Garden

Hej. Unde ca 15-20 år ca 30 cl vin varje dag. Har försökt att vara utan, men utan att lyckats. Har oxå intalat mig att eftersom jag nästan aldrig dricker mer än max en halvflaska vin så är det NOG ingen fara.
Efter att jag tagit mitt första glas, så får jag energi och känner mig mentalt normal. Det är det jag är ute efter att för en stund slippa oron o rastlösheten och få lite energi. Jag får oxå lust att sätta igång med lite sysselsättning eller prata med någon i telefonen.

Sen efter några timmar, då a gått ur kroppen - ångest över att jag druckit de där glasen och en oro vad som hänt i min kropp efter alla år.
Jag vill kunna känna mig fri från tvånget och suget, men längtar oxå efter energi och glädje.
Är det nån mer som känner som jag? Hur har ni tacklat det i så fall.

@Garden Välkommen hit! Oron och rastlösheten du känner är abstinens. Det är alkoholen som skapar det hos dig, liksom ångesten efteråt. Enda sättet att komma ur det är att sluta dricka. Tufft som fan i början, men så värt det när alkoholen till slut släpper sitt grepp om kropp och psyke.

Jag fick diagnosen kronisk depression för tre år sedan. Sen jag slutade dricka för över ett år sedan har jag knappt ens varit nedstämd, lite låg några dagar då och då bara. Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje och harmoni i vardagen.

Kram 🐘

Garden

@Andrahalvlek Tack för din kommentar! Det du skriver förstår jag på ett logiskt plan, men min hjärna säger att ”det här behöver du”. Egentligen så letar jag bara efter något som talar om att 30 cl/ dag inte är nåt att bry sig om - det är ju så lite....hm.
Min lycka skulle vara gjord om typ forskningen sa att 30-35 cl vin per dag är HELT OK. Det är vad min hjärna säger.
Meen, så har jag ju samtidigt ett förnuft ( tror jag) som signalerar att hjärnan kanske har fel.....

Jag har som längst lyckats vara utan mina ca 2 glas, 4 dagar under alla år. Under senaste åren som längst 1 dag! Inte klokt ju.
Jag lyckas ju inte ens med att stå ut en vecka och jag känner mig faktiskt jäkligt misslyckad. Här läser jag om så många andra, som jag uppfattar kanske har större problem än jag, och som faktiskt fixar att stå ut längre tid än jag.
Jag misstänker att jag har GAD, men vill absolut inte käka ssri eller annan antidepressiv medicin. Är rädd för alla biverkningar....... hm
Jag är liksom rädd för allt!

@Garden Jag förstår verkligen att det känns jättejobbigt för dig. Alkoholen är din bästa vän i livet, jag fattar det. Men det är samtidigt en vän som absolut inte är bra för dig, hur plågsamt det än är att acceptera att det är så.

Mitt tips är att läsa på, för att hjälpa ditt sunda förnuft i rätt riktning. Ta inga förhastade beslut, låt det ta den tid du behöver. Att du hittat hit och börjat skriva är ett jätteviktigt steg!

Googla på ”alkohol och hjärnan” om du vill veta mer om sambandet mellan alkohol och ångest och dåligt mående. Alkoholen kidnappar hjärnan, fuckar upp må-bra-hormonerna och vårt ”belöningscentrum”.

Kram 🐘

Garden

@Andrahalvlek Tack för att du skrivit, det hjälper och känns som man blir sedd. Det gör oxå att jag vågar fortsätta att skriva här. Hade inte någon kommenterat mitt första inlägg hade jag nog kanske inte vågat fortsätta. Men nu skall jag göra som du tipsade om, läsa och ta reda på så mycket som möjligt. Igår läste jag stora delar av din tråd. Väldigt nyttig läsning och jag blir imponerad över ditt arbete med att sluta med A!
Du skriver så fint och jag har tedan tagit till mig och beställt och skrivit upp tips på böcker. Började igår att lyssna på Kjell-Olof Feldts bok.
Stor kram till dig!

Garden

Jag tänkte berätta lite mer om mig själv. Jag är snart 70 år och började ganska tidigt med att upptäcka att A gav mig lugn och var såååå förknippat med trevligheter. När tillvaron och händelser i livet har varit negativa har jag sökt lindring i A, och när tillvaron varit bra har jag velat förstärka min måbrakänsla med vin.
Men jag lärde mig också tidigt att jag var känslig för alkohol, blev fort illamående och det snurrade i huvudet. Jag verkligen ogillar att må dåligt, har svårt att stå ut med det. Ogillar är egentligen ett understatement, jag hatar det. Men jag har älskat effekten av 2 till max 4 glas vin, för då har jag inte mått dåligt och förlorat kontrollen. Att förlora kontrollen hatar jag oxå.
Det är just att jag så fort mår dåligt och blir yrslig, som har räddat mig från att dricka större mängder vid ett och samma tillfälle. På så sätt kan man säga att kroppen varit min vän.
Jag har aldrig varit någon festprisse, och har väl oftast varit den som druckit minst och gått hem först från festen.

Det började för många många år sedan att jag tyckte att det var ok att dricka vin till maten på onsdagar, utöver helgerna. Hade tankar om att man ju i sydligare länder alltid dricker vin till maten, så det måste ju vara ok.
Senare började jag med att ta ett par glas efter jobbet. Komma hem efter arbetsdagen, ta en tidning och lägga mig i soffan och läsa en stund och sippa på vinet. Då varvade jag ned och tyckte att jag hade det väldigt trevligt o skönt! Så det fortsatte jag med år ut och år in.
Numer är jag pensionär och kommer inte hem från något jobb, men vanan sitter i. Nu när klockan är ca 16.00 så börjar jag före middagsmatslagningen att dricka ca 2 1/2 glas vin. Är tom i magen då så vinet kickar in rätt snabbt, vilket jag är ute efter. Till middagen dricker jag vatten.

Jag känner mig misslyckad med att inte kunna avstå vinet och inser att jag faktiskt är en beroendeperson. Jag rökte tidigare och försökte sluta, men fick tillslut hjälp via sjukvården som hade ”sluta röka kurs”. Då fick jag nikotintuggummi, som jag än idag 30 år senare tuggar. Vilket givit mig ett tuggbehov utöver nikotinbehovet. Har försökt att sluta, men har inte lyckats.
Jag fick oxå för ca 15 år sedan insomningstabletter. De har jag heller inte kunnat sluta med. De är ju oxå beroendeframkallande, men även där har jag lyckats hålla samma dos, eftersom jag som sagt hatar att vara trött och må dåligt, vilket man gör dagen efter som man tagit för stor dos

Åter till alkoholen. Även de glas jag dricker gör att jag känner mig sliten. Tittar mig i spegeln och jag ser också sliten ut. Jag blir ledsen och känner det hopplöst att alkoholen skall ha sån makt över mig.

Inte ens min man förstår att mitt intag av är för mycket och för ofta. Han ser mig ju aldrig full, eller uppfattar att jag är påverkad. Han tror nog att jag bara tar 1 glas.
Han själv dricker nästan aldrig alkohol, bara nån 33cl starköl till maten någon gång ibland.
Jag vill inte berätta om mina våndor när det gäller alkoholen. Orsaken är att han skulle se ned på mig, och säga att det är väl bara att sluta! I hans värld är det bara svaga människor som håller fast vid sånt som inte är bra.
När jag inte lyckats sluta med nikotinet, så tycker han att jag är en svag och dålig människa. När han säger det, så tar det rakt in i hjärtat. Jag tror att det beror på att han egentligen förstärker min egen känsla av att vara svag och dålig.
När jag känner mig så, så blir effekten att jag ger upp. Han menar att han stöttar mig och hjälper mig i mina försök att sluta med nikotinet, men effekten blir det motsatta.
Jag vill verkligen inte berätta för honom hur det är fatt när det gäller alkoholen. Orkar inte med att få kritik och känna mig usel, det räcker med den kritik jag ger mig själv.
Känner mig jäkligt skamfylld och ensam i detta!

Vin Santo

@Garden Hej Garden
Väldigt positivt och ovanligt att konsumtionen inte ökat mer under dessa åren - jättebra!
Hade jag varit dig så hade jag trappat ner i lugn takt - kanske välja ett svagare vin alternativt dricka ett glas i soffan med tidningen istället för 2,5 glas under något år.
Att du ser trött ut kan även ha med din övriga livsföring att göra så prova om du märker någon skillnad i spegeln och med ditt mående av att promenera, käka bättre, ändra sovvanor etc.
Jag tror att du fixar detta - din predisposition för alkoholism etc. verkar ju vara gynnsam :)
Lycka till!

Hej Garden. Det finns många likheter mellan oss, jag drack på precis samma sätt, av precis samma orsaker. Jag kände mig också som en bättre människa med lite alkohol i kroppen.
Det är möjligt, om din konsumtion mot alla odds stannar på denna nivån, att det kan fungera hälsomässigt ok, men då får du acceptera att resten av ditt liv styrs av alkoholen. Den bestämmer när du mår bra, den styr din ångest, oro och rastlöshet. Du är kidnappad och kommer inte uppnå några fler drömmar eller utvecklas som människa. Du blir sittande hemma med ditt vinglas och en tomhet tills Sankte Per kommer.
Att du känner dig normal när du dricker är biologi. Hjärnans hormoner har normaliserats av regelbunden alkohol och ligger på minus när du inte dricker, det är grunden till ångesten, oron och rastlösheten.
Tyvärr av egen erfarenhet så tror jag inte Vin Santo's tips kommer fungera för dig. Du vill uppnå effekten och en mindre mängd kommer bara reta det behovet. Möjligen kan du istället prova att välja ut max 1-2 dagar i veckan då du tillåter dig att dricka den mängden du önskar och håller resten vitt.
För att hjälpa dina hormoner som ligger på minus är fysisk aktivitet fantastiskt. Om du börjar väldigt måttligt(!) och jobbar på att skapa en rutin av fysisk aktivitet kommer du få ett väldigt bra grundskydd mot sug och de psykiska besvären du upplever.
Börja ta ansvar för din glädje. Det du gör har direkt koppling till hur du mår. Om du inte har roligt i livet nu är det ditt ansvar att ändra på. Att ha aktiviteter i vardagen som gör dig glad är en förutsättning för att må bra.
Skapa djupa positiva rutiner. När det kommer en dålig dag, eller dålig vecka.. då behöver du rutiner att vila på. Det kan exempelvis vara en promenad du alltid gör på söndag morgon. Sängen du bäddar varje morgon. Hitta dina svagheter och bygg stöttor av rutiner. Efter några veckor sitter de utan ansträngning och bär dig i de sämre perioder.

Garden

@Vin Santo @Pianisten Tack för era svar!! Det känns fint!
Jag har ju som sagt hållit på väldigt länge och det är precis som Pianisten skrev. Jag är ute efter effekten, och för att få den krävs en viss mängd. När jag fått den mängden så är ”trollet” lugnt.
Men det är trollet som styr mitt liv, även om den mängd jag intar är långt under det som många andra behöver.
Jag har skrivit dagbok många år, där jag utöver vardagliga händelser även antecknat det jag druckit i alkoholmängd. I dagboken från 2004 framgår att jag redan då var orolig för att jag drack mer eller mindre var dag. Jag skrev små upprop till mig själv och ritade en glad gubbe om jag någon dag inte hade druckit min ranson och en ledsen gubbe när jag misslyckats med att vara utan. Många ledsna gubbar blev det........

Jag förstår att jag förmodligen framför allt blivit psykiskt beroende. Med den mängden jag dricker varje borde jag kunna avstå lätt som en plätt, kanske många tycker som dricker väsentligt mer. Men det är inte så lätt för mig faktiskt.

Det är så fint att få visa ord på vägen från er. Att ta ansvar för min glädje var något som jag skall ta med mig.
Med GAD, (som jag tror att jag har) så tampas jag oxå med hälsoångest. Med det följer även att jag försöker äta nytttigt, vilket är positivt naturligtvis, men på axeln sitter en liten papegoja och tjattrar om att jag borde göra mer för att leva ett sunt liv, för att inte bli sjuk.
Jag har en trädgård, som jag den här tiden på året som jag ägnar mycket tid i. Har växthus, odlar grönsaker, blommor osv. Jag älskar djur och natur. Vintertid syr och fixar jag mycket. Bästa är att få utlopp för min kreativitet. Och det måste jag säga att jag har möjligheter till.

Jag tänker så här nu: jag skall bestämma en dag när jag skall börja att vara vit vissa dagar i veckan. När jag väl bestämt dag, så kommer jag att skriva här för att, jag kanske då kanske kan få pepp eller råd osv, för att klara det jag ännu inte lyckats med. Att ge uttryck för de tankar, oro och de viskningar och tjattret som trollet och papegojan, tror jag kan hjälpa mig över knölen. Who knows, men det är att ge mig själv en chans att klara av att vara den jag vill vara.
Kram!

Kaffetanten88

Välkommen hit. Det låter som du precis som jag självmedicinerar med alkohol. Jag har varit nykter i 164 dagar nu. Tagit tills nu att hitta ett lugn då jag hade underliggande psykiska problem jag inte visste om. När jag fick reda på dem och fick rätt medicin så har livet blivit lättare. Vi pratar de senaste 4 veckorna så jag vågar inte ropa hej än. Jag har gått felmedicinerad i 12 år så inte konstigt att jag använt alkohol.

Du kanske skulle må bra av att söka hjälp i vården. Det är ju inget måste med medicin om du är orolig för biverkningarna. Du kan ju få gå på terapi. Finns ju bra terapi för GAD om det är det du har. Jag trodde jag hade det. Visade sig att jag var bipolär och hade borderline så det är medicin livet ut för mig.

Sen att testa ssri det finns ju ganska milda sånna och det går ju att sluta om du mår dåligt. ❤️

Kaffetanten88

Välkommen hit. Det låter som du precis som jag självmedicinerar med alkohol. Jag har varit nykter i 164 dagar nu. Tagit tills nu att hitta ett lugn då jag hade underliggande psykiska problem jag inte visste om. När jag fick reda på dem och fick rätt medicin så har livet blivit lättare. Vi pratar de senaste 4 veckorna så jag vågar inte ropa hej än. Jag har gått felmedicinerad i 12 år så inte konstigt att jag använt alkohol.

Du kanske skulle må bra av att söka hjälp i vården. Det är ju inget måste med medicin om du är orolig för biverkningarna. Du kan ju få gå på terapi. Finns ju bra terapi för GAD om det är det du har. Jag trodde jag hade det. Visade sig att jag var bipolär och hade borderline så det är medicin livet ut för mig.

Sen att testa ssri det finns ju ganska milda sånna och det går ju att sluta om du mår dåligt. ❤️

Garden du låter klok i dina resonemang. Fint med dagboken, om än lite många ledsna gubbar :'-( Jag har skrivit på detta forumet i ca 2,5 år och ser detta som min dagbok också. Att gå tillbaka och läsa om sin utveckling är väldigt intressant.

Det är inte alls konstigt att du inte "bara" kan sluta, det tror jag ingen annan tänker här heller. Liten eller stor mängd, har man druckit i flera år är man fast i ett ond spiral.
Det skrivs flitigt här också att man känner press inför hälsan och känner att man måste "fixa" allt på en gång men jag råder alla att fokusera på alkoholen som nr ett, det är den absolut största tjänsten du kan göra din hälsa. Börja istället med att vara väldigt snäll och förlåtande mot dig själv. Skäms inte för att välja mindre dåliga alternativ en kväll när det känns jobbig, en skål med godis, lite takeaway-mat. Fokusera på att distrahera alkoholen. Resten kommer med tiden när du är redo, jag lovar.

Det är mycket troligt att du också blir av med en stor del av dina psykologiska besvär, säkert inte allt men först när du fått bukt med det dagliga drickandet ett bra tag kan du kan reda ut vad som ev är bakomliggande, som GAD eller liknande. För mig skulle jag uppskatta att det löste ca 75% av mina problem och de sista 20% kom på samma sätt som Kaffetanten efter nått år då jag efter lång väntan fick göra en psykiatrisk utredning och fick medicin för bipolaritet. Nu tänker du kanske att matte inte är min grej men.. de kvarstående 5% symboliserar att livet aldrig blir perfekt och det är viktigt att acceptera.

Härligt att du har trädgård. Jag och min fru är också trädgårdsintresserade och har just anlagt en liten köksträdgård, det är verkligen så rogivande att gå runt och titta på sina odlingar och se de gröna skotten tränga upp den här tiden. Tänker att mer tid i den kanske kan ge dig mer ro och lugn?

Kom på en idé, du skulle kunna hänga upp en väggalmanacka och bara göra glada gubbar när du varit vit, men strunta i de ledsna! När du går förbi och ser fler och fler glada gubbar kanske du också blir glad och motiverad att få fler :)
Ett starkt tips också när du planerar att ha vita dagar är att planera in aktivitet så du inte bara sitter hemma på "vita knogar". Kan inte nog hylla fysisk aktivitet som metod att bryta den onda spiralen, den kan som hos mig, ge dig just den ro i kroppen du letar efter. När du får ro så tynar alkoholens vikt bort och samtidigt fyller du din kropp med energi. Med energi får du mer lust att aktivera dig och en positiv spiral startar. Kom bara ihåg(!), fysisk aktivitet skall vara upplyftande, motiverande och på gränsen mellan skönt och utmanande. Börja på lägsta nivå och framförallt tänk långsiktigt annars håller det inte.

Kör hårt (men snällt och förlåtande) Garden :)

Garden

Javisst är det så kaffetanten, jag självmedicinerar!! Jag har ännu inte varit vit någon dag, utan druckit min 2 1/2 glas före middagen. Jag måste samla kraft och planera in.
Jag har börjat att läsa i din tråd pianisten. Börjat att läsa från början oktober 2018. Åh vad mycket jag känner igen, i dina beskrivningar av hur du känner och tänker. Många av meningarna hade jag kunnat skriva själv.
Jag skall fortsätta att läsa er andras trådar, där ni befann er då när ni inledde er kamp mot A.

Jag får smyga mig till stunder, för maken kommer och frågar ofta när jag sitter vid datorn, vad jag läser och vad jag skriver. Får alltid hitta på nått, men det gör att jag tappar fokus eller måste avbryta mitt läsande och skrivande här. Men så får det vara, för jag tänker inte berätta för honom! Totalt otänkbart!!!

@Garden Hej och välkommen hit🌺

Har läst din tråd och om dina problem. Först vill jag fråga...du har inte möjlighet att skriva här ifrån din mobil? När jag känner att jag vill skriva mycket då skriver jag på datorn annars på mobilen fast det kan bli långt där också😀

Jag har varit nykter 40 dagar idag med hjälp av antabus. Försökte utan. Det blev ett par dagar ibland högst fyra dagar ngn ytterst enstaka gång och tack vare att systemet är stängt iaf nykter en dag per vecka. Just nu mår jag inte särskilt bra är oerhört trött och har sug men ångrar absolut inte mitt beslut. Slipper förhandlandet. Samt att min kropp får reparera sig. Har förhöjda levervärden. Tänker att min kropp har påbörjat ett läkande både fysiskt och psykiskt.

Jag drack mer än vad du dricker per dag. Ca fem, sex glas öl och vin varje dag oftast mer på fredag och lördag. Det började som en medicinering pga tufft i livet som blev starkare för mig pga att jag har en låg självkänsla...oron förknippar jag med den.
Den konsumtionen hade jag under många år men vad som blev skillnaden var att jag blev tröttare...minnet påverkades...vikten... glåmigheten i huden mm.

När jag började skriva här fick jag mängder av tips och råd...en del tog jag till mig en del var jag absolut inte mottaglig för. Ganska tidigt i mitt drickande var jag medveten om att vad jag höll på med var inte ok...jag gick h kurator på rådgivningscentrum för ca åtta år sedan...men var inte redo då. Nu är jag redo ..jag är en kvinna på 58 år med utflugna barn...visst önskar jag att jag inte hamnat här men tänker att det är ändå inget konstigt. Alkoholen finns tillgänglig mer än någonsin i vårt svenska samhälle och ingen är skyddad mot att bli beroende. Det handlar inte om kön, ålder, profession, styrka el svaghet...nej jag säger som en personal på rådgivningscentrum sa...detcär den enda demokratiska sjukdomen.

Ta till dig din styrka att du skriver här, att du har noterat i din dagbok...ta det i din takt..var rädd om dig och din hälsa🙏🏻

Kram💗

Garden

@Varafrisk tack för din kommentar. Jo, visst kan jag skriva på telefonen, men jag tycker att det är pilligt, ”tangenterna” är så små, ofta hamnar fingret på fel bokstav så att jag får backa och skriva om stup i kvarten.
Dessutom kommer maken också när jag pillar på telefonen. Han är inte digital och har själv varken smartphone eller dator. Jag kanske kollar på fb eller instagram, då frågar han om nån av våra kompisar lagt ut nått, o vill att jag skall visa, så han oxå får se inläggen osv.

Men han går ut o går varje morgon, så då försöker jag skriva på ipaden i lugn o ro, samt läsa när han somnat framför tvn. Och jag skall fortsätta att skriva och läsa här på forumet, samla styrka och förhoppningsvis hitta styrkan att starta en väg mot förändrat drickande. Min förhoppning är att jag skall kunna sluta med att dricka varje dag. Att ha styrkan att själv välja, att inte låta trollet välja. Men det kanske slutar i att jag blir tvungen att sluta helt, men det vill jag helst inte.

Grattis till dina 40 dagar!! Hejja!
Kram!

Garden

För första gången på länge, sen coronas intåg, ett spontanbesök av två goda vänner! Vi har alla i vänkretsen följt fhm råd och hållit i och ut. Såå roligt att få sitta ned i trädgården och prata i mer än två timmar. Som vi har saknat det!
Vi delade vi fyra på en flaska vin och pratade. Det är ju så här jag vill använda vin och alkohol. Ett par glas och lite snaks och bara prata.

Nu till några kroppsliga symtom som jag undrar om ni andra haft.
- tappar hår
- IBS
- Muskel o ledvärk

Övriga symtom som jag oxå har, är som jag förstår många av er haft är, rastlöshet, ångest, sömnproblem, irritation osv.

Kram!

@Garden Jag har inte tappat hår men håret har väl inte varit i den bästa formen. Tänker att det blir bättre ju längre tiden går och att jag kommer må bättre. Är inte diagnostiserad med IBS men skulle kunna tänka mig att jag kan ha det. Har haft mycket ont i magen men som blivit bättre sedan jag slutade med alkohol men svårt att sköta magen regelbundet. Väntar på kallelse för att göra en gastroskopi.
Ska göra ultraljud på levern.
Har inte muskel- el ledvärk men är väldigt stel i min kropp beroende på oro, otränad och övervikt. Har sömnapné och högt blodtryck. Men hoppas att detta ska bli bättre m tiden.

Du behöver inte svara men vet din man att du dricker vin varje dag?

Tycker att du är strong som skriver här💪🏻

Kram💗

Kaffetanten88

Hej! Jag tycker det med tappa hår och ledvärk och sånt låter mer som kanske någon vitaminbrist. Kanske du borde gå och kolla så du inte har brist på något?
😊💕

Garden

Tack Varafrisk och kaffetanten för era kommentarer!!
Ny morgon, och jag är trött som vanligt på morgnar och förmiddagar. Tycker att jag inte borde vara det, för jag dricker mycket sällan efter kl 19.30. Jag intar ju mitt vin mellan 16-19.30 dvs före middag.
Tycker att jag inte borde vara trött o sliten på morgnarna, när det gått så många timmar.

Igår satt jag ute och lyssnade på Kjell Olof Felts bok, samtidigt som jag sippade på rosé. Behagligt, men kanske inte så klokt att dricka samtidigt som man lyssnar eller läser om alkoholproblem.

Ja kaffetanten, jag skall gå och be att få ta lite blodprover. Jag vill dock vänta tills jag fått min andra vaccinspruta, vilket jag får nu i veckan. Därefter vänta två veckor, sen får jag nog ta mig till vårdcentralen.
Kram