Hela månader är faktiskt värt att fira, det tycker jag fortfarande. Jag vet ju att den dagen kommer då jag glömmer bort min månadsdag, men där är jag inte riktigt än.

Kollade vad jag skrev på min första nyktra månadsdag. Jag mådde väldigt mycket bättre, hade sluppit ångesten, fått lindrigare klimakteriebesvär och sov bättre. Däremot var jag konstant trött. Jag laddade som bäst för min första jobbkonferens med övernattning. Hur skulle jag hantera den grejen? Att avstå alkohol när alla andra drack till middagen? Jag kunde knappast skylla på bilkörning heller, vilket jag gjorde väldigt länge i andra sammanhang.

Jag minns faktiskt känslan när servitören plötsligt bara hade hällt upp rödvin i mitt glas. Utan att fråga ens. Hur det högg till i magen. Hur jag djupandades sakta några gånger, samlade tankarna. Sen gav jag vinglaset till min kollega som satt bredvid och sa ”du får mitt vinglas också”. Sen gick jag bort till baren och bad om en alkoholfri öl. Ingen brydde sig.

Kram ?

Så rätt du gör när du fortsätter fira månadsdagar. Tretton månader är ju kanon!

Jag minns det där med din första konferens, när du skrev om den, jag minns att jag nästan kände mig lite stolt å dina vägnar, att du hanterade det så bra. Då låg ju jag lite före dig, på väg mot 6 månader...
Ja, jag är ju fortfarande på väg mot 6 månader. Behövde bara samla lite mer erfarenheter först.

Du är en härlig förebild, Tack!?

Nu kommer du att passera 6 månader - och mycket mer. Ditt mindset känns helt annorlunda och ditt senaste inlägg var verkligen en fröjd att läsa ❤️

Kram ?

Oj vad jag fick bläddra för att hitta din tråd!
Här kommer tre hemsidor med massa bra recept.
I den första finns "krämiga hälsosamma chokladtryfflar" som är mina absoluta favoriter just nu. Ska testa blanda i kakaonibs idag. Brukar göra dubbel sats. Rullar lite lagom stora bollar kanske 2cm i omkrets. Lägger i låda i frysen. Tar fram 1-2 st o äter halvtinade. Supergott!!!

victoriasprovkok.se
rawfoodbyerica.se
rawvegan.se

Berätta gärna vad du tyckte om tryfflarna😍⚘🌼🌷

Tack @Sattva ❤️ Det här är min gamla tråd. Jag har en annan tråd under ”Det vidare livet” som heter ”Andra halvlek har inletts” och där skriver jag dagligdags. Den här tråden skildrar tiden upp till 6 nyktra månader, den andra tråden tiden efter det. Jag lovar att berätta vad jag tycker om chokladtryfflarna! Enkelt recept och innehållet stämmer svinbra med min antiinflammatoriska kosthållning.

Kram 🐘

Det är tur att jag har en app som räknar åt mig 😉 Den visar 438 nyktra dagar idag, tjoho!

Det här är min första tråd, som skildrar tiden upp till 6 månader som nykter. Under ”Det vidare livet” finns min andra tråd, som skildrar 7 månader och framåt.

Kram 🐘

@Smurfan_ Jag minns någon som kom in på forumet en gång och skrev ”Nu har jag varit nykter i 653 dagar” och jag blev som du blev nu. Wow! Då tänkte jag att kan hon, så kan jag också! Och om jag kan, så kan du Smurfan!

Kram 🐘

@Andrahalvlek

Tack för dom orden! Tror du har helt rätt - att se alla dessa trådar och människoöden/historier håller en över isen och ger hopp!! Man är ju inte ensam och det finns en lösning! Tack för att du inte släpper taget utan är här och peppar och nya!🙏❤️

Idag visar min app Nomo att jag har varit nykter i 500 dagar, tjoho! 🥳🥳🥳🥳🥳

Jag minns när jag räknade varje nykter dag. Jag minns målstolpen vid 10 nyktra dagar, den första nyktra månaden och så vidare. Jag minns att jag varje morgon satte fötterna i golvet och tänkte ”Idag ska jag vara nykter”. Den här tråden skildrar min första nyktra tid, upp till 6 månader som nykter. Sen har jag en annan tråd under ”Det vidare livet” där jag hänger till vardags. Jag är fortfarande aktiv på forumet i princip dagligen.

Det är slitsamt som sjutton i början, men det går om man verkligen bestämmer sig inifrån och ut. Slänger av sig offerkoftan och fokuserar på minsta lilla fördel med nykterheten. Ser den nyktra resan som en spännande utmaning, som man är genuint nyfiken och förväntansfull på.

På fredag firar jag min andra nyktra midsommarafton. Med samma sällskap dessutom, nära släkt och lite mer perifer släkt. I fjol var jag orolig som sjutton innan. Vad skulle de säga? Här kom jag med alkoholfritt på en typisk festardag liksom. Jag var ju den som alltid drack mest och höll på längst. Värsta party-pinglan. Jag var inte heller redo att outa min nykterhet för alla, den kändes för skör för det. Några visste men inte alla.

Jag fick frågor som ”Ska du inte dricka?” och ”Varför sover du inte över som du brukar?” Men jag parerade dem hyfsat lätt genom att skylla på bilkörning och något diffust om att jag behöver få sova i min egen säng. Det jag minns allra mest är dock hur förbannat roligt jag hade! Jag pratade och skrattade och skojade med allt och alla. Deltog i lekar och samtal med liv och lust. Brydde mig inte ett dugg om vad de andra drack, det var inget för mig. Jag brydde mig lika lite som om det var kaffe de hade i glasen.

När klockan närmade sig midnatt och de andra började bli rejält sliriga och tempot liksom dött på festen var det så skönt att packa ihop sina prylar och tacka för sig och köra hem och sova i min egen säng. Nästa morgon vaknade jag tidigt - och jag hade lika stor behållning av midsommardagen som midsommarafton.

Jag ångrar verkligen inte att jag valde den här nyktra resan. Inte en enda nykter dag ångrar jag. Det enda jag ångrar är att jag inte gjorde det här mycket tidigare.

Inför min andra nyktra midsommar finns ingen oro alls. Alla på midsommarfesten vet numer att jag är nykter och tänker så förbli. De är glada för min skull, att jag har tagit det beslutet. Min psykiska hälsa är numer stabil. Jag sover gott, min hjärna funkar bättre, jag är gladare och mer tillfreds med livet på alla sätt. Ett kvällsdopp kan ge mig njutning på ett sätt som alkohol tidigare gav mig. Jag är mer nyfiken på andra, älskar verkligen att tjöta med allt och alla.

Trevlig midsommar önskar jag er allihop!

Kram 🐘

Idag har jag varit nykter i 600 dagar. Wow 🤩 Vilken superkvinna jag är. Jag tillhör dem som ”bara” har blivit nyktra med hjälp av forumet. I princip har jag skrivit varje dag - närheten till ”programmet” är viktig. Att varje dag påminna sig om hur illa det var back the days, och att varje dag påminna sig själv om hur jag faktiskt vill leva sitt liv. Och att det är jag som bestämmer.

Det här är min första tråd, som skildrar tiden upp till 6 mån som nykter. Jag har en tråd inne under ”Det vidare livet” också, och där hänger jag till vardags. Varmt välkomna att hälsa på där också!

Jag minns ett inlägg, under min första nyktra tid, från en kvinna som hade varit nykter i 600 dagar och lite till. Jag minns att jag blev helt förundrad, det kändes som en utopi. Då, i början, var verkligen varje dag en kamp. En kamp mot stormande känslor, trötthet, dåliga vanor. Men sakta men säkert blev det bättre och bättre. Vid 3 mån kunde jag mig stabil, vid 6 mån övertygad om att jag hade valt rätt stig i livet och vid 1 år ungefär kändes verkligen alkohol som en icke-fråga för mig.

Det är väldigt länge sedan det kändes som kamp. Tvärtom. Livets prövningar fortsätter att komma förstås, men jag har idag helt andra förutsättningar att hantera dem. Jag har ork, energi, driv och mental hjärnkapacitet att ta itu med utmaningarna. Eller låta dem passera - allt kan man inte lösa ens som nykter 😉

Jag brukar tjata om att man blir mer chill som nykter, och för mig innebär det att jag lever mer hållbart mentalt. Jag blir inte upprörd över skitsaker, jag försöker inte förändra världen. Jag gräver där jag står och gör mitt bästa utifrån de förutsättningar jag har. Och mina egna förutsättningar är så mycket bättre som nykter.

Jag tycker till och med att det är lite coolt att vara kärringen mot strömmen och ge alkoholromantiken ett finger. Jag går inte på era lögner längre. Jag gör val som gynnar mitt fysiska och psykiska mående på allra bästa sätt - och där ingår det att vara nykter. Punkt.

Kan jag, så kan du.

Kram 🐘