Vad bra du kämpar Charlie..👍🏽😅💕..Såklart att det är jobbigt med 2 saker samtidigt..Försök att belöna dig med något? Ett snyggt klädesplagg, när du nått ett viktmål? Något annat du tycker om efter varje månad snusfri? Jag älskar hjortron, så det köpte jag ibland, när jag klarat av a-sug i början..Mums..Tycker inte alls att du tjatar, bara kul att läsa om andras vardag, och hälsosamma nya vanor..🍃🍒🍃

Pratade med min pappa som slutade röka för 25 år sedan (storrökare). Han sa att det tog ett (1) år för honom innan kropp och psyke hade stabiliserat sig. Han pratade om att för honom var det framförallt suget efter nikotin, påverkan på mag- tarmkanaler, ämnesomsättning och humöret som tog den tiden på sig. Han menade att nikotinet som drog är betydligt mer potent och beroendeframkallande än man generellt får bilden av. (Kanske värre än alkoholen?) Han och jag har aldrig pratat om hans rökstopp tidigare. Jag påbörjade ju snusstoppet under julhelgen och då var han hos mig, men jag hade visst valt att inte säga något om det. Samtidigt som han slutade röka, slutade han dricka. Min pappa var gravt alkoholiserad under hela min uppväxt. Vi har hittills inte pratat om det heller. Makalös människa som slutade röka och dricka samtidigt, har alltid beundrat honom för hans pannben. Jag tänkte mycket på honom förra året när jag tyckte det var svårt att inte dricka vin. Kunde han kan väl jag liksom. Det ÄR viktigt med förebilder!

Kram!

Och vilken förebild du har, och vilken förebild du ÄR, för oss, för dina barn.
Min pappa har alltid varit högkonsument av alkohol, inte så mkt när vi var små dock. Men alltid vin till mat/varje kväll. Konstigt nog tror jag aldrig upplevt det som ett problem. Tror aldrig han varit berusad med oss i närheten. Men jag har hela mitt liv vetat att alkohol är mycket farlig materia. Det hjälpte föga.
Önskar dig en fin söndag, kram.

Jag är helt på din linje Charlie, jag är också trött på kroppens alla måste ha! De sitter ju i skallen på oss och som du säger så försvinner suget långsamt! Tror snussuget försöker lite då och då, för att se om du ändrar dig, men för mig blev försöken lättare och lättare att vifta bort.

Vad bäst du är wow, snuset har jag inte vågat peta i riktigt, men det kanske kommer. Viktigt som du säger att ha förebilder. För mig är ni här inne förebilder och inspiratörer. Ha en fin dag.

Obegripligt händelselöst här. Lika sugen på snus som om jag slutat i går, vågen står still, jobbet känns opepp, fönstrena fortfarande oputsade trots att jag tog fram stegen för två veckor sedan, barnen mår bra, ovanligt dålig ekonomi, ovanligt sur och vresig, ovanligt ointresserad av det mesta som rör livet. Vill bara få vara i fred. Har inget att klaga på.

Ha en fin Valborgsmässoafton alla!

Kram!

@Charlie70 Detsamma önskar jag dig! Hoppas att en vilsam helg gör att energin återvänder för dig ❤️

Märkligt med den tekniska utvecklingen vi har att ingen kommit på hur fönster kan tvätta sig själva. Hade jag också behövt. Självdiskande disk hade varit perfekt också. Men bilar som kör själva har de minsann kommit på.

Chill helgkram 🐘

@Charlie70 Jag hade oxå ett par dåliga dagar i början av veckan, allt kändes trist och meningslöst utan någon verklig orsak.
Men det går över, du gjort det viktigaste steget att vara utan alkohol 👍🏻🤗
Stegen kommer stå kvar och vågen kommer stå still ett tag, men vad gör de i det stora hela. Fokusera bara på de små positiva sakerna nu, så kommer de vända.
Du är ju på rätt väg även om det känns motigt just nu.
💕👍🏻 sländan

@Charlie70 Det sköna med de där helt opepp perioderna när man är ointresserad av livet i allmänhet är när det plötsligt släpper. Plötsligt är det som om dimman skingras och man ser med fräsch och klar blick på livet igen. Jag fattar inte hur det händer riktigt, bara att det plötsligt händer, och att det inte går att forcera fram. Nästan som om att man måste vältra sig i eländes elände ett tag för att kunna lyfta blicken, se och uppskatta både stort och smått som inte är eländigt. Kanske är det livets sätt att lära oss tacksamhet, genom att kasta oss mellan kontraster...

@Mirabelle G-S Det är verkligen sant. Det är som man brukar säga till barnen ”Man måste ha det tråkigt ibland för att ha riktigt roligt senare.”

I vårt stressade samhälle, med omedelbar belöning och tillfredställelse, tror jag att vi helt glömt bort det. Att kontrasterna behövs. Vi behöver tråkig vinter för att njuta extra mycket av våren ❤️

Kram 🐘

I dag är jag på en fin plats i livet. Säger i dag eftersom det går lite upp och ner sista tiden. Mestadels beroende på snusstoppet och dieten som påverkar mig väldigt, men som jag envist håller fast vid för jag ser så tydligt vad som finns där borta. Startade dagen med en fin promenad i solskenet. 05.30 gick jag ut. Skönt att slippa trängas på promenadvägarna som det brukar vara nuförtiden i Stockholms stadsdelar. Njuter i fulla drag av att slippa vara bakfull, att orka, kunna tänka klart, inte vara rädd att möta någon jag inte vill se i ögonen med mina av alkohol, röda, svullna och trötta ögon, känslan av att den jag är, den är JAG - UTAN någon som helst påverkan av alkohol.

Har bakat frallor till min älskade pojke. Tyvärr får jag inga, men så är livet. För mig blir det kvarg med lite färsk frukt och musli. Håller mig mätt längre på det. Det är proteinet i kvargen som är nyckeln. I kväll får vi gäster. Vet inte när det hände sist. Så himla skönt och normalt det känns att kunna bjuda hem ett par färdigvaccinerade vänner. Har det inte varit covid har det varit flickan som satt P för besök här hemma. Så himla bakbunden jag har känt mig när vi inte kunnat underhålla vårt sociala liv. Hoppas det kan bli en ändring för flickans del framöver. Återkommer om det. I helgen är hon hos sin pappa.

Utmaningen för kvällen är då att detta är viktiga vänner av äldre modell (ålder) som är viktiga som förebilder för min pojke. De har funnits i hans liv sedan födseln och värnar om honom mycket. Men. De är mycket moderata i sitt drickande och en av dem brukar dessutom köra bil. De är inte heller särskilt "nyfikna" av sig när det gäller privata angelägenheter då de har hög integritet själva. Det är fullständigt uteslutet att jag berättar om alkoholproblem för dem samtidigt som jag behöver kunna bjuda på ett glas vin. Så är det bara, finns inga argument mot detta faktum. Jag kommer därför dra till SB i dag för andra gången sedan jag slutade dricka. Där ska inhandlas vin för kvällen och alkoholfri öl och bubblor. I mitt huvud håller jag nu på och genrepar vad jag ska säga i kväll om det behövs sägas något och hur pojken kommer att agera. Funderar på om jag ska prata med pojken på 16 år i förväg eller inte. Vill inte att han börjar prata om att jag kommit hem dyngrak från puben när jag haft ansvaret för honom och att det är därför jag har slutat dricka. Jag pratar öppet med honom om det men nu vill jag verkligen och av hela mitt hjärta att den fulla sanningen undanhålls. Hur gör man egentligen? Kan jag kräva av honom att han inte får säga något? Ska jag luta mig tillbaka mot att han självklart inte kommer att säga något för att han värnar mammas rykte eller helt enkelt tycker frågan är ointressant. Jag har ju inte druckit på länge nu. Önskar jag kunde känna mig trygg med det senaste (vilket jag högst sannolikt kan) men jag gör inte det riktigt. Pojken är intelligent, klok och inkännande men fortfarande "bara" 16 år. Finns tips och tankar tar jag oerhört gärna emot dem under dagen.

Nu kaffe och läsa ikapp här på forumet. Händer mycket när man inte är inne på några dagar!

Kram!

God morgon Charlie
Igår kväll när jag torkade av köksbordet och plockade i köket tänkte jag på dig, dels att det var några dar sedan vi hört från dig, men jag tänkte mycket på de utmaningar med snusstoppet som du genomför, går igenom. Det är en otrolig prestation, och det finns en ovanlig egenskap i detta att inombords vara säker på vad som är rätt- vad som måste göras. Och göra det. Genom dagar som inte direkt varit en promenad i parken. Jag ville bara säga det, du gör väldigt starkt intryck med din stadiga ”core” som är så viktig i pilatesen eftersom den bär hela kroppen.
Nu ska jag fundera på det du frågar om. Men jag vet inte riktigt om jag har några bra tips. Det ord som kommer framför mig är tillit. Något vi nyktra fått kämpa med varje dag- och så småningom lärt oss att vila i. Stor sak för mig.
Jag tänker att relationen mellan dig och din son är mycket tillitsfull, har blivit- sedan den där händelsen förra vintern.
Du har gjort allt som kan förväntas av en ansvarsfull förälder.
Jag tänker spontant att din son känner det starkt och därför finns inget skäl för honom att ”larma” med förflugen kommentar- medveten eller omedveten.
Tänker att er bottenplatta där ni står är trygg. Så tryggt det blir med en tonåring.
Jag skulle försöka vila i det. Att det i sig blir ett förtroende- snarare än att prata om vad din son inte bör säga.
Om han sedan gör det... mot det finns kanske inga samtal eller förmaningar som kan hindra. Kanske finns behov att berätta, kanske kan han inte förstå den skam som det i någon mån skulle innebära.
Det går ju inte riktigt att styra över.
Allt du kan styra över, det gör du.
Önskar att du kan landa i den storheten och ta eventuella beslut därifrån.
Kram!

@Se klart Jag tror att jag håller med Se klart. Se kvällen nästan som ett prov på er ömsesidiga tillit. Att han vet vad som är läge att säga och inte. Prata gärna om det sen efteråt. Att du verkligen uppskattade att han inte sa något. Och skulle han som sagt säga något förfluget så behöver det nog komma ut.

Att väcka diskussionen med sonen innan riskerar bara att ni hamnar i läget ”tror du att jag är dum i huvudet eller?” Kanske. Hur ska jag kunna veta? Jag känner inte alls din son, försöker bara tänka mig in i hur det skulle vara mellan mig och äldsta dottern då hon var i den åldern. Å andra sidan var hon oerhört mogen för sin ålder tidigt och jag vet ju inte hur mogen din son är.

Fundera mer över din reaktion om du får frågan varför du inte dricker, och hur du reagerar om sonen plötsligt berättar din hemlighet. Hur reagerar du då? Genrepa lite repliker inför kvällen är nog klokt. I värsta fall har du bara genrepat i onödan.

Ha det så trevligt ikväll!

Kram 🐘

@Se klart ja, det låter så självklart när du skriver det Se klart. Att jag ska lita på honom och vår relation. Inte försöka regissera den. Skulle han säga något - då hanterar jag så klart det som den vuxna människa jag är. Vad kan hända liksom? Att vännerna aldrig vill ses igen? Tror inte det, de är smartare än så. Däremot kan min relation till pojken få lite pyspunka om jag börjar småregissera vad som "får" sägas eller inte när vi har bjudning. Hmmm...

Hej Charlie70!

Har funderat lite och instämmer med Se klart och Andrahalvlek! Med tilliten ni har mellan varandra tänker jag att det skulle inte finnas någon anledningen att dra upp händelsen i dec 2019. Han hade kanske gjort det om du inte hade slutat dricka och inte berättat om din problematik. Nu har du under över mer än ett år visat var du står i livet och ni har byggt upp en fin tillit till varandra. Så ha en fin kväll med din son och med dina vänner☀️

Kram❣️