Idag på den nittioåttonde dagen nykter tänkte jag att det kunde vara passande med en egen tråd, för att kunna föra lite anteckningar att gå tillbaka till vid behov. Jag har skrivit lite då och då i andras trådar men läser annars mest. Så vem är då jag? Jag är en kvinna på ca 35 år som bor i en medelstor stad med sambo och ett barn. En av mina föräldrar är nykter alkoholist och även på andra sidan släkten finns gott om alkoholister (bl.a. en farfar som söp ihjäl sig.) På grund av den starka ärftligheten har jag alltid varit uppmärksam på mitt eget drickande och redan från ganska ung ålder noterat att den är avvikande, jag vill nämligen aldrig sluta dricka när jag väl har börjat! Jag har inga större problem att avstå från alkohol och har aldrig druckit ensam eller till vardags osv, men efter 1-2 glas blir det mitt enda fokus att få mer att dricka. Det här var inget stort problem när jag var ung eftersom jag är trevlig och glad även som berusad och ”alla andra” också festade hårt.

Men allt eftersom åren gått har jag lagt märke till att det oftast är jag som är fullast och ibland också avsevärt mkt mer full än vad som är acceptabelt för situationen. Skitjobbigt och pinsamt. Men egentligen har jag aldrig fått några större negativa konsekvenser av mitt drickande mer än ångest för vad jag gjort och sagt samt baksmälla. Men för ungefär ett år sedan fick jag barn och då kände jag att situationen ställdes på sin spets eftersom jag inte vill vara full när jag är ansvarig för ett barn och inte kan eller vill dricka alkohol utan att bli full. Självklart ligger i botten också mitt eget minne av en ständigt berusad förälder till grund för dessa känslor.

Efter att i många år försökt kontrollera mängd, dricka måttligt, varva med vatten osv osv med mycket varierade resultat kände jag bara nej, nu räcker det. För vems skull är det jag ska lära mig att dricka ett eller två glas egentligen? Jag själv hatar det ju, jag vill dricka minst fem och helst hundra, så det är ju verkligen inte för min egen skull iaf. Med den insikten kom också lösningen: jag ska inte dricka _några_ glas såklart! Det känns självklart nu men då för nästan hundra dagar sedan slog denna revolutionerande tanke ner som en blixt från klar himmel, kan man göra så? Ja, klart man kan! Sagt och gjort, sedan dess har jag inte druckit en droppe.

Ibland har det varit svårt men då har jag återvänt till tanken att jag inte vill att mitt drickande på något sätt ska påverka mitt barn, och då blir det lätt igen. Eftersom jag vet att jag inte vill (eller kommer kunna) dricka ett eller två glas utan att vilja ha mer har också allt förhandlande och funderande försvunnit. Tar jag ett glas kommer jag antingen att dricka tio till eller spendera resten av kvällen med ett krypande sug som kommer att göra mig sur och irriterad - båda två oacceptabla alternativ. Det har också hjälpt mig mycket att läsa här i forumet om alla som kämpar och går före i nykterheten, TACK för att ni delar med er ❤️ Jag har inte bestämt mig för livet ut, ibland tänker jag att om jag har barnvakt flera dygn i samband med en stor fest kanske jag tillåter mig att dricka för en kväll, men samtidigt så känns det just nu inte lockande. Och dessutom behöver jag inte fundera på det nu, för just idag är jag nykter! 🕊

@Gullranka skrev:"kan man göra så? Ja, klart man kan! Sagt och gjort, sedan dess har jag inte druckit en droppe."

Helt rätt gjort! Det är så skönt när man inser att man gör det här för sin egen skull i första hand. Man gör det här för att man vill må så bra som möjligt. Alkoholkulturen är riktigt sjuk och att dricka för att ”passa in” är det sämsta skälet ever. Bra att du har startat en egen tråd också. Vi som vill nolla känns som en minoritet på forumet just nu, så vi behöver väga upp kvoten lite 😉

Kram 🐘

@Gullranka Välkommen med en egen tråd! Det var väldigt sunt, logiskt och klarsynt skrivet av dig!🤗 Extra härligt tycker jag det är när lite yngre personer (som du) tar tag i sitt drickande. Själv var jag 50 år gammal innan jag kom till skott, och det enda jag ångrar är att jag inte slutade dricka helt och hållet tidigare.

Kram

@Andrahalvlek skrev:"Vi som vill nolla känns som en minoritet på forumet just nu, så vi behöver väga upp kvoten lite"

Tack för ditt svar! 💕 Ja, så känner jag också. Samtidigt som jag verkligen förstår dem som vill vara måttliga, så har jag ju själv känt i säkert tio år då jag laborerat fram och tillbaka med att sätta begränsningar och regler för antal glas och tillfällen (och misslyckats om och om igen...) Det kanske var därför det blev en sån aha-upplevelse när jag fattade att det är lättare och mer vilsamt att bara ”ge upp” och släppa taget helt om försöken. Eftersom känslan är så positiv och stark blir jag frustrerad när jag läser om andra som försöker vara måttliga för jag vill ju att de ska få samma härliga och häftiga upplevelse som jag nu har av att vara fri! Men man får försöka komma ihåg att alla är olika och det som gäller för mig kanske inte gäller för alla även om det är svårt ibland 🤷🏻‍♀️

@Torn skrev:"Själv var jag 50 år gammal innan jag kom till skott, och det enda jag ångrar är att jag inte slutade dricka helt och hållet tidigare."

Tack för ditt svar i min tråd 🌿 Din tråd var en av de första jag läste och den cementerade verkligen min känsla av att det bara kan komma gott ur ett helt nyktert liv, det är fantastiskt att få ta del av hur hela ditt liv och relationerna till barn osv har förändrats, tack för det. Min pappa var i din ålder när han slutade och på grund av det har vi idag en fin relation, något som jag absolut inte tror att vi hade haft om han fortsatt (om han inte dött det vill säga), för det är jag mycket tacksam! Det är fascinerande på något sätt att det aldrig är för sent men heller aldrig för tidigt att sluta om man har problem. Det kan bara bli bättre oavsett ålder helt enkelt!

@Gullranka skrev:"Tar jag ett glas kommer jag antingen att dricka tio till eller spendera resten av kvällen med ett krypande sug som kommer att göra mig sur och irriterad"

Det där skulle kunna vara jag, precis så fungerar jag oxå på alkohol. Det är så skönt nu när man slipper tänka på alternativen.
Äntligen känns det som man är fri från tankarna.
Bra att du kom till insikten i tidig ålder, jag förstod inte fören 50 år.
Men då hade jag provat det mesta för att kunna dricka måttligt. Men nu slipper jag de -Phu så skönt 🙏🏻
💕sländan

@Sländan skrev:"Men då hade jag provat det mesta för att kunna dricka måttligt. Men nu slipper jag de -Phu så skönt "

Ja, det är verkligen en otrolig lättnad att slippa! Tror inte att jag hade fattat så tidigt om inte min mamma tjatat och tjatat (tyckte jag då) om mina dåliga gener när det kommer till alkohol, jag var så att säga beredd 😂 kommer att berätta samma för mitt barn så att hen kan vara uppmärksam på signalerna också! 💕

Ja, det är verkligen en befrielse. Det är tusen gånger lättare att låta bli att dricka helt än att försöka dricka kontrollerat. Tusen gånger lättare 🙏🏻 Vem kunde tro det?

Kram 🐘

Grattis till mig på den 100:e dagen! De fördelar jag har upplevt med nykterheten är bland annat: lättare att hålla vikten, kan fokusera bättre på det som sägs på middagar/aw vilket ger mer genuint intresse för mina vänner (istället för att fokusera på nästa glas), har lättare att möta motgångar utan oro/saker blir inte så stora och dramatiska längre, hittat massa goda alkoholfria alternativ och känner mig stolt inför mitt barn att framöver kunna erbjuda en annan förebild än alkoholnormen 💪🏼. Men bäst av allt är att jag aldrig behöver uppleva den där isande ångesten och skammen på morgonen efter att ha blivit för full kvällen innan! Känns som att jag givit mig själv en stor gåva i att slippa och jag ser fram emot vad de kommande 100 nyktra dagarna ska föra med sig. 🙏🏼 Ha en fin, nykter lördag!

Grattis till 100 nyktra dagar! 🥳🥳🥳 Jag känner stor igenkänning på alla fördelar du har upplevt, och det blir bara bättre och bättre för varje nykter månad dessutom.

Kram 🐘

De första 101 dagarna seglade förbi hur lätt som helst men igår kände jag för första gången på ett ordentligt sug. Första dagen på semestern och hjärnan började direkt försöka förhandla om ett glas vin. Första känslan var nog ändå förvåning, liksom OJ vad nära suget låg, jag trodde att det var mycket längre bort? Sen spelade jag hela filmen, kom på att juuust det, exakt samma sug fast lite värre kommer jag känna även efter ett glas och så var det med det. Det slutade krypa kroppen nästan direkt när jag stängt ner förhandlingarna vilket var skönt. Unnade mig en efterrätt för att fira semestern istället och det var väl likaså gott så. Idag är jag nykter 💪🏼

Dagarna tuffar på utan något större sug bortsett från ett tillfälle. Igår drack min sambo vitt vin och då drog tankar igång direkt ”ååååh vad hääääärligt med ett glas iskallt vitt till fisken.” Haha nej du alkishjärnan, den gubben gick icke, jag gillar knappt vitt och inte var det iskallt heller. Och ETT glas? Skulle inte tro det. Smakade några droppar ur min killes glas (mindre än en mun alltså) och det smakade bensin och ångest så det släppte jag direkt. Idag är det härligt att vakna till en ny nykter vecka!

En så konstig sak hände för några dagar sedan; vi var lediga mitt i veckan och bestämde oss för att gå ut och äta en lång och härlig lunch - en sån som jag hade druckit kanske en halv flaska vin och några öl på i annat fall. Kände inget särskilt sug, beställde mineralvatten och tog en efterrätt, allt kändes lyxigt och härligt. Men på promenaden hem fick jag plötsligt en så sjukt konstig känsla i kroppen, typ ångest och irritation/ilska så det nästan kröp i mig. Fattade absolut noll först men insåg sen att det helt enkelt var en betingning - dvs så jag brukar känna på väg hem efter en långlunch där jag druckit ganska mkt på men där jag vet att min sambo hade satt stopp och inte tyckt att vi skulle dricka mer. En väldigt specifik känsla av att vara full och veta att man inte kommer få dricka mer som jag hatade. Så himla sjukt att känslan kom över mig trots att jag inte druckit något (och ganska orättvist 😂.) Så fort jag fattade vad det var frågan om släppte känslan och jag kände då enbart tacksamhet över att jag var nykter, pigg och hade hela resten av dagen och kvällen framför mig! Förr i tiden hade jag ju behövt ha den där irriterade känslan kvar i kroppen tills dess att jag antingen lurat/övertalat min sambo att vi av någon anledning skulle dricka mer (och då hade det haft andra negativa konsekvenser) eller tills jag vaknade bakfull dagen därpå. Känslan av tacksamhet sitter faktiskt fortfarande i, det var en häftig och konstig upplevelse. Glad helg på er andra som kämpar 💪🏼

@Gullranka Hej! 🙋‍♂️ Som du märker så tar det sin tid för de nyktra vanorna att sätta sig.😅 Men ju mer du övar, desto färre sådana här märkliga känslor blir det. Fast jag tyckte faktiskt sådana där saker var rätt häftigt som du skriver. Man började skratta åt eländet på något sätt.

Ha det bra! 🤗

Grattis !! Det du skriver kan nog få mig att sluta dricka vin ! Igår fick jag reda på att jag ska bli mormor ❤️ . Och tror nu att jag ska sluta helt men jag behöver mycket pepp och stöd 😳 är exakt som du , känner igen allt du skriver .... Kram 🌺🌺@Gullranka

@Torn skrev:"Man började skratta åt eländet på något sätt." Ja, jag kände mig faktiskt lite full i skratt. Så otroligt skrattretande på något sätt att jag liksom skapade den känslan medvetet nio gånger av tio. För jag visste ju innerst inne att det skulle bli så men lurade mig själv att just _denna_ gång skulle jag bli nöjd och harmonisk av en halv flaska vin 😂 Ser med spänning fram emot vad mer för knasiga känslor nykterheten ska få plocka fram åt mig!

@Arthur Stort grattis till att du ska bli mormor! Vilken otroligt bra anledning till att skippa/slippa vinet och få vara glad, pigg och närvarande för ditt barnbarn ❤️ Kollade i din tråd nu och du skriver att du är trött på vinet, det var jag med, så in i helsikes jäkla trött! Skriv gärna mer i din tråd om hur livet ser ut, hur och när du dricker osv så att vi kan ge bra tips och pepp, det här forumet är fyllt av folk som har klarat av att ta steget och vill hjälpa andra har jag märkt ❤️. Jag tror att det är din tur nu!