Måndag. Ny vecka nya möjligheter att vinna över flaskan!

Jag känner precis igen den där första känslan vid första klunken/glaset som aldrig kommer igen. Trots det så fortsätter man tvångsmässigt/slentrianmässigt.
Det enda ENDA som funkar för mig är att inte ha något hemma.

Heja dig, den här veckan kommer gå bättre ?

Vin Santo

Varför gick det som det gick i helgen?
Några triggers? HALT?
När du ser deina egna mönster kan du så smått formulera en motplan tänker jag.
För min del var det hunger, tristess och ren vana - det där går att bryta.
Lär känna din fiende :)
Lycka till!

Jaha, då var det dags igen för dag 1. Har druckit alko 4 dagar på rad fast jag inte hade tänkt göra det. Precis som nästan alla andra gånger. Funderar mycket över att allt blir tråkigare utan alko, människor blir ointressanta och vardagssysslor tråkiga. Jag funderar också över ångest och skam, följeslagarna. Har till och med tänkt att varför ska jag sluta nu om jag inte gjort det tidigare då jag borde ha slutat. Ja jag vet inte, många tankar blir det. Jag hade viljat söka stöd bara för att få älta med någon som förstår vad man går igenom. Bor i en liten stad och har så stark integritet så det är inte möjligt. Nu vill jag bara att vecka 1 ska gå eller bara några dagar.

Kan relatera till tråkkänslan, så kände jag också i början. Tror faktiskt att det har med beroendet att göra. Man har tillsatt kemisk glädje så att hjärnan glömt hur den skapar egen. Men det blir bättre och bättre ju längre tiden går tycker jag.. Svårt det där med att prata, saknar också någon att prata nykterhet med.. Men forumet här är bra tycker jag. Hoppas du orkar ge det en chans nu, det finns stora fördelar som märks vartefter...

Dit kan man väl ringa? Du har ju ringat in ditt problem rätt väl, det går bra några veckor, sen blir det ett återfall. Det är verkligen aldrig för sent att sluta. Jag slutade för ett år sedan och är så glad för varje dag med den nya närheten jag har till min familj när jag inte måste kämpa för att verka nykter och aldrig är bakis längre. Det är det fulaste beroendet gör, att det får en att tro att det man har inte räcker. Att man behöver alkoholen. Men det är beroendet som tar till alla trick för att finta bort en och få en att tro att den är den enda trösten/glädjen/ guldkanten. Men du skrev i ditt första inlägg att du har mycket fint i ditt liv, ge det en chans, det är du värd!

Har du kollat upp att du är frisk i övrigt? För mig blev det så mycket lättare att sluta, känna glädje, vara här och nu när jag höjde mitt järnvärde (ferritin) till bra nivåer. DÅ kände jag igen mig själv. Nu vet jag inte hur omfattande ditt drickande har varit, men om din man inte vet så kanske det inte är den allra största konsumtionen.
Det jag känner igen mig i är det där nästan tvångsmässiga drickandet.
Hjärntrötthet, depression? Jag tänker att alkoholen är en del av problemet, men om du inte får effekter av 28 nyktra dagar så kanske det finns nån annan orsak också. Kurator, kan det vara aktuellt? Ni kan ju prata om andra livsmönster du har också. Sömn, motion etc. Det är mycket som ska klaffa för att man ska må bra. Alkohol är en riktigt smutsig drog som påverkar så många delar i hjärna och kropp så det är egentligen inte så lätt att identifiera vad man medicinerar.