Hej!

Jag har druckit mycket, väldigt länge (vin).
Jag har familj och går inte på krogen.
Jag dricker (mycket) dagligen men blir inte uttalat full eller påverkas känslomässigt (blir inte gladare och inte ledsen osv.). Tål väldigt mycket.
Jag och min man talar öppet om mina problem. Han dricker mycket sparsamt, max 5 ggr per år.
Han säger att det inte märks att jag dricker, alltså, han kan inte se det på mig, men vet ju om det.

Mitt problem nu när jag slutat/försöker/fått återfall/försöker igen osv, är att mitt drickande är inte förknippat med party eller annat kul.
Jag dricker till vardags för att få känslan av tillfredsställelse medan jag städar, ser på tv, pratar i telefon, läser en bok osv.
Jag har mycket smärta i min kropp numera (efter olycka, svår artros m.m.) och är väldigt fysiskt begränsad så jag har svårt att få naturliga"kickar".

Min fråga är om någon känner igen sig och har hittat "ett substitut". Vad är i så fall detta? Jag menar givetvis inte droger. Som det är nu får jag lust att gå och sova efter jobbet för det känns meningslöst att vara vaken om jag inte får berusningen. Så kan det ju inte fortsätta.

Hur går man vidare i livet med glädje?

Hej,
Det låter kämpigt även om du inte beskriver det som så problematiskt. (Du blir ju inte full/gör bort dig) men självklart påverkar det din kropp och inte minst hjärnans sätt att skapa sina egna kickar. Till sist är en sådan hög toleransnivå som jag uppfattar att du beskriver såklart skadlig för din kropp, cancer, demens, allt det där vet du säkert.
Jag skulle testa att göra programmet här på AH och även att hålla upp en tid på minst 3 månader så får kropp och själ möjlighet att återhämta sig.
Substitut brukar kroppen bjussigt nog leverera på egen hand men hjärnan och viljan behöver hänga med! Och så läs och skriv här förstås! Välkommen. 🌸

Välkommen hit! Din toleransnivå är hög och du behöver alkohol för att orka med vardagen. Det är två tydliga symtom på att ditt missbruk har levlat upp ett snäpp. Den alkohol du dricker skadar din kropp massor, oavsett om du blir onykter eller inte. Nästa steg på ”missbrukstrappan” är att du plötsligt tål väldigt mycket mindre alkohol - och då betyder det att levern inte lyckas göra sitt jobb längre.

När du dricker alkohol sover du inte riktigt. Alkohol funkar som en slags lättare narkos och hjärnan får då inte möjlighet att sortera, städa och fixa som den ska nattetid för att vi ska må bra mentalt. När du dricker skjuter dina må-bra-hormoner i höjden och du mår toppen, eller hyfsat bra åtminstone. Dagen därpå störtdyker dessa hormoner och då mår du botten - och det är därför du behöver dricka igen.

Värken i kroppen och håglösheten hänger också ihop med alkoholen. Som alkoholberoende är hela livet en lång transportsträcka till nästa fylla. Ingenting annat kan man känna glädje och nöjdhet över eftersom alkoholen kidnappar din hjärna.

Det finns bara en lösning - att sluta dricka. Mitt tips är Craig Beck och Sober Leon på youtube för att du ska lära dig mer om vilket nervgift som alkohol faktiskt är. Du måste plugga nyktra argument, hjärntvätta dig själv. Och när du väl har bestämt dig, inifrån och ut, så får du helt enkelt ta en dag i taget. Samla nyktra dagar som smultron på ett grässtrå.

Du kommer att må bättre, men det tar tid. Lite bättre mår du sannolikt efter några veckor, men de stora vinsterna kommer först efter 3-4 nyktra månader och ibland upp till ett halvår.

Min app Nomo visar att jag idag har varit nykter i 475 dagar, tjoho! Det enda jag ångrar är att jag inte gjorde detta tidigare. Jag fyller 52 i år och jag ser fram emot att leva resten av livet nykter 🙏🏻 Och genom nykterheten har jag gett mig själv några fler år förhoppningsvis.

Läs och skriv mycket på forumet så ska vi stötta och peppa dig!

Kram 🐘