Inga halvmetrar men ändå. Mysigt och meckigt på samma gång (Stockholm).

Skulle du kunna berätta varför du började med Champixarna igen? Blev du mer snussugen, var det utsättningssymptomen eller vågade du bara inte riskera något? Jag hämtade ut stora batchen i går. Mycket piller till ett stort belopp. Jag håller i med mitt. Lika taggad nu som när jag började. Har slut på Onico och tänker inte köpa mer av det. Känner att jag gärna vill ha något under läppen men det behövs ju inte egentligen... Blir bara dyrt och fortsatt krångel.

Vi är portade från jobbet men passade ändå på att gå dit i går kväll när jag hade avlösare åt flickan. Jag fick en promenad (10000 steg är det dit) och en del administration som måste göras på plats klarades av. Jag var helt ensam där så smittrisken=0. Blötsnö är på något vis blötare än regn konstigt nog. När jag kom hem var det bara att dra av ALLA kläder. Blöt in på kroppen nästintill.

Nu fortsatt väckning av son som inte förstår att man måste hoppa ur sängen för att mamma ska sluta tjata om uppstigning. Sedan kaffe och jobb.

Blir en bra dag i dag!

Du är igång med stegmål också ser jag, gött! Jag har hört/läst att 10.000 steg per dag är en bra nivå, men vill man ha lite viktminskning så är 12.000 steg optimalt.

Kram ?

Det ser inte extremt mysigt ut ute nu, men ska testa lite när jag fått i mig lite ägg och kollat att det inte är några katastrofer precis vid 8.00 på jobbet, då ska jag dra på mig täckbyxor och gå en halvtimme eller nått sånt.

Ja, varför började jag igen... lite av det andrahalvlek beskrev om utsättning, ha inte så bråttom... och just att jag hade tabletterna, mådde egentligen inte jättedåligt av att ta halv dos. Var det nödvändigt att klippa så extremt fort? Även om jag tror jag överlevt några dagar till och varit ute ur tablettträsket... Symtomen när jag tog bort tabletterna var ju inte extremt jobbiga, värst andra dygnet med krypningar o mer huvudvärk.

Under de dagarna jag var helt utan (var väl 2,5 eller 3?) så hann jag inte bli snussugen, vilket ju var bra. Men - risken att ev klippa för tidigt och sabba chansen att faktiskt komma ut ur perioden helt snus o nikotinfri, kanske halka dit om några veckor bara för jag hade för bråttom... Den risken var väl inte värd att vara extra duktig och klara av det på halva tiden?

Något sådant...

Lite chockartat många tabletter i den där asken minns jag :-) Men de går väl åt en o en. I mitt fall kanske bara halva asken, men ändå.

Bra du är peppad - och visst är det en skön känsla att inse, ja jag kanske vill ha något under läppen, men nu behöver jag inte det. Så, vi ska inte underskatta hjälpen som champixen faktiskt gett oss - istället för att kämpa oss till var enda seger har vi fått åka rutschbana. Den ska inte fortsätta för evigt, utan vi ska vara utan de tabletterna också efter några veckor till.

Skönt med sådan promenad egentligen - att komma hem blöt o nöjd o kunna byta om o duscha kanske.

Ha en bra dag!

Ja, att ha ett snällt mål, som jag inte slår ihjäl mig om jag inte klarar mår jag bra av. en bit över 10000 gör att man måste ge sig ut på någon riktigt lång tur, eller ett par tre mindre.

10 000 är väl ganska random påhittat, men mer än många tar, och ett jämt och enkelt mål. Undrar om största vinsten som kan ge viktminskning inte är energiutgifterna när man går, utan att man inte kan sitta o knapra på chips under tiden, och faktiskt mår lite psyksikt bättre, och kanske inte "tröstäter" lika mycket.

3543 steg. Pust... Det är inte rätt dag att vara ute och ta långpromenader. cykelbanorna är närmast omöjliga att gå långt på, då de inte är plogade än....

Men skönt komma in och ta en koppa kaffe, titta på snöstormen och börja jobba lite

Får väl säga att jag i alla fall är lite duktig, då jag lyckades få ihop 14000 steg en sådan här dag. Det behövdes totalt fyra promenadtillfällen, och vilken stad som jag fick se idag. Inga cykelbanor gick att gå på, de få som var ute gick på gatorna - de som var plogade. Inte ens nu ikväll så har de plogat klart (det snöar fortfarande). Jag hörde att snöröjningstraktorerna inte skulle ta hand om parkeringar, cykelbanor och annat onödigt, utan fortsätta fokusera på att hålla tillräckligt rent så utryckningsfordon och annat nödvändigt kommer fram.

Inga Icebugs här inte - Det är/var inte särskilt halt alls - mer djup snö att plumsa i och lite kul på sitt sätt. Men ansträngande att gå i.

Ganska van, men det är inte alltid allt kommer "på en gång", jag har inte mätt men det ska ju komma ungefär en halvmeter snö det här dygnet.

Jag kikade ut nyss, och det ligger minst någon decimeter snö på en oplogad gata, och mer än så på en helt oplogad gårdsplan...Det finns stora fördelar bo i en lägenhet, speciellt sådana här dagar, då det egentligen bara är att kura ihop sig lite och vänta ut att någon kommer och snöröjer eller skottar.

Det är uteslutet att försöka ta sig iväg med bil nu på morgonen, men råkar ha ett fysiskt möte på jobbet nu på förmiddagen så jag måste dit, och vill nog dit som omväxling. En skön morgonpromenad på en knapp halvtimme dör jag inte direkt av, beroende på hur det är skottat får jag gå på vägarna i stället för cykelbanorna. Håhåjaja... inte direkt stora problem i mitt liv ?

Igår såg jag ett kort inslag på nyheterna (tror jag det var) om missbruksvården - AA? - i Stockholm, där de har svårt nu när det inte går samlas, inte alls eller inte mer än 8. Det är nog ett generellt problem i hela landet, alla, eller många är rejält utsvultna på att faktiskt ses på riktigt.

För mig blev den extra ensamheten pandemin gav mig en av tankeställarna som fick mig att ta tag i och sluta upp med en del dumheter (söka hjälp där det gick söka hjälp, och inte klara själv var ju också en nyckel som alla vet). Men jag hade lika väl kunnat droga ner mig totalt och ... ja? vem vet.

Det är så vackert med snö ? Jag älskar verkligen när naturen täcks med snö, och varje vy blir ett konstverk. Jag gillar att pulsa i snö. Min hund älskade verkligen snö, han hade en speciell ”snödans”, en knyck på rumpan och glädjefnatt, så fort han såg en snöfläck. Minsta fläck så skulle han ner med nos och huvud och gnida in snön i ögon, nos och öron. Riktigt så glad för snö är inte jag.

I stan blir snön snabbt trist dock. Slask och smutsvart snö gör ingen glad. Glad blir man inte heller av det ständiga regnandet som pågår här i söder.

Vilken tur du har som ”måste” till jobbet fysiskt till fots idag i det härliga snölandskapet. Själv hoppas jag på uppehåll vid lunchtid åtminstone, vågar inte hoppas på sol.

Kram ?

Kan hålla med - delvis, det är ju vackert men jobbigt... Och under ett par vintermånader - januari, februari o lite i mars får det ju gärna vara rejält med snö, och soliga vita dagar, vilket vi verkar få redan i morgon, då det ska bli kallt och klart, dvs ner mot minus 16...

Det är ju lite kul de här dagarna just med att alla helt plötsligt pratar lite med varandra, och barn leker i alla snöhögar, t.o.m någon som provåker skidor inne i stan....

11500 steg blev det hittills idag; fortfarande nu på eftermiddagen när det slutat snöa så är det fortfarande oplogat här hemma. Någon sa att det kommer ta en vecka för traktorerna att forsla bort allt överflödigt som nu ligger på vägar och i högar i parker osv osv...

Jag har gjort en avstämning med sköterskan ang Chamipxen, hon förstod mycket väl att det kan vara så det känns bättre gå ner till halvdos, undrade lite hur jag mådde nu - och det är ju stabilt. Jag insåg att jag sover bättre på nätterna nu då jag inte har halv dos. Men vi var överens om att tuffa vidare på halv dos ett tag till. Det var liksom inga problem :-)

Skönt.

Och jag tror det är viktigt för mig prioritera - jag vill inte äventyra att vara snusfri, och jag behöver nog samtidigt lära mig ta en del känslor utan snus. ungefär som det var med alkoholen, det finns inget att smita iväg in i längre..

Väx upp nu gubbe....

Jag följer dina avstämningar med sköterskan med stort intresse! Bra att det finns flexibilitet att halvera dosen. Såg att det inte finns någon skåra i tabletterna men de kanske är enkla att dela ändå?

Härligt med snö och sol! Har tyvärr inte kunnat njuta utomhus i dag. Får hoppas det kommer fler fina dagar!

Läser att gubben växer och växer. Snart är du stor på riktigt Vjlo!

Nja inte lättdelade - de är ju rätt små de där tabletterna, men jag använder kniv och skärbräda, blir väl inte exakt rätt varje gång, men ungefär hälften, och på en dag en hel tablett :)

Nu fick jag mig dagens skratt här!! Kniv och skärbräda funkar nog för vårt lilla projekt. Det är ju annat om man jämt och ständigt behöver dela tabletter och kanske ser dåligt eller har andra fysiska problem. Då är det ju toppen med tablettdelare så klart!

eller tvärtom, från snöstorm till isvak? Nu står termometern på minus 16 grader, och den upplevda temperaturen är tydligen under minus 21... Jag kommer bli varse om det på ett tag när jag ska ta mig iväg på en lite försenad promenad till arbetet...

Natten blev nämligen inte riktigt som tänkt här, då jag vaknade tidigt (ja sömnen är inte helt perfekt än), vid 4 tiden, och lyckades somna om först långt senare, så jag beslöt mig ta en lång oplanerad sovmorgon. Vaknade till av en livlig mardröm vid åtta tiden...

Har inga stora kända andra biverkningar av champix eller så just de här dagarna när jag tänker efter, så det är ändå klart hanterbart.

Är inne på vecka 7, snart 8 veckor, så det är 4 o en halv vecka kvar tills de där 12 veckorna gått. Hur uttrappning kommer ske är oklart, men känner mig mindre o mindre orolig över att jag ska behöva klippa brutalt en gång till. Sköterskan var ju som jag skrev igår inte "förvånad" att det kunde kännas lite massivt med champixen då det är en stark medicin (nikotin är också starkt, mycket starkare, men ni fattar); så att trappa ut i slutkanten sa hon också är normalt och mer eller mindre nödvändigt.

Allt enligt plan , även om det nu blev min modifierade plan. Känns ju bra att få ha kontroll över detta lite ;-)

Jag har i alla fall fått i mig frukost, ett gäng kannor kaffe och min halva tablett medicin, så är nog trots allt redo att "möta" dagen.

Och nu blir det täckbyxor på och försök att gå till jobbet...