Gibbs

Min man har oerhörda alkoholskador. Mage som inte fungerar/ ballongmage. Kramper/spasmer på natten. Nu sedan i lördags kan han inte gå normalt, lutar åt ena sidan och vänsterbenet hänger inte med. Han dricker konstant och mycket. Jag är livrädd att det snabbt är på väg över kanten. Det enda jag vill är att få en endaste chans att få han till en doktor, prata lite avsides och få dom att ta nödvändiga prover så någon kanske kan rädda hans liv. Känner mig hjälplös

Det låter som det är i senaste laget.
Men kanske han haft en liten stroke eftersom han lutar åt ena hållet , vä ?
och inte får med sej vä ben normalt.Det borde ju kollats i lördag/ söndags i såfall.
Men inga prover i världen räddar livet på honom bara att han slutar dricka !
Kanske kan han då komma att må bättre
Enligt det du beskriver verkar det behövas en avgiftning inom vården om alkoholmängderna är så stora och omfattande.Tala med alkohollinjen redan nu eller imorgon.
Lycka till

Anmäl omedelbart till socilförvaltningen, en sk orosanmälan. Då finns möjlighet att inleda en utredning enligt LVM tvångsvård och då kan man med tvång få honom till läkare om han motsätter sig detta. Ha jobbat många år med detta och den beskrivning du gör kan vara grund för att omedelbart omhändertagande.

Möjligheterna för din man finns alltid att samtycka till frivillig vård och därmed slippa tvånget. Förefaller vara behov av att imedelbart komma på läkarundersökning. Alltså en orosanmälan snarast möjiigt helst idag är min åsikt. Det handlar om att rädda liv.

Gibbs

Omöjligt att få han till frivillig vård då han varken har insikt i problemet samt noll respekt för ditt liv. Vet nog innerst inne att det kanske är för sent men tanken om att jag eller barnen ska behöva hitta honom ger mig panik. Att försöka med Lvm gör nog större skada i hemmet då det kommer bli svårt (av erfarenhet) att få till.

Jag förstår att din situation är prekär och det är inte så enkelt att få något gjort. Men du säger att han 1. Inte går till vård frivilligt och 2. Inte kan tvingas till vård. Det återstår ju inte så många alternativ då.

Hur gammal är han? Det låter ju onekligen som att han har drabbats av en del komplikationer av sitt missbruk, men det är egentligen aldrig försent. Det finns många exempel på de som efter att de drabbats av komplikationer men upphört med sin alkoholkonsumtion som över tid förbättrats avsevärt och blivit kvitt de symptom de har. Men för varje dag som går så försvårar det ju chanserna för en återhämtning.

Om jag förstår det rätt så finns det ingen chans att du kan tala honom till rätta. Finns det möjligen någon annan som han skulle lyssna på? Kanske en gammal barndomsvän eller arbetskompis eller annan släkting eller vad som helst? Fortgår det som det gör nu så blir det ju inget vackert slut, som du själv redan har konstaterat. Kommer du verkligen inte på någon annan som skulle kunna tala honom till rätta, så måste du kanske gå på LVM-spåret i alla fall, som gros19 föreslog. Jag förstår att det har sina konsekvenser i sig, men vad har du för alternativ?

Alkohollinjen har öppet 8-19 idag och kan ge stöd åt anhöriga. 020-84 44 48

Pratar han något med dig alls eller är han bara frånvarande hela tiden?

Gibbs

Hej och tack för svar. Han är 51 år och har långvarig dagligt alkoholmissbruk sedan måååånga år tillbaka. Vet ingen faktiskt som skulle kunna nå han då han håller alla relationer så ytliga som möjligt. Mig vill han skicka ut så fort jag säger något som inte passar. Han pratar med mig i perioder. Sen stänger han av och avskärmar sig i veckor/ månader. Alkoholkonsumtionen ser densamma ut. Är riktigt arg på arbetsgivaren som också har ett ansvar. Han sitter öppet på firman och dricker, så det går ju inte att dölja direkt..

Ingen enkel situation. Du tror inte att du kan ringa alkohollinjen? De kanske har lite vettiga förslag på hur du kan gå framåt. Jag förstår att det inte är någon vidare situation för dig heller. Du har såklart inget ansvar för honom på det sättet. Det är ju han som har satt sig i den situationen och det är ju han som sitter och förstör för sig själv och er som det ser ut. Han kommer inte att ta tag i det och som det verkar kommer inte hans arbetsgivare göra det heller. Som sagt, jag förstår att situationen är tung för dig också och du har som sagt inte ansvar för honom, speciellt när han inte vill arbeta med dig. Men kan du försöka kanske på något sätt att få till något så att han får hjälp? Jag förstår att det är svårt. Men det är ju det där med alternativen.

Kanske alkohollinjen har någon vettig idé? De har ju garanterat stött på liknande fall innan.

Gibbs

Har ringt alkoholkollinjen förut och fick väl den sämsta kommentaren en medberoende kan få ”det är väl bara att lämna”. Jag som många andra befinner sig sedan lång tid i både ekonomisk och psykisk misshandel. Det fysiska har jag nog lyckats hålla ifrån mig då man lyckats bli en kameleont och parerar situationerna. Jag känner att jag behöver hitta min egen styrka i att våga ta mig vidare. Svårt att ta mig till möten pga vart jag bor, jobbar inom kommunen så måste söka mig utanför. Läser, läser och läser för att skaffa kunskap och förståelse. Borde vara expert, men det hjälper inte.

Ajdå. Jag tänkte att de kanske kunde vara mer till hjälp än så. Jag vet ju inte hur du har haft det, men förstår att du har haft det väldigt tufft. Jag önskar att det fanns mer hjälp att få. Du tror inte att det finns en möjlighet att få tag i en kvinnojour som kan hjälpa dig att hitta nytt boende, kanske i samband med en orosanmälan? Då behöver du ju inte uppleva några konsekvenser av den i alla fall. Han får kanske en sista chans att reda upp sitt liv och du kan gå vidare med ditt.

Eller känner du att du måste hitta din egen styrka först? Du har ju alltid forumet här också. Det kanske hjälper att skriva av sig lite. Du hittar också många andra här i liknande situationer i anhörigforumet. Jag hoppas att det ordnar sig för dig!

Gibbs

Hittade ett telefonnr med namn på baksidan av ett papper här hemma. Sökte och fann att det går till endoskopi mottagning. Alltså något är ju nu på gång vilket är bra. Imorgon ska jag be om ärlighet.

Bra då blir det förhoppningsvis ett läkarbesök. Läkaren är skyldig att göra en orosanmälan om han bedömer att det är fara för din mans liv. Då kan du släppa detta, inte ditt ansvar och du kan börja fåkusera på dig själv och din situation istället. Eventuellt söka hjälp. Alanon kanske skulle vara något för dig. Tyvärr endast online nu tror jag.

Då låter det ju som att han på egen hand tagit sig till vården. Endoskopi kan ju betyda ganska mycket, men är ju t.ex ett av de stegen man gör när man utreder leversjukdomar. Dock är det ju kanske inte det första läkarbesöket man börjar med det. Om det inte skulle vara så att han har haft specifika symtom som gör att man vill göra en endoskopi så snart som möjligt.

Då kanske där finns en vilja att vända på skeppet innan det är försent trots allt. Dock får man väl säga att det är lite märkligt att han inte har nämnt något. För han måste ju ha träffat en läkare redan innan. Endoskopi är ju något man får en remiss för, tänker jag, och är ju inte någon man kontaktar på eget bevåg. Men, om han inte upphör med alkoholkonsumtionen så är ju endoskopin inte till någon nytta så man får hoppas att han har tagit kontakt med någon slags beroendemottagning eller liknande också.