Jag har åkt på dom där dipparna och det blev inte bra, efter som längst 8 månader föll jag dit. Det blev precis som sagts åter och åter igen. Först roligt, avslappnande....sen värre och värre för att sedan uppleva förnedring, självhat, och depression igen. Så mitt råd blir bara, ge fan i det. Du har inget att vinna, bara allt att förlora. Kram

AmandaL

Jag har tagit återfall efter över 1,5 år nykter, det blev katastrof precis som dom två tidigare gångerna jag förstod att jag hade problem och behövde bli nykter. Min tredje gång, den här gången har varit värst. Både i att kämpa med sug att vara nykter men också värre i antalet förnedrande fyllor som ledde till att jag sitter här igen. Suget kommer att komma tillbaka, det kommer och går. Det är en känsla som försvinner. Den är inte för evigt, den kommer och försvinner men ett litet enda återfall kan leda till förödande konsekvenser, mitt enda lilla återfall ledde till uppbrott med kärleken. Och inte nog med det. Det där enda lilla återfaller höll i två år. Två år av utslagna kvällar. Otaliga pinsamheter och självförakt. Låt bli om du kan, det bästa råd jag kan ge dig ?

Underbara ni!
Det hjälper vääääldigt mycket att få den här typen av pepp och påminnelser.
Känns toppen! Och myyycket lättare att hantera suget nu.

Jag vet ju att det går över. Timmar brukar det handla om. Men nu har det suttit i en vecka ungefär. Blir ändå överrumplad varje gång.

Men nu väger det mer och mer åt det enda vettiga, fortsatt nykter!

Tack! Ni har räddat mig! Mina hjältar! ?

AmandaL

Vad glad jag blir vitutanvin ?? Jag skrev precis ett inlägg om återfall och sug i min tråd, jag hoppas att du även i den texten kan finna lite motivation till att hålla dig på din nyktra bana ???

Sök på ”intervention” på tuben så blir du nog av med suget. Otroligt avskräckande!

Kämpa! Du har så mycket att förlora om du tar ett återfall, och allt att vinna om du lyckas avstå.

Kram ?

...räcker det?

Återigen kommer tankar om att det är värt att ta ett glas vin. Att det är, på riktigt! värt det.

Vill jag verkligen börja om på dag 1?
Varför skulle jag kunna hålla mig till 1 glas?
Hur skulle jag kunna hålla mig till 1 kväll?
Hur ska jag kunna berätta för mina nära och kära att jag drack?

Det är så dumt, så urbota dumt att ens tänka att det är ett alternativ. Ändå gör jag det. Jag längtar efter att få ge efter. Att få vara oansvarlig. Att ta en paus från att hålla ihop. Jag vill tillåta mig att falla isär. Slippa hämningar. Ge mig hän fullkomligt.

Fan vad svårt det är att välja rätt just nu.

627 nyktra dagar, wow!

Grattis ??⭐️?

Nu hoppas jag att någon som har haft många nyktra dagar i bagaget och tagit återfall - och förstås gruvligt ångrar det - skriver här hos dig!

Jag har, tack och lov, ingen erfarenhet av återfall och jag har ”bara” 222 nyktra dagar i bagaget. Så jag kan inte råda. Mer än att jag tycker att det är svinbra att du skriver här!

Kram ?

Tack för pepp!
Läste lite i dina trådar.
Vilken energi du har!!!
Blir både imponerad, inspirerad (och lite matt om jag ska vara ärlig).

Tack för att du skrev så vettigt i min tråd.

Känns säkrare att utsätta mig nu. För ja, jag ska utsätta mig ikväll. Kommer gå till ett ställe där det serveras alkohol. Jag går inte dit för att dricka och jag vill absolut inte strunta i att gå dit, det betyder för mycket för mig.

Ställer in mig på 628 dagar!

Att titta in här, skriva och läsa lite, brukar återställa balansen. Ha så kul ikväll! Nyktert. Jag har roligare nykter har jag märkt ?

Kram ?

Problemet, som jag ser det, med att testa ta ett glas är att det kommer inte gå åt skogen direkt. Det kommer inte ens kännas något särskilt. Och då tänker man att det är lugnt att dricka redan efter nån vecka igen. Och så tar man två glas då. Sen är det helg igen och just den helgen var det middagar både fredag och lördag och varför inte, det har ju gått så bra.. Och inne i hjärnan sitter alkoholmonstret och klappar händerna och skrattar, normaliseringsprocessen är igång, alkoholen är på väg att bli det normala igen... Någon skrev klokt i nån tråd härinne att om man funderar på att testa dricka lite så ska man göra det med öppna ögon och ta med i beräkningen att det är troligt att det kommer leda till ett återfall. Så då behöver man tänka igenom om man har kraft att gå igenom tillnyktrandet en gång till. Har man haft återfall förut så vet man ungefär hur svårt det är att bryta, och för många verkar det bli lite svårare för varje gång.

628 and counting!!! ????

Tack @andrahalvlek och @kennie för klarsynt stöd!

Jag gjorde massor av spännande och modiga saker ikväll. Så stolt över det men framför allt stoltast över att göra dem nykter!!!

Vad himla skönt att läsa!?
Blev jättenervös när du verkade fundera på om du skulle testa att ta ett återfall ?
Nu står du stabilt igen! Härligt! ??
Kram ???

Så många? Härligt! Verkligen inte värt att bryta dem.
Skrev igår vad det är som som är grejen för mig... Att inte ha ett mål och liksom sluta där utan fortsätta i den riktning jag valt. Att vara nykter och må bra.
Ha en fin dag?

Om bara några timmar är jag vid en av de magiska milstolparna. Den 1a januari 2021 har jag varit nykter i två (2!) år, vilket också innebär 730 dagar!

Det är det jag kommer fira vid tolvslaget den 31a. Med vatten, från egen källa, i ett vackert glas på fot!

Jag trodde att det skulle bli lättare och lättare med tiden, att förbli nykter, att hantera suget och stå för mitt val offentligt. Kanske har jag inte varit nykter tillräckligt länge för att det ska ”gå av bara farten”. Eller så är det så här det kommer vara. När suget kommer så slår det mig nästan till marken. Jag går direkt in i dividerande med mig själv.

”Jag har ju varit nykter så länge nu. Ett glas eller två kommer ju varken göra till eller från i det stora hela. En kväll gör ju inget. Jag är ju så duktig. Jag klarar av att gå tillbaka till nykterhet. Det vore ju så skönt att bara vara som alla andra för en kväll. Att få en liten skjuts, gratis mod för att våga ta ut svängarna lite. Tänk att få släppa hämningarna. Tänk att få den där känslan av avslappning bara genom att ta några klunkar istället för att träna regelbundet, äta nyttigt och göra yoga varje dag.”

Jag kan inte säga "nej det stämmer inte" till något av de påståendena. Det är väldigt svårt att stå emot! Har liksom inget annat än en lång obruten kedja av dagar att argumentera med. Och den där raden av vita dagar kan jag ju göra om. Eller?

Hälsomässigt har jag inte fått så många märkbara fördelar som jag läser att många får. Jag sover inte bättre, jag har lika mycket ångest om inte mer, jag märker inte någon direkt vinst ekonomiskt eftersom jag inte drack upp tillräckligt mycket pengar och jag har inte mer tid än förut. Energin har därmed inte ökat nämnvärt. Så varför fortsätta vara nykter? Mitt enda vettiga argument för är att: jag är jag, 24/7, opåverkad av alkohol. Ångesten är min. Sömnproblemen är mina egna. Jag har en rättvisare utgångspunkt att komma tillrätta med mina ”issues”. Jag äger mitt liv liksom. Vilket är både jobbigt med ansvaret det innebär och skönt för att det innebär att jag kan påverka själv.

Just nu har jag inget som helst sug. Men det har funnits flera tillfällen det här året, veckolånga perioder, då jag diskuterat med alkoholjävulen nästan dygnet runt. Ibland försöker jag lägga fram argumentet med hur det gick senaste gången jag drack, ett planerat återfall och en total katastrof för alla inblandade. Men det är klent. Det behöver inte bli så igen.

Hur som helst. Vid tolvslaget imorgon kommer jag skåla i kristallklart vatten, äta en bit äpple och önska mig själv ytterligare ett hälsosamt år som förhoppningsvis skänker mig ett längre och friskare liv på sikt. Skål!

Jag kan tänka mig att alkoholdjävulen gör sina påhälsningar då och då.

Jag tänker att så många före mig har provat att ”dricka lite” efter flera års uppehåll - och ramlat i diket så det skriker om det. Jag behöver inte prova det jag också. Jag vet teoretiskt att risken är jättestor att ”dricka lite” övergår till ett svårhanterligt återfall. Det räcker för mig att veta det, jag behöver inte uppleva det själv för att förstå det fullt ut.

Jag blir för övrigt mer och mer anti alkohol generellt. Så mycket misär den skapar ? Jag vill inte vara en del av den cyniska industrin. Så mitt sug är i princip obefintligt, det finns så mycket annat gott att dricka.

Gott nytt år!

Kram ?

Två och ett halvt år nu!
Midsommar är en högtid som kan ge svår längtan efter alkohol och ja vid några tillfällen inför samt i skrivande stund är jag sugen.

Men själva högtidsfirandet var bara befriande att göra nykter.
Det är sommaren som kommer med sug. Att sitta och njuta med ett glas i solen.
Men suget är inte alls så där starkt som det var för ett halvår sedan.

Jag har ju bestämt mig och just nu känns det bara självklart att vara nykter resten av livet.

Hoppas detta inlägg kan hjälpa någon som är i början av sin resa, att det ger hopp om att det är möjligt att leva ett fullvärdigt liv utan alkohol. För det tycker jag att jag gör, lever fullvärdigt, lever, fullt ut! Jag lever mycket rikare än då alkohol fanns med i bilden.

Det är jag som bestämmer, nu! Fortfarande!

Glad midsommar!