att somna om, men det blir ändå ingen bra djupsömn. Jag ser ut som ett ras, blek med tunga påsar under ögonen. Som om jag ständigt är bakfull. Inte alls den pigga blick som i mitten av nykterheten. Har mer värk i kroppen också, vilket inte är konstigt eftersom alkohol lindrar fysisk smärta.

Det är ändå inte svårt att avstå alkohol, får lite småsug då och då, men nollan gäller tillsvidare. Och inte genom vita knogar, jag är tacksam varje dag för nykterheten även om vardagen är grå (nej, greige hette det ju, modernt och allt :)).
Jag är fullständigt förankrad i tron att mindre alkohol skapar en ljusare framtid för mig. Alternativet om jag fortsatt som för tre månader sedan hade varit rena avgrunden.

Däremot har jag svårt att se att jag aldrig ska ta första glaset igen. Jag tror mig inte om att kunna dricka kontrollerat. Jag kommer nog snarare att vilja missbruka kontrollerat (tror det var miss lyckad som använde det uttrycket, och då förstås inte som något positivt).
Jag vet att det låter omöjligt och troligen provocerande, och absolut inget att rekommendera. Men jag känner mig själv. Den dag då jag verkligen, verkligen, verkligen vill lyfta glaset till munnen i goda vänners lag, så kommer jag att tillåta mig att göra det. Och då kommer jag inte att sluta efter två glas, det vet jag.
Men jag tror mig om att klara av att ta långa vita perioder efter varje sällsynt rus. Jag tror mig om att aldrig ha alkohol hemma. Jag tror mig om att klara av att undvika självmedicineringen, för där har jag tillräckliga bevis för att den leder käpprätt åt fel håll.

Dock känns denna eventuella drickardag ännu långt borta. Jag måste först komma på fötter, på egna stabila ben i en mer harmonisk framtid. Idag är jag nykter. Imorgon också.

Ha en fin trettonhelg, kram alla kämpar!

Kennie
tis, 2021-01-05 - 15:53

Vi har alla vårt eget sätt att förhålla oss, jag tror på dig! Apropå ditt mående så låter det jobbigt med sömnen.. Dricker du mycket kaffe eller snusar mycket? Det är min sömn känslig för. Sen är det ju svårt för många under den mörkaste perioden på året, något med att man behöver tillräckligt med dagsljus för att få mat-och-sov-klockan att gå rätt... D-vitamin och järn kan man behöva extra också. Men bra att du kämpar på, jag tror det kommer lätta!

Blenda
tis, 2021-01-05 - 16:19

Tack Kennie, ja detta ständiga uppvaknande är jobbigt.
Har aldrig varken rökt eller snusat och dricker kaffe bara på morgonen.
Är ute minst tre timmar varje dag under ljusa timmar med hund och häst.
Äter också extra D-vitamin.
Utövar mindfulness, följer sömnhygienråd och har även fått andra verktyg via KBT för min sömn.
Men den blev förstörd under de värsta åren med mitt barn och verkar vara svår att reparera.
Sov bättre på vinet, men jag vet också att den sömnen är förrädisk och inte gör lika gott för kroppen som den nyktra.
Så jag försöker att inte tänka så mycket på det, och hoppas på bättre tider.

Vinäger
ons, 2021-01-06 - 11:06

Ibland träffar ett inlägg direkt. Det här med att kunna/vilja ta ett rus någon gång. Långt mellan gångerna, men ändå... Tror att det är flera som kan känna så, men inte vill skriva det, då det går emot hur man "bör" känna/tycka.

Har läst om några som berättat om att det kan kännas jobbigt även efter en längre nykterhet. Tror att det är bra för balansen här på forumet, vilket jag tagit upp flera gånger.

Du skriver så himla bra, precis som du känner, och duckar inte för det jobbiga eller mindre korrekta. Tack för det och för inlägg hos mig. Det betyder mycket. ?

Kram

Varafrisk
ons, 2021-01-06 - 12:12

Hoppas att din sömn ska bli bättre för får man tillräckligt med sömn och bra sömn ...ja då blir man verkligen sliten.

Är så imponerad av dig?

Kramar?

Blenda
tors, 2021-01-07 - 09:12

Blir så glad över respons och kommentarer, ingen nämnd och ingen glömd.
Tack alla på forumet som skriver, läser, reflekterar, håller med, säger emot och kämpar tillsammans för ett värdigt liv <3

Blenda
tors, 2021-01-07 - 09:48

Nu har jag uppnått 120 vita dagar sedan jag började skriva här denna gång, och det är dags att formulera en mer långsiktig strategi.

En av de viktigaste anledningarna just nu för att hålla mig nykter är att orka förändring. Att ta rätt steg och bra beslut inför resten av mitt liv. Jag tror att jag har hittat mitt nya hem, vågar inte jinxa men om allt klaffar kan jag behålla närheten till mitt hav. Det krävs dock att jag håller lite i slantarna på andra plan och att mitt företag överlever krisen. Detta kräver fokus, styrka och nykterhet.

Bort med:
- självmedicineringsdricka, välj istället att andas och promenera
- prestationsdricka, välj istället att sänka kraven eller skit i att göra det
- avkopplingsdricka, välj istället att handarbeta eller maratonkolla på serier
- belöningsdricka, välj istället godis och vila
- slentriandricka, välj istället alkoholfri öl när det där glaset känns bra att ha som snuttefilt.

Med detta sagt och skrivet så väljer jag trots allt från och med nu att tillåta mig att dricka alkohol som ett medvetet val vid särskilda tillfällen.
Jag är högst medveten om farorna, jag kommer aldrig att kunna dricka "normalt".
Därför ska varje dryckesdag följas av minst 14 vita dagar, och en ärlig logg ska skrivas för att bibehålla kontroll.

Varför väljer jag då denna krångliga väg framför absolut nolltolerans?
Därför att jag fram till 50 års ålder hade en okomplicerad relation till alkohol, och jag skulle ljuga om jag påstod att jag inte uppskattat det sociala drickandet väldigt mycket fram tills dess. Det var självmedicinering som ledde mig in i missbruk. Jag är inte redo att ge upp alkoholen förrän jag verkligen måste. Det vore självbedrägeri att låtsa något annat. Jag hade förr eller senare tagit det där glaset även om det var förbjudet, och genom att försöka kontrollera missbruket istället för drickandet så tror jag att det totalt sett kommer att bli färre dryckesdagar i resten av mitt liv.

Jag är ödmjuk inför att jag kan ha fel. Jag tror inte att denna väg är att rekommendera för någon annan. Men jag känner att jag måste testa den. Vid minsta tecken på urspårning ska beslutet omvärderas.
Jag ska aldrig hamna där jag var igen.
Och idag är jag frivilligt och tacksamt nykter utan någon som helst lust att dricka.