Hej. Som många andra har jag varit här inne och läst en längre period. Jag har idag valt att skriva. Inte för att situationen har blivit drastiskt försämrad, snarare att den inte har förbättrats.
Att skriva här är väl på ett sätt ett erkännande för sig själv som kanske kan hjälpa till på vägen tänker jag. Av att bara läsa har gett mig goda insikter och tankar.
Vem är jag då? En småbarnspappa mitt i livet 35-40år. 2 barn i förskoleålder och ytterligare en på gång. Bra utbildning, hus, jobb samt ett städat liv. Tror många ser mig som en ordentlig person och många söker hjälp hos mig i alla möjliga frågor.
Mitt riskbruk började väl för ca. 7 år sen innan jag hade barn. Svårt att avgöra när det verkligen började och orsak. Innan dess var alkohol varken laddat eller ett problem för mig. Har försökt att finna orsak, för det måste finnas en, men kan egentligen inte hitta nått tydligt, mer än att alkohol har varit ett sätt att stressa ner och fly vardagstristessen. Som småbarnsförälder så sjunker den sociala umgänget som man innan och efter småbarnsåren troligen har, då har alkohol varit nått som livat till det hela.
Min fru är så gott som nykterist. Hon har tagit upp min konsumtion enstaka gånger, jag har då bemött det med förståelse och ödmjukhet även om jag inte har beskrivit hur illa jag själv tycker det är. Hon har inte ställt krav eller på något sätt dramatiserat det hela. Kanske för att jag tar stort ansvar hemma och sköter mig.
Dricker inte varje dag, dock de allra flesta helger, sällan under arbetsveckorna även om det förekommer och blivit oftare. Sen två år har jag loggat dagar jag har druckit och en snabbanalys av detta visar att det går långsamt åt fel hål. Vid långledighet så som semester etc. kan det bli oftare om inte dagligen.
Jag är städad och trevlig när jag dricker, även om min fru säkert kan märka att jag är påverkad och kanske lite långsammare i tanken. Försätter mig inte i några konstiga situationer eller där jag inte kan ta ansvar för barnen. Dricker mest hemma, ibland dock sällan ute med vänner men blir då aldrig lika berusad jag kan bli en fredagkväll hemma. Har däremot märkt på senare tid att minnet av kvällen innan kan svikta vilket är en otäck känsla. Det händer även vid tillfällen då jag öppet dricker har kompenserat med att smygdricka. Detta är en skam och ett varningstecken om något. Smygdricker dock aldrig när jag utåt sätt inte dricker, så jag är aldrig smygpåverkad så att säga. Märkt att min hy har blivit sämre och att tankarna på alkohol kommer mer och mer.
Mängden per tillfälle har även ökat med tiden, en helgkväll kan intaget översättas i starksprit motsvarande 35-45cl starksprit. Vilket är mycket. Kan dricka endast en öl om jag vill, men finner ingen idé till det, så finns det inte mer så kan jag avstå.
Med denna sammanlagda bild har jag beslutat att en förändring behöver komma till. Vet inte vad jag vill med detta inlägg. Men det vore intressant att höra om nån delar min situation eller kan komma med råd i min förändringen.