av Berra

Ångesten tar mitt liv...

Berra
sön, 2011-04-17 - 22:28

Tja...läget?

Ett söndags-läge helt enkelt, jag sitter och summerar helgen..
Väger för och emot, vad som blev bra, och vad som inte blev så bra...
Det ena alternativet väger starkt över det andra, och jag känner mig inte så objektiv...

Är det ett problem, nä!, det positiva väger över allt annat känns det som...

Vi har haft en helg med ett STORT kalas, dottern fyllde år..
Vi har slitit hela veckan med bak och matlagning, möblerar om för att få plats med över 30 gäster etc..

Man jagar in i det sista, tjackar en halv sopsäck med is på driv-in'en på en hamburgerrestaurang,
lägger öl, läsk och cider i en stor badbalja av zink och öser på massor av is så att de blir så där immigt goda...
Vallar runt dammsugaren så att allt är så där "perfekt" när första gästen äntrar dörrtröskeln,
man har prelexis dragit på sig en nystruken skjorta och ett par rena finbyxor och hunnit stänka på sig lite rakvatten..
Och så ska man se så där avslappnad och cool ut (med nytillkomna svettfläckar på ryggen!)...

Det trycker på med folk så att rutorna bågnar på huset, och det är trångt och mycket ljudligt...
Och mer och mer ökar volymen vartefter det tunnas ut ur BIB'ar och zinkbaljan...
Men det blir inget fyllkalas, det är bara glatt och trångt...
Det blir inte sååå sent, och vi hinner röja undan det värsta i sista timmen, diskmaskinen har gått i skift sedan lördagsförmiddagen..
Vi hittar fortfarande skitiga grytor och plåtar gömda i garaget för att hålla det hyggligt rent i köket...

Skillnaden nu mot ett par år tidigare är att det hinner aldrig bli sunkigt eftersom jag är med och sköter markservicen också.
Förr om åren så var jag aldrig till någon hjälp för min fru då jag hade koncentrerat mig på att dricka alkohol, och så var det endast det som gällde.
Nu ber hon mig att komma och sätta mig med sällskapet istället för att flänga runt med disk, mat och servera kaffe och dricka....

Och jag känner mig ganska så nöjd idag under dagen...
Ena grannkärringen sade.."ni hade ju ingen fest!" och menar på att det varken hördes eller blev speciellt sent...
Nu behåller jag svenskens sätt att försvara fyllslaget och menar på att vi har börjat bli gamla allihopa och inte håller fyllkondiset längre...
Egentligen så är jag bara så innerligt tacksam att det inte blev sent, och inget fyllslag, det blev precis lagomt alltihopa...

Idag har jag visslande kunnat suga upp chipsresterna ur vardagsrumsmattan med dammsugaren, och våttorkat bort vin/läsk/öl-fläckarna från
köksgolvet UTAN att må dåligt av ånger och bitterhet, för jag gjorde det enda rätta för mig igår, jag höll mig nykter....
Inte för någon annans skull, än för min egen...

Jag har kunnat jobba hårt i trädgården i det fina vårvädret och tagit mig igenom en söndag med gott mod,
alla är nöjda och mår förvånansvärt förträffligt, huset luktar fräscht och nystädat och jag kan inget annat, än att känna mig HELT nöjd med den här helgen...

Tänker på en sak ena svågern frågande mig igår natt, "..hörrö Berra?, saknar du aldrig drickat längre?
Jag blev tyst en lång stund...funderandes...
Jo sa jag, jag saknar ruset....men smaken har jag nog glömt...
Och det var nog det ärligaste svaret jag kunde komma på i just detta nu...

Den här helgen kände jag...att jag levde....och det gjorde jag jävligt bra, hurra!

Mors Berra!

märta
mån, 2011-04-18 - 07:55

Önskar dig och alla andra kämpar på forumet en riktigt start på veckan som är en kort vecka. Själv har jag startat med vårsolen och koltrasten till frukost.

Styrkekramar Märta

Adde
mån, 2011-04-18 - 12:19

till frukost ?! Fjädrar i magen ??

Ursäkta !! jag kunde inte låta bli !! Ha en bra dag !

mulletant
tis, 2011-04-19 - 05:20

fågel i magen än fjärilar? :) sa hon som verkligen gillar koltrastens sång
Vi har roligt ibland här på forumet:) Fint med glad gemenskap! /mt

Berra
tis, 2011-04-19 - 10:07

Själv så lyssnade jag på två koltrasthannars kraxande i stortallen därhemma i morse, den ena var lite pissed på den andre...
Flaxade runt, jagade den andre och förde ett väldans oväsen...
En av dem som under gårdagen sjöng en av de vackraste vårfågelsång på morgonen, ja vilken skillnad..

Jag är nöjd varje morgon jag vaknar upp och upptäcker att jag fortfarande har kontrollen över mitt egna liv.
Hade jag misskött mig under gårdagen, så hade jag inte haft en möjlighet att få uppskatta kolstrasten vackra sång...
Utan mitt liv hade då varit uppfyllt av självförvållat ånger, men så är det inte nu..

Varje dag så funderar jag, finns det någon återvändo för mig, kan jag återgå till ett försök av någon form av drickande???
Hur jag än vrider och vänder på det så finns det alltid bara ett svar...
Är jag villig att byta ut det här livet jag lever nu, lite haltande men framåtskridande, till ett liv i totalt kaos???

Nejnejnej, vad tänker jag på, varför måste mina nykterhetstankar "konkurrensutsättas" varje dag???
Är det inte bilder på reklam med människor som ser glada och harmoniska ut,
så är det vänner som gloirfierar alkoholintaget med förväntningar och och sitt självklara deltagande...
Varför ser inte alla konsekvenserna av sitt egna drickande, finns det någon som överhuvudtaget kan påstå att de mår bra dagen efter ett fylleslag?
Nästa fråga, var det värt det???

Känner lite av det som hände mig när jag var liten, och tivolit hade kommit till byn..
Jag lånade en femma (ja det var av papper då!) av en klasskompis och åkte runt bland karusellerna och virvelvindarna...
Men sedan fick jag en avbetalningsplan med 1 kr varje dag under efterföljande vecka i skolan, de sista två kronorna stal jag ur farsans byxficka...
Så inte nog med att jag hade haft det roligt på lånad bekostnad, jag fick surt betala det länge efteråt, och det slutade med att jag förblev en tjuv...
Aldrig aldrig mer skulle jag behöva hamna i en likadan situation, ekonomisk...

Men att hamna i en sådan emotionellt som vuxen, det hade man inga problem med, skillanden var att den heter då alkohol...

Om jag fortsätter att hålla mig nykter, så behåller jag mig i en emotionell ansvarsfrihet...
Jag är fri att säga och tycka vad jag vill till vem som helst när som helst, jag har mina sinnen under full kontroll, och det är inte fyllan som är kontrollen..
Jag kans stå för mina utsagor och jag kan hålla mina känslor inom de ramar jag tycker att jag har kontroll på...
Då behöver inte ångern vara min ständiga följeslagare, jag förblir en friare människa, en naturligare själ, och kan njuta lite mer av verkligheten...

Så om verkligheten suger, så är det ju ändå verkligheten, och inte en ständig flykt från den...

Jag tittar i kalendern, där står Tisdagen den 19:e April, en av mina nyktra dagar...
Jag har inga planer på att fly verkligheten varken nu eller inför helgen, och känner ingen stress inför detta...
Mina tankar är inte fyllda av alkoholtankar, mina tankar är fyllda över hur jag ska tackla verkligheten...

Det här är en av dem, NI är en del av den, tack för att ni finns..

/Berra

Berra
ons, 2011-04-20 - 09:51

Håhåjaja....så sitter man här då lite glåmig i ansiktet, trött som bara den, och stirrar ut på en molnig, kall och lite regnig morgon...
Man skulle ju kunna deppa ihop för mindre, eller?

Nä!, det är OK, jag håller på att försöka komma ikapp tiden, jag håller på och "rannsakar" mig själv, tid för eftertanke...
Har märkt hur viktigt det har blivit för mig, jag måste få ett lugn omkring mig så att jag i efterhand kan "smaka av" själva känslan på det
som jag har upplevt....låter det konstigt?

Min KBT'are sa att jag värderade precis allting, bestämde mig redan INNAN om detta var bra eller dåligt, nu gör jag det efteråt istället.
Och det är betydligt bättre, då går jag inte in i något med förutfattade meningar, jag har blivit öppnare på så sätt...
Men så måste jag också ta mig tiden att uppleva känslan igen...

På hemmafronten förändras allting väldigt snabbt, vi är allting ifrån 6 personer ena dagen, till två nu senaste dagarna...
Ungarna har påsklov och far runtomkring, och det har jag bestämt mig för....är bra!
Hellre mycket kompisar och mycket att stå i, än inga alls...

Det ser redan ut som f*n varit hemma, trots storstädningen i helgen, två 13-14 åriga grabbar har fått rått sig själva under dagarna...
Hela hallen är full av fotbollskulor (sådana från konstgräsplanerna), det är normalt med en innebandyklubba i duschen, eller hur?
Halvätna mackor och gamla korvpaket i köket, sur-strumpor på kuddarna i soffan, TV'n står på och skränar, någon där?, nähä!
Ute håller de på och bygger ihop studsmattan, i i garaget står ett rangligt fotbollsmål som de har försökt att snickra ihop utan vägledning...
Jag skulle kunna ställa mig och skrika rakt ut...STÄDA FÖRIHELVETE!, men jag låter det vara...
Ungar är ungar, och de måste få utrymme att leva sitt liv också, ibland måste man bita ihop och låta saker vara...
Man måste inte alltid vara en bestämmande och grinig förälder...

Senaste veckan har vi köpt en ny mobil åt grabben, 4 ggr!!, varav exakt samma telefon 2 ggr...
Grabben vill ju ha det senaste som alla andra, hans val av mackapär är dubbelt så dyr som min egna...
Jo jag är fortfarande väldigt intresserad av alla balla mojänger, men när tiden och synen inte räcker till längre, vad ska man göra?
Det är bara att inse', man är omkörd av sina avkommor, man hänger inte med längre...
Varför handlade vi den så många gånger då?, jo det var problem med att just hans operatör inte funkade på just den telefonen,
så vi bytte till andra modeller som inte funkade, bytte tillbaka och det funkade fortfarande inte, jaja....
Man blev ju tjenis med personalen på butiken i alla fall, behövde inte slänga fram leg'et till slut...

Så allt detta, ska jag låta det påverka mig negativt?, ska jag tillåta detta stressa mig,
jag hade massor av grejor som skulle göras igår kväll..
men där stod vi i elektronikbutiken tills de stängde istället...

Ibland blir det inte som det var tänkt, man sätter målen för högt, och när man inte hinner med allt, så ska man inte bli stressad och förbannad över det...
Man borde lära sig att inte boka in så förbaskat mycket istället...

..och låta livet få ta den tid den behöver...

Så får jag en bättre kontroll över mitt liv, och behöver ingen mega-avslappning med alkoholen på helgerna...

/Berra

Berra
tors, 2011-04-21 - 09:41

..och allt det där, så här på Finlands nationaldag (skär-torsdagen..höhö!), ja ni har säkert hört det förut...

Idag mår jag bra, därför att...

Det är sista dagen innan 4 !!! dagars helg...
Jag vaknade upp i morse utan ångest...
Jag ser fram emot helgens påsk-luncher och middagar med våran släkt, det ska blir roligt...
Det är ett sådant otroligt vackert väder, att man blir så glad i hela kroppen...
De göromål vi har framför oss i helgen ser jag verkligen fram emot...
Det är lön, och jag är inte lika stressad över att vara fattig för ett litet tag (tills räkningarna är gjorda)...
Och jag vet att inte en enda sekin av lönen ska gå till alkohol, skönt!

Om jag håller mig i skinnet och tänker på vad som EGENTLIGEN händer OM jag skulle dricka alkohol...
så finns det inte en enda anledning i hela världen att vilja ändra på min "må-bra-lista" här ovanför..

Jag väljer att se fördelarna först, och har de i åtanke hela helgen minsta lilla hjärnan skulle få sig ett ryck och tänka fel...

Jag lägger alltså upp en förhoppning inför helgen, men lägger inte ansvaret på alkoholen att den ska iscensätta något drama för mig...
Om jag väljer att hålla mig nykter så har jag fortfarande kontrollen, och kan njuta av händelserna i efterhand...

Kontrollen sitter i mina sinnen, högerhanden ska veta vad den håller i, ögonen ska kunna skilja på rätt och fel, luktsinnet ska hjälpa mig att avgöra.
Sällskapet ska vara mig värdigt och inte vilja lura mig, eller tvinga mig till något som jag inte vill, där får hjärnan göra en urskiljning åt mig.

Om allt känns bra kan jag slappna av och fortsätta vara den jag är, jag kan skoja och bjuda på mig själv, empatisk och sällskaplig...
Allt det försvinner om jag skulle välja fel dryck, är svaret så enkelt?
För mig är det det, det finns inga andra lösningar för mig, om jag ska få fortsätta vara den jag är, inga personlighetsförändrande drycker för mig tack!
Det mest traditionsbundna drycken för mig i påsk kommer att sluta med -must, it must have been love!

Hoppas påskharen kläcker ett ägg i era huvuden om att få fortsätta att få en trevlig helg, jag tror ni vet vad som krävs för att den ska få förbli det...

Puss i Påsk!

/Berra

surran
tors, 2011-04-21 - 17:23

Med påskmiddagar!!
För mig blir det inget sådant, men det är rätt ok ändå. Blir ganska lugnt och ensamt och så, men det är som det är och jag får acceptera att det är som det är.

kram kram

vana
tors, 2011-04-21 - 21:56

gör en lammstek med potatisgratäng med sonen o gläds åt att han ska börja komplettera på KOMVUX.
Min familj är i norr allihopa o firar påsken utan oss.
Men jag är ledig o ska röja på kolonilotten o lägga hästskit på rosorna .....
Hade ett riktigt fint möte för några dar sen,med en alldeles ny människa.Å så fint o känna spontan samhörighet det var längesen.
Utan alkohol.
Sådant gör mej glad o får mej att känna hopp inför framtiden.
Glad Påsk Berra o Surran/Helen

Berra
lör, 2011-04-23 - 01:25

...långfredagen är INTE längre än alla andra dagar, den är precis 24 timmar lång, så det så...
Men däremot så "räckte" den väldigt länge, hann med massor av grejor i trädgården, hela dagen...

Ett litet impuslivt umgänge med våra bästa kompisar vid grillen blev det också av, tzatziki, fetaost, potatisgratäng och köttbitar med zebraränder på...
Jättegott, vi envisades med att sitta ute tills varken infravärme eller fleeceplädar funkade längre...
Sedan satt vi hopkurade alla 8 i hörnsoffan och kollade familjefilm, käkade glass och drack riktigt varmt kaffe...

Det slutade med att JAG körde deras bil hem så att deras ungar slapp gå mitt i natten, och så gick jag hem istället...
Hellre att en går, än fyra tänkte jag...
Jo det var frivilligt, jag var inte trött och en nattlig promenad var faktiskt ganska uppfriskande...
Men jag skulle ha blivit förbannad om de hade tagit det för givet, jag gör det bara om jag har lust...

Känner efter....och upptäcker att den här långfredagen blev min, jag hade kontrollen hela tiden...
Jag är nöjd med dagen, och kommer om några veckor ha områdets absolut grönaste gräsmatta, de ordnade jag med idag...
Varje ledig dag har jag åstadkommit storverk, jag har jobbat flitigt med vad det än må vara, för att jag både kan och vill...
Imorgon ska jag bara njuta av dagen och vara med våran släkt på båda sidor...

Dagens absoluta storverk var och förblir, att jag lät alkoholen vara, så får jag behålla mitt liv i värdig form...

Tjing Alla!

/Berra

märta
lör, 2011-04-23 - 18:08

Nej Adde, jag åt den aldrig. Såg själv nu hur roligt jag formulerade mig. Önskar er alla en bra fortsättning på påskhelgen.

Kram Märta

Berra
mån, 2011-04-25 - 21:02

Jaja, så var påsken över för i år, och nu gör jag som jag brukar, jag summerar den...

Ett alltmer viktigare inslag i min vardag, att slutsummera helgen, och värdera den, så här i efterhand...
Vad var bra?, och vad var mindre bra?
Ett sätt för mig att reflektera över det som ganska nyligen har passerat i mitt liv...

Okey, vad var mindre bra då, för att ta det dåliga först...
Med alkoholen så fick jag lite halvtaskiga vibbar på Påskafton vid lunchen...
Det stora gänget satt ute och åt jättegod hemlagad lunch som innehöll precis det man önskar av en påskalunch...
På bordet stod ju också snapsglasen, och en av de anhöriga som vi var hemma hos, hade väldigt bråttom med just dessa...
Det var ett väldigt tjatande om just "..att nu tar vi den!!", och så gick det väldans fort för just denne mannen...
Allt färre hängde på snapshetsen, och det var ju också han som sedan utmärkte sig, lite väl pinsamt i mina ögon (om det hade varit jag..)
Det tjatades på ungdomarna, och lajjades med småbarnen (så de var nästan lite skrämda), och ett evigt tragglande om samma tjötande...
Min ena systerdotter nämde efter ett tag, det är inte Läkerolen who makes people talk!, det är spriten!

Och för att bara nämna en uppmärksammad sak som jag såg just vid detta tillfälle, alkoholen klumpar inte ihop människor!
Den delar på dem...
För de som har druckigt mycket alkohol, och de som har druckigt mindre (eller inget alls..),
de sätter sig med de som är likaledes i sitt tänkande, fulla för sig, halvpackade för sig, nyktra för sig så att de kan prata samma "språk"...
Detta var helt uppenbart vid detta tillfälle, jag såg grupperingarna helt öppet!

Så iväg på nästa "fest", eller påskmiddag om man hellre så vill säga det...
Hos den andre svågern väljer man att vara lite mera "fin i kanten", det är mycket mera påjobbat/kostad mat, viner och uppdukning.
Där handlar det bara om att man börjar med bubbel och slutar med en GT istället under en mycket längre tid...
Men det slutar med att svåger fyllsomnar framför TV'n precis som han alltid gör, och alltid har gjort...
Visst han har lagt ner massor av jobb på käket och är säkert helt slut när det börjar bli sent, men varför?
Sakta glider vi iväg under natten, temperaturskillanden är hela 19 grader mot när vi kom, så vi fryser den första milen i bilen...
Barnen är trötta och har sovit i soffan brevid svågern och sitter nu med trötta ögon på väg hem genom natten...

Jo jag är lycklig för att vi kan lämna hela grejen, vi slipper disken, och all gammal fylla...
Vi kommer hem till ett mörkt hus, som lyses upp under någon kvart, men sedan somnar tryggt utan något som helst fyllslag...
Vi vet att imorgon vaknar vill alla friska och fräscha, och kan glädjas oss en ny morgon med fågelsång och en alltmer växande solvärme...

Vad gjorde vi?, jo vi packade ihop lite snabbt och primäröppnade på landet, i med båten, fram med studsmattan och kratta tills blåsorna blev för stora...
Sedan njöt vi i fulla drag av det dygn vi hade tillsammans med myskväll i ett litet ruggigt och fuktigt sommarhus, och sedan i strålande sol dagen efter..
Vi gjorde allt det där som vi längtat efter under hela vintern, nu sög vi in vartenda droppe av soljus vi kom åt...
Det svider i skinnet, och värker av blåsor i händerna, men jag är f*n lycklig...

Lycklig över att jag har ett liv som jag har lärt mig att uppskatta, och som jag varje helg har lärt mig att summera...
Lycklig över att det alltid hamnar på ett plus i livsenergi och livsåskådning...
Lycklig över att jag varje morgon tänker som Adde skriver, idag ska jag inte förstöra mitt liv med alkohol, så får vi se vad jag tar för beslut med morgondagen!

Så lever jag mitt liv en dag i taget, och det funkar väldigt bra...

Mitt liv lever jag på helgerna, jag har återfått min tydliga livslinje, och har uppskattat vad livskvalite' är...

Mitt liv är INTE att dricka alkohol, och då funkar det för mig...

Tja Bah!

/Berra

vana
mån, 2011-04-25 - 21:21

så vansinnigt bra Berra du borde skriva en bok eller nåt.Duvet jag läser mycket o vissa författare har förmågan att ta med mej till en värld av bilder...i mitt huvud samtidigt som jag läser.>o det gjorde jag här,jag såg svågern osv.....o kunde känna den härliga känslan när du primäröppnade landet....du har förmåga att sätta ord på det du upplever,verkligen bra läsning fylld av din härliga energi.

Fenix
tis, 2011-04-26 - 00:02

... vad ska man säga?
Du är verkligen upplyftande Berra, för du tänker efter och får ned det på papper. Och du gör det bra! För rätt många år sedan började jag läsa en blogg på nätet skrivet av en kvinna som kallade sig Torrdocka. Hon hade också en makalös förmåga att formulera sig kring sin alkoholism. Det slutade med att hon efter fem års nykterhet gav ut sina inlägg i bokform på eget förlag. Billigt nuförtiden att göra sådana prylar, och jag köpte boken i digital form. Kollade just nu, och hon har låtit sin blogg ligga kvar, suveräna reflektioner från sina första nyktra dagar 2005 till sista inlägget 2010. Gå in där alla ni som törstar efter inspiration i stället för alkohol. Och Berra, jag ser fram emot din bok i framtiden, glöm inte att spara alla dina inlägg någonstans.
/Fenix

Här är adressen till Rakels blogg,
http://torrdocka.blogg.se/