God morgon hittade hit för ett tag sedan och hatar egentligen att skriva. Har svårt att uttrycka mig i text men vill försöka. Förra helgen blev set för mycket igen, vet inte hur många ggr jag har vaknat upp med sådan jävla ångest. Fan vad hände igår ? Hur hamnade jag i sängen? Oftast får jag fullständig blackout från en viss tid. Förra helgen hade vi en barnfri kväll (som inte händer så ofta) vi åt räkor drack bubbel (mannen drack öl) . Tanken var ut å bada en stund sedan bara gå in å ta hand om varandra. Men allt gick åt helvete.....
För att göra en lång historia kort så slutade det med att jag tog en promenad kl 4 på morgonen helt förstörd och sov riktigt dåligt några få timmar på morgonen. Både jag och min man har blackouts från kvällen. Min man har egentligen inte problem med alkohol men han säger själv att det har blivit för mycket sista tiden och säger att vi måste göra en förändring.
Om jag ska vara ärlig mot mig själv så har jag alltid haft svårt för att sluta i tid. Jag dricker egentligen allt för fort och när det är alkohol tror jag helt enkelt att det slår för sent för att kroppen hinner inte upp det och då hinner jag inte reagera. Kanske är en dålig ursäkt vet inte ?
2018 höll jag mig ifrån alkoholen i 6 mån och mådde så jävla bra då.
Vad vill jag med denna texten egentligen? Vet inte riktigt men jag känner att man glömmer fort. I början på veckan har jag haft sådan ångest och jag märker att när tiden går så glömmer man lite känslan man hade på söndags morgon.
Jag vet att jag inte har några problem att sluta dricka alkohol egentligen men har svårt att se aldrig mer.
Jag oroar mig för framtiden i sociala sammanhang. Jag är absolut inte den blyga kvinnan kan prata med vem som helst men kommer vi (jag) bli tråkig? Hur ställer jag mig till om min man dricker ? Ska han sluta för att jag inte klarar det?
Oj många frågor till mig själv märker jag. Ska jag ringa alkohollinjen ? Gå på AA möte ? Vet inte vilken väg jag ska gå helt enkelt. Hoppas någon orkar läsa ?

Många här har slutat dricka just av den anledningen du beskriver, att det blir blackouter och konstiga bråk. Det är ju jättebra att även din man är med på tåget. Du har ju låtit bli alkohol förut, då det blir säkert inga problem att ta en paus. Sen behöver du kanske lite hjälp med hur du ska få det att fungera i framtiden, så du inte hamnar på ruta ett igen när pausen är slut. Vet att det finns flera beroendemottagningar som jobbar med att kunna dricka kontrollerat, om det är vad man önskar.

Yngling

Modigt av dig att våga skriva det här. Det låter som att det inte är första gången allt går åt helvete när du druckit. Jag hör också att du tidigare hållit dig nykter en tid, kan du minnas varför du tog det beslutet? Och varför du höll du fast vid det beslutet så lång tid?

Att inte veta var man ska vända sig är normalt och inte alls konstigt. Tänk på att du faktiskt redan vänt dig hit. Själv har jag fått mycket styrka, kunskap och bra mående när jag har vänt mig till AA. Du kanske kan testa att gå på ett möte, bara för att se vad det är för folk där. Det är enkelt att söka upp sin ort på aa.se för att hitta ett möte nära dig.

Du måste inte ta ett beslut att aldrig mer dricka. Du måste inte lösa alla dina frågor kring alkohol idag, men att du tar upp dessa frågor låter väldigt hälsosamt.

Vet inte riktigt hur jag svarar till rätt person men kennie det jag vill är ju att dricka ett par glas och känna mig nöjd. Inte ha ångest över och gå runt att tänka drick inte för mycket på tex middagen, festen os

Svar till Yngling.
Ja jag vet exakt varför, egentligen samma anledning som nu. Att jag slutar inte dricka i tid, blir förbannad om min man säger till mig att drick vatten. Minnesluckor. Det är verkligen helt borta Dom sista gångerna får jag låtsas att jag kommer ihåg vad jag har pratat om.

Jag har funderat på AA möte många ggr men tror i grunden att jag känner sådan skam. Min pappa var alkolist och min halv syster var det också. Jag vill väl innest inne inte sätta den stämpeln på mig antar jag. Erkänna fullt ut kanske

Man glömmer väldigt fort för hjärnan vill ha giftet, alkoholen. Den ger oss sådana dopaminkickar, vi blir kidnappade och alla våra signalsubstanser vänds upp och ned. Huvva. Vill aldrig mer tillbaks till alkoholträsket.

Var som du. Drack på tok för fort, fick minnesluckor. Hade ångest och försökte minska i måånga år. Nu har jag slutat sedan ett år tillbaks.

Och du har ju gjort uppehåll förut. Du kan! Välj väg. Testa. En dag i taget? Eller som jag, sätta i korken för gott? Eller en vit månad? Man börjar, så märker man hur bra livet blir. Så mycket bättre! Då lever man på riktigt, med alla sinnen och allt blir så tydligt. Hur dåligt livet var innan.

Du hittar din väg, här finns stöd. Ta den hjälp du behöver vetja!! Heja heja dig?

Måndag morgon: Nu är det dags för ett långt uppehåll från alkohol. Känner mig fortfarande sliten från helgen.
Onsdag: "Efter inbjudan till tillställning fredag". Nä, det får inte bli som förra helgen.
Torsdag: En öl kanske jag kan ta, om jag ändå ska dit.
Fredag: FEST!!!

Hej vaknavacker.
Har inga som helst problem med att vara nykter det vet jag men det är nog den där tanken ska jag aldrig mer. Jag vet att man inte ska tänka så egentligen.
Sökte du hjälp eller klarade du det själv ? ?

Så kände jag med! Känslan av "aldrig mer" var orsaken till att jag fortsatte dricka fast jag insåg i typ minst 15 år att jag borde sluta dricka. Aldrig mer kicken av alkohol... Vet hur det är. Minskade och ökade igen. Hur många gånger som helst. Tills känslan av att vill jag leva eller dö infann sig. Inte bara att leva fysiskt... utan att ha ett liv och finnas till för andra och mig själv.

Jag klarade det själv (men resan är ju inte slut). Bestämde mig för att inte dricka mer. Men de flesta tänker en dag i i taget. Och så märker man hur mycket bättre livet blir?? Och då kommer känslan att man inte vill dricka. Man väljer ju själv.

Tänker mer att aldrig mer må dåligt pga alkohol osv!! Låter inte tankar om att dricka bygga bo i skallen min. De är som de "monster" man slängde ut ur barnens sovrum när de var rädda? Tar dem med distans och lite humor.

Kram?