Hanna81

Mitt allra första trevande försök till hjälp tas här. Inser att något måste göras, jag går sönder. Är sönder? Ingen vet, är en mästare på att dölja. Smygdricker och allt börjar rämna. Hur gör man?

Varmt välkommen hit Hanna81! Det korta svaret på hur man gör är att man 1. Bestämmer sig, med hela kroppen att nu är det slut, 2. Tar en dag i taget

Många känner att de behöver medicinsk hjälp och om du känner detsamma behöver du ta kontakt med beroendeklinik. Andra hänger här så mycket de vill och kan, många blir hjälpta av AA, vissa tar hjälp av en vän, andra vill absolut inte berätta för någon de känner. Åtminstone inte precis i början.

Läs mycket här då får du supermycket tips. Skriv själv och ta gärna följe med någon som är där du är ungefär just nu.

Kram!

Välkommen hit.
Äntligen är verkligen ett starkt laddat ord i det här sammanhanget, att nu orkar jag inte mer- ensam.
Precis som Charlie skriver finns mkt hjälp och stöd här, men även på andra håll. Men skriv så mycket du orkar och hinner, det håller också tankarna kring alkohol lite i schack den första tiden.
Och tänk på att det bara kan bli bättre nu. En dag i taget. Kram.

Hanna81

Tack för era svar. Det ligger så otroligt mycket skam och skuld och dåligt samvete i det här. Känner mig ensammast i världen, som att min ”hemlighet” gör att jag tappar i värde. Eller inte har något. Brottas med känslan av att detta definierar vem jag är, att jag blir endimensionell och reduceras till att enbart bli ”alkis”.

Du kommer iaf snart bli varse att du inte är ensam. Vi är inga pappersdockor här utan i hög grad riktiga med många fler dimensioner än alkoholen.
Däremot- för de flesta av oss har drickandet tagit stor plats i våra liv.
Det är ett jobb att ta livet tillbaka, att hänga av sig skam och skuld.
Men en sak i taget. Börja med att vara nykter idag. Så tar du ett nytt beslut imorgon. Med stöd av oss!

Hanna81

Tack för pepp. Jag är en ganska orolig människa, svårt att hantera stress och många intryck. Har jobb, barn, hem (som alla) och allt går i 180. Den enda gången det blir tyst i huvudet är när jag dricker ett glas vin. Det är som allt då ”klarnar” och tankarna blir inte till ett enda kaos. Tills man har druckit fem glas, förstås.
Känns som min hjärna är felinställd på att den enda belöning som finns är A.
Nu inne på 5 dagen utan, och ångesten börjar lätta.

Vin Santo

Hoppas du verkligen lyckas bryta din alkotrend!
Har du kollat så du du inte har ADHD eller så? Verkar kanske vara en konstig fråga men många som har ADHD (eller liknande diagnos) får problem med alkoholen på det sätt du beskriver.
Ta hand om dig!

Läs om hjärnan och vad alkohol gör med den, i Andra Halvleks tråd här finns massor av bra tips. Under längre tid av drickande blir hjärnan felinställd.
Men den kan återställa sig. Det vittnar många av oss om. Men hjärnan och kroppen behöver lite tid. Det kan vara kämpigt- men att dricka är på sikt långt mycket kämpigare. Ha en fin fredag, helgerna kan vara tuffa i början, då kan det hjälpa med en dag i taget. Kram!