vadgörman

Känns lite läskigt att skriva här... har läst mycket olika trådar här för anhöriga... känner igen mig i endel av inläggen...
jag skulle nog behöva lite tips hur jag ska försöka stötta min man och motivera honom till att sluta dricka?...

Li-Lo

Välkommen till oss på Alkoholhjälpen och Anhörigstödet.

Så fint du börjar med att berätta att du går lite utanför det vanliga genom att skriva här, genom att berätta att du behöver guidning. Du är inte ensam! Varken i att känna lite osäkerhet inför ett forum och att vara anhörig.

Jag hoppas att din tråd tar fart och om du vill får du gärna berätta mer, då det känns bekvämt. Finns det något du redan provat, hur ser just din önskan ut. Vad är rimligt för dig att prova? Vilken konsekvens får din partners drickande för dig. Du väljer vad du vill skriva.

Hoppas att din tråd får fart,
vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hej @vadgörman. Jag har ingen erfarenhet av anhörig men i form av eget alkoholmissbruk så kanske jag kan hjälpa lite.
Det allra viktigaste steget är nog att din man inser att han själv har problem. För att stötta måste du också våga vara rak och tydlig från början för din skull. Försök så långt det går att beskriva hans drickande utifrån hur det påverkar dig. Inte anklaga, det hjälper inte.
Det kan vara så att han har insett sina problem men när du tar upp det så går han i försvar? Det är skammen. Att känna skam är nog det värsta en människa kan känna och det trycker en längre och längre ner. Det kan också göra att man fortsätter dricka för man känner sig så värdelös. Fortsätt vara stöttande men var rak och tydlig med dina förväntningar. En rimlig förväntning är att han visar att han vill och att det börjar gå åt rätt håll och att du inser att det kan vara en lång väg.

Vad jag märkt här fastnar många i flera, långa, tuffa år med missbrukande partners i hoppet om att det ska bli bättre, snart... snart...
Du kan tyvärr inte kräva att han skall sluta dricka, det är hans liv, hans val. Men du kan kräva att han skall förändra sitt drickande om det skall fungera för dig. Då har han ett annat val, men inget krav.
Jag förstår verkligen att man känner sig sviken, frustrerad, arg när ens partner väljer att fortsätta dricka trots att man visar sin besvikelse. Försök hålla kvar din inställning att stötta, inte anklaga.

Ett konkret tips är att försöka aktivera er tillsammans. Komma ut, planera in roliga saker ihop (inte aktiviteter när man kan dricka) Prova spela Padel. Vandra i skogen. För någon som fastnat i alkohol blir det tillslut dennes enda sätt att må bra och en av de svåraste men viktigaste sakerna är att hitta nya saker som får en att må bra, det tar tid!

Märker du ingen förändring så bit inte ihop för länge bara, då lär han sig att dina ord inte ger några konsekvenser.
Man tänker väl att den man en gång blev förälskad i finns där bakom alkoholen men jag vet att många som stannat kvar alldeles för länge insett hur många år de kastat bort av sitt eget liv.

Kram

vadgörman

@Pianisten hej!
Tack för ditt svar...
han inser själv att han dricker för mycket och sökte hjälp, blev inlagd för att klara sig över abstinensen, och började med antabuse... men han dricker ännu.... gömmer alkoholen och dricker i smyg... man märker tydligt på honom när han bara tagit en öl... och somnar på soffan..men aldrig elak.. jag känner sånt hat mot honom när han dricker ?! Känner mig sviken...
ja bita ihop är väl det man är bäst på tyvärr... men snart rinner det över för länge till orkar jag nog inte....

Jag förstår det hatet. Den personen han är när han dricker är inte den du valde att vara tillsammans med och jag kan tänka mig att känslan av svek är stark. Skönt att han inte bli elak och dum i alla fall. Som sagt, råder dig att vara rak och inte vänta för länge. Du kan inte kräva nått av honom men du kan beskriva varför det inte fungerar för dig och att han behöver välja. Väljer han att återigen försöka vända det så fortsätt med din inställning att stötta och acceptera att det kan ta tid, då kan det gå. Styrkekram

Kaffetanten88

Jag kommer också från andra sidan men ville ändå skriva några rader. Se till att ta hand modig själv och se till att du mår bra. Sätt gränser för vad du tycker är ok och stå upp för dem. Vik dig inte. När du ser att han tar tag i problemet ska du såklart stötta men när han dricker så ignorera bara. Jag förstår att det är jobbigt.

Styrkekramar ❤️

vadgörman

@Pianisten jag satte hårt mot
Hårt efter lite lösning och råden från er här...
just nu är de en ok situation där han nog insåg att jag menar allvar med att jag går om det inte blir bättring... hoppas de håller sig som de är just nu... för nu är jag inte arg hela tiden och han har kunnat hålla uppe mer nu.... ja tid är jag införstådd med att de kan ta..... jag vill tro på honom.... tack för styrkekramen

vadgörman

@Kaffetanten88 så svårt att ignorera när han dricker... men har börjat tänka att jag ska tänka att jag inte bryr mig om han dricker och göra något för mig själv och barnen... som jag skrev precis så är de bättre just nu efter mitt hot att jag vill skilja mig om jag inte ser någon bättring från hans sida... han tog nog de på stort allvar... just nu är de ok han verkar sköta sig bättre... att se till sig själv... ja de är nog lättare sagt än gjort... men försöker prioritera mig lite mer... men man tänker nog alltid på Alkoholen och är orolig... men förhoppningsvis håller denna bana sig... sen förstår jag att de kommer komma bakslag.... men de får man väl räkna med?...
tack för styrkekramen

Hmmm när du beskriver här att det är bättre, då har han alltså inte slutat helt?
Eller har för avsikt att sluta helt? Han har kommit rätt långt i sin alkoholism om han måste bli inlagd för avgiftning. Fortsätter han att dricka sitter ni troligtvis snart i samma sits igen. Kanske hårt att skriva så, men då har han en väldigt kraftig överkonsumtion. Hela hans belöningssystem i hjärnan är skadat av alkohol. Så vad säger han om ingen alkohol alls en längre period? På beroendesidorna sitter alla vi som har jobbat med att sluta. Och från det du skriver verkar din man ha rätt grava problem. Att dra ner är extremt svårt, särskilt om man varit där din man verkar ha varit. Vad är dina tankar?
Hans drickande är inte ditt ansvar, du har bara ansvar för dig och barnen. Hur vill du leva? Hur vill du att de ska leva? Han balanserar på svag lina om han fortsätter att dricka.

vadgörman

@Sisyfos nej han har inte slutat helt... han höll uppe men sen kom de en öl å sen blev de en till.... de är absolut inte mängder som innan men jag kan ju tycka att de ska hållas uppe helt... han tycker de också säger han men gör ju något annat... han la in sig själv för han kände att han måste ta tag i det....
mina tankar?... ja du... de går väldigt upp och ner med dom... är de värt att satsa och stötta mer?... eller ska jag gå och inse att vi kanske inte kommer längre nu? Jag känner mig väldigt misstänksam mot honom och vet ju att han inte berättar sanningen alltid ... de är svårt... älskar ju den personen som innerst inne finns där inne någonstans....

Hur har det gått?

Jag har läst och undrar hur du har det nu @vadgörman. Det är svårt när man så innerligt önskar tillbaka de fina sidorna hos den man älskar. Min erfarenhet är att vi är väldigt många som väntar och hoppas alldeles för länge. Och att priset får vi själva och våra barn betala. Tiden får vi inte tillbaka, men framtiden kan vi påverka. Det är missbrukarens val att följa med på ett nytt spår och ett ärligt liv. Vi kan inte välja åt någon annan. Det fungerar inte, hur mycket man än hoppas och tror.

vadgörman

@Tummetott
Hej! Visst väntar man och hoppas länge för de man älskar…. Otroligt vilket tålamod man kan ha ibland :) vår situation är mycket bättre i detta nu… hållt uppe sen augusti helt! Så jag hoppas innerligt att de håller i sig! Tack för tanken så hoppas jag att jag slipper skriva här i frustration igen….