Nora ja förstår.
Annars är de 12 stegen suveräna. Ja trippar upp o ned mellan 1 2 3 och 4.
En del har svårt för att det är inramat på ett visst sätt. Det är för o skapa trygghet o stabilitet. Ja behöver det. Trygghet. Varit en bristvara genom hela livet.

@Morgonsol så bra morgonsol att du hittat ett sätt som passar dig ❤️

Har känt mig totalt urlakad de senaste dagarna. Sover, äter och vilar i princip. Återhämtningstid är nödvändigt. Hitta en acceptance i att inget blev som jag hoppats på.
Känner ändå sinnesro mitt i allt, det är jag tacksam över.
Önskar er alla en fin vecka. Kram

Det är skönt och nyttigt att vila sig i form och jag tror att det är vad vår kropp och sinne behöver ibland.
Jag vilade i helgen men har fått lite energi och ska använda den väl nu.

Full fräs och smida medan jag kan

Mys och luta dig tillbaka lite🧡🧡🧡
Azalea

"alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet"
Ungefär den känslan.
Förmodligen är han på avgiftning igen men den här gången körde inte jag.
Det var en månad sedan jag skrev här och två månader sedan han var inne på avgiftning sist. Den här gången är jag inte med och hjälper, jag har sagt upp ansvaret för en människa som dör om han inte tar ansvar för sig själv.
Vet inte läget och känner inte heller att jag vill veta läget. Sa att han kunder återkomma när han gått på en riktig behandling och blivit stabil så får jag se vad jag känner då.
Jo, jag valde denna gång att se till mina egna behov och det är väl behövligt.
Nu blir det en god natt sömn efter soffahäng framför tv och äntligen lugn och ro för återhämtning.
Känns väldigt bra att vara tillbaka på forumet.
God natt!

Azalea och Morgonsol ❤️

Jag känner mig inte stark, tvärtom rätt nedbruten. Kommit till en punkt där jag inser att jag blir sjuk om jag fortsätter så här. Har väl känslomässigt insett att jag inte får tillbaka någonting. Det känns lite tomt just nu men ändå lugnt och skönt.
Oavsett vad som händer så bestämde jag mig för att kapa kontakten en månad till att börja med. Men med insikt om att jag kommer behöva längre tid.
Hitta glädjen igen. Sover så gott om nätterna och det är så skönt.
Dessutom var han så jäkla elak vilket hjälpte att ta beslutet.
Glad att höra från er båda. Kram

@Nora81
Jag känner mig trött och orkar inte med en eventuell fylla i helgen, vilken jag spenderar för mig själv.
Ska bli skönt. 🙂
Kan du fundera lite... Fundera om det är något du i flera år tänkt göra, vilket inte blivit av. Och att du gör det! 🌸Kanske med någon vän du inte träffat på länge? Eller om du tänkt flera år simma före maj och inte gjort. Så gör det. 😬 Att få känslan av att DU har kontroll.
Sköt om dig. 🌺

Avstånd läker faktiskt har jag märkt. Så länge man är i närheten så dras man ner och bryts sönder. Jag försöker hålla mig ifrån kontakt så mycket det går men ibland är jag tvungen tyvärr.
Håller med Tröttiz👌 Tänk ut något du skulle få energi av. Med en vän eller själv bära det är något som ger glädje.
Min " grej" är skogen. Leta upp en stig och vandra och hänga upp hammocken och bara ligga och njuta av skogens ljud med lite fika.
Ta hand om dig🧡 Kramar Azalea

Ps. Imon hoppar jag och mina två finaste väninnor i plurret för April doppet. Vi badar varje månad sen november. Det rensar både skalle och kropp.

Det gör ont och krävs lite pannben att lugnt sänka ner kroppen helt i 2 graders vatten och sitta kvar en stund men belöningen är så stor efteråt.
Så tänker jag att mitt liv är nu. Det kan göra ont och vara jobbigt men man klarar vad som helst och på andra sidan blur det bättre.

Kram till er båda🧡🧡Azalea

@Tröttiz Hej!
Jag förstår din trötthet. Man ger och ger och ger och hoppas och hoppas hoppas och sen blir man så besviken när allt går ut på att fylla på med alkohol. Så skönt att höra att du funnit styrkan i att ta hand om dig själv.❤️

Det är ett jättebra råd. Igår planerade jag lite och idag klädde jag mig lite extra piffigt på ett möte. Jag har handlat lax och åt en pizza framför TV. Det känns som att energin kommer i vågor och så även sorgen och tomheten över all jäkla misär som sjukdomen för med sig.
Jag såg en film om en nybakad mamma som låg för döden i cancer. Den var så fin och sorglig. Hur hon sa adjö till sin 2 åriga son, sin man och sina vänner. Hon var så stark, hon sa iallafall att man får acceptera situationen och göra det bästa av den. Så känner jag just nu. Jag accepterar situationen och jag gör det bästa av den.
Fint att höra från dig igen och igen att du har kommit så långt i din process, att du börjar ta vara på dig själv. Kram

@Azalea vad tufft av dig att ta ditt första dopp nu!
Det låter underbart med skogen och nu när allt vaknat till liv.
Jag tror att du har rätt med distansen och läkandet. Jag känner redan efter två dagar och att jag släppt totalt ansvar att jag börjar höra mina egna tankar och känna mina egna känslor.

Jag får erkänna att jag känner mig lite vilsen, vad gäller att hitta de sakerna som gör mig glad eller som jag kan koppla bort och njuta av men jag tror att det kommer.
Tack för dina fina råd och stor kram!
Heja dig för årets första dopp 🤗

Känner som Azalea. Att avstånd läker. Om släppa taget om mina egna känslor som håller mig fånge o som ej ät förknippat med A. Hur göra det när A tar all uppmärksamhet ?

Det blir tomt när man har A på avstånd. O förstår du känner dig vilse. Helt naturligt. När fokus inte ligger på A o du inte är i det kaoset som du brukar-som är normalt för dig. Var är du då? Du vill bryta mönster nu o det är mycket känslor i det. Eller inga alls kanske i början. Kanske mest tom o avtrubbad?
Men ett större LUGN känner du i alla fall o det är en förutsättning för utveckling. Reda ut o jobba med sitt i ett kaos av känslor, fyllor, elaka hot o sms. Då går man in i stress o där finner man inga svar om sig själv. Hålla på att försvara sig o va ledsen o arg.. det gör ingen nåt gott.

Ja inser nu att ja stannade länge. Kanske för länge ändå. Från att ja förstod han var A hade vi kontakt 1 år innan ja var tvungen att bryta helt för o inte gå sönder helt o hållet. Där orkade ja inte höra mer elakheter o fyllor. Ja har bollat med tanken: kunde ja gjort annorlunda/ mer? Nej. HAN kunde gjort annorlunda däremot.. Han ville bli buren av mig. Han var fruktansvärt jobbig o krävande. Bara han han han. Sen snäll o rolig emellanåt o " du ska få lugn osv" sen arg i nästa ögonblick o ja har aldrig tid för honom osv. Svängde svängde svängde. Så oroligt! Sån otrygghet att aldrig veta vilket humör eller tillstånd han befann sig i. O om ja skulle bli den som stod i skottgluggen. Puh. Nää.
Vad har ja stått ut med ?

Ja, morgonsol vad har du stått ut med?
Satt och försökte bena ut en del som hänt. Insåg att det är så mycket samtidigt att jag inte hade lust att gå in på det ens. Gjorde en nachotallrik, städade ur min gamla lägenhet och lämnade in nycklarna. Jag känner mer att det är ett avslut med att lämna ifrån mig lägenheten. Jag vill att avslutet också ska innebära att inte lägga så mycket tid på det jag inte kan förändra. Det som varit.
Jag tänker mer på det som komma ska.
Var vill jag vara i slutet av det här året? Vad har jag för mål? Vad kan jag förändra för att komma dit. Hur vill jag att nästa relation ska vara? Vilka är mina krav. Det jag vill göra annorlunda nästa gång är att förvänta mig mer. Tex en känslomässigt närvarande partner, vill känna mig sedd, vill bli prioriterad.
Fokusera på vart jag vill istället för det jag inte fick.

Många kramar och kul att höra från dig fina morgonsol.

Att gå vidare är verkligen inte lätt.
Är det någon som har råd och tips om hur man kan släppa det känslomässiga bättre?
Alla råd tas emot.
Känner att jag faller ner i ett hål känslomässigt, tar på mig skuld, att jag ska rädda osv osv.
/Nora

Har tyvärr inga tips sötaste. Jag svänger Hej vilt i mina tankar också men avstånd är det som funkar bäst för mig. Det raderar tankarna lite om jag inte ser eller pratar med honom.
Går du och pratar med någon psykolog eller liknande?
Jag var helt nedgrävd i skuldkänslor och kunde inte släppa taget.
Fastnade i tanken att: Det är en sjukdom och man ska hjälpa en som är sjuk! Det fick jag mycket hjälp av min psykolog att vända dom tankarna. Känns skönt också att prata ur sig allt till en dom inte har några känslomässiga band vare sig till mig eller mitt ex.

Kämpa på min vän🧡Azalea

@Azalea det kanske jag får göra. Ta kontakt med en psykolog för det blir övermäktigt med alla känslor.
Skrev till honom nu att han kan kasta mina saker, att han inte behöver uppdatera mig om vad som händer i hans liv med behandlingar osv för att markera att det är slut för alltid. Jag sa till honom tidigare att om hans sökte hjälp och gick på behandling så kunde han ta kontakt när han blivit mer stabil men jag vill inte längre.
Det är över nu. Han har gjort mig för illa. Alltför illa.
Jag behöver släppa den personen som jag inte längre vet vem det är längre.

@Nora81
Jag har även släppt taget. Tog länge. Men sådan utmaning ... Jag känner mig inte ledsen, gråtit minimalt men jag är så trött med oro. Har varit här på forumet ett tag. Sedan i höstas.

Men det behövdes att min pojkvän släppte taget. 😳 Han "gick under jorden" och slutade svara på telefon eller meddelande. Till en början var jag frustrerad och ledsen över varför?! . Har jag gjort något tokigt? Har han hittat någon annan? 🤔 Han var bara.. Borta. Av anhörig har jag hört att han dragit ner alkohol, men börjat spela datorspel mycket. Ett beroende som går över till ett annat enligt mig? .

Rätt fort började jag tänka att han gör ju mig en tjänst! 🤨 För jag började hastigt bli piggare och gladare - Utan honom. Fastän det finns känslor kvar. Fick lite dåligt samvete över det...

Men ännu är mitt medberoende kvar..
Vad gör han, vad gör han inte.. Kör han i fyllan, oresonlig mot anhörig? Hoppas inte x hjälper honom med fakturan, den måste han fixa själv..

Emellanåt är det jobbigt. Men det känns som att jag blir gladare för varje dag och har en mindre klump i bröstet. Känner mer ro.

Alkohol har påverkat mig massor. 🤯 Ljudet av att öppna en burk, "rolig" reklam på Facebook om alkohol får det att knytas i magen då jag sett vad alkohol kan leda till.

Sköt om er. ❤️

@Nora81
Jag har även släppt taget. Tog länge. Men sådan utmaning ... Jag känner mig inte ledsen, gråtit minimalt men jag är så trött med oro. Har varit här på forumet ett tag. Sedan i höstas.

Men det behövdes att min pojkvän släppte taget. 😳 Han "gick under jorden" och slutade svara på telefon eller meddelande. Till en början var jag frustrerad och ledsen över varför?! . Har jag gjort något tokigt? Har han hittat någon annan? 🤔 Han var bara.. Borta. Av anhörig har jag hört att han dragit ner alkohol, men börjat spela datorspel mycket. Ett beroende som går över till ett annat enligt mig? .

Rätt fort började jag tänka att han gör ju mig en tjänst! 🤨 För jag började hastigt bli piggare och gladare - Utan honom. Fastän det finns känslor kvar. Fick lite dåligt samvete över det...

Men ännu är mitt medberoende kvar..
Vad gör han, vad gör han inte.. Kör han i fyllan, oresonlig mot anhörig? Hoppas inte x hjälper honom med fakturan, den måste han fixa själv..

Emellanåt är det jobbigt. Men det känns som att jag blir gladare för varje dag och har en mindre klump i bröstet. Känner mer ro.

Alkohol har påverkat mig massor. 🤯 Ljudet av att öppna en burk, "rolig" reklam på Facebook om alkohol får det att knytas i magen då jag sett vad alkohol kan leda till.

Sköt om er. ❤️

@Tröttiz vad fint att läsa att du kommit så långt. Det är inte konstigt att få tankar om vad missbrukaren gör eller hur hen mår kort efter att man lämnat. Det verkar som att du reflekterar över det och kommer fram till du är viktigast. Så starkt av dig.
Själv har jag vacklat men ganska nyligen börjat gå på ACA för vuxna barn, det verkar vara väldigt bra och ge mig många svar på saker som jag undrat över i många år.
Så glad jag blir att höra från dig och hur det går. Kram Tröttiz och heja dig för din utveckling. Vi hörs.