pjil

Har precis bestämt mig för att satsa järnet på en ny relation med en inte helt ny person. Han är fin. Vi är lika. Men också olika. Han har lätt för att bli beroende och är medveten om det. Jag är en person som gillar att bryta mönster. Vilka som helst. Gillar känslan att kunna hantera.
Konstant i 10 år har han haft "flaskan" tätt intill sig och aldrig riktigt haft ett stöd i det. Det har flaskan varit. En bästa vän och den värsta. Allra mest värst, då han inte bara väljer den utan att han också inte ser andra alternativ och vägar. Det är så självklart.
Sedan vi började träffas slutade han dricka stark alkohol. Nu är det folköl tre-fyra stycken nästan varje dag. Istället. Det är ett steg som jag (som numera är sambo) är lite stolt över men samtidigt är det svårt att finna sig i. Då alkoholen oavsett mängd får honom att känna sig liten och dålig. Dagar utan folköl/alkohol ger honom skakningar, stickningar och ångest i kroppen. I förrgår var han in till akuten.
Idag så jobbade jag kväll, 14 till 23, då var han iväg på AW. Slutade inte där. Han gick hem till kollega som bjöd på shots... för att sen möta upp mig utanför jobbet när jag slutade. Vi tog promenaden hem som var svajjig och oklar. Men gick bra.
Nu ligger han i min famn. Hink framme. Däckad. Och här ligger jag. Funderar. Blir nog en vaken natt. Hur ska jag som nära göra för att stötta, mer än det jag redan gör. Är inte hård, snarare tydlig och typ... pedagogisk.
Har mig själv i tänket, hjälpen och agerandet hela tiden. Så ingen oro där, men det är mönstret. Mönstret jag inte vill hamna i, där jag låter det vara och blir någon som accepterar läget. Jag förstår att detta tar tid, jag gillar att saker och ting får ta sin tid och är lugn i det men...

Jaa du, vet inte vad jag ska råda dig till. Jag har själv levt med en man i 20 år, som jag lämnat, och bott själv i 2 år. Jag var också stöttande, hjälpande, vände ut och in på mig själv för att få mannen nykter. Men jag lärde mig under tiden, jag blev en möjliggöra. En beroendeperson måste vilja bli nykter själv.
Frågan är vill du leva så här? Vill du leva så här om 2 år, 5 år kanske 10 år? Vad vill du? Vad har du för framtidsdrömmar?
Bra att du hittat hit. Fortsätt skriv, du kommer få många goda råd från människor som vet vad dom pratar om. Människor som lever eller levt med en beroendeperson.

Ja det är huvudsaken, att du själv mår bra. Att ditt beslut att leva med den här partnern är va du vill. För det är ju kämpigt att stå bredvid någon som inte mår bra. Som måste ta till droger, för att känna sig hel.
Men som jag skrev tidigare, bra att du hittat hit. Fortsätt skriv. Skönt att skriva av sig med sina funderingar.