av uddda

uddda
sön, 2021-07-11 - 00:32

Day by day så tänker jag på mitt beronde, hur jag har det, hur det påverkar mig eller andra runt om mig? Jag har haft ett ”medvetet” A beroende i 20år, men idag så drabbar det ju faktiskt ingen även om det är ett beroende?

Varför MÅSTE jag förändra mitt drickande innan jag har något värt att förändra det för? Förstår ni hur jag tänker eller det är bara kaos?

Jag har ett förhållande sedan 1 år tillbaka, distans. Jag tar mediciner för att förändra mitt drickande & jag stillar mer mitt beroende än att berusar mig nu mer!

Men vem säger vad som är rätt eller fel? A är fortfarande lagligt? Även om där finns annat som är ”bättre” för dig? Massor med folk är fortfarande beroende av andra helt mer accepterade grejer? Kaffe, godis, Facebook eller ens teknologi?

Tänker jag helt skevt när jag känner att jag har mitt (beroende) under kontroll?

Kennie
sön, 2021-07-11 - 11:18

Hej,
Inga tankar är ju fel, och det finns nog många som känner att de inte vill sluta dricka även om de är beroende. Men fysiskt så sliter det ju onekligen på kroppen.. Sen kan det vara svårt att hitta något som är värt att vara nykter för så länge man dricker. Dels blir man ju lite mindre företagsam, och så kan ju beroendet påverka en så att man inte ser det positiva...

uddda
tis, 2021-07-13 - 00:55

Hej @Kennie ! Tack för svar! Ja asså jag förstår ju klart att det i längden kommer ta stryk på kropp OCH knopp. Men det gör la allt i för stora mängder?

Försöker inte alls hitta någon ”ursäkt” eller annat, för jag är väldigt medveten om mitt beroende & alltid varit. Önskade min far, mor, syster kunde se vad jag ser men dem är fast i förnekelse & jag har vuxit ikapp dem.

Därför har jag verkligen tagit tag i mitt mående & låter det ta den tid det tar, för jag vill det ska bli rätt & inte komma ikapp sen när jag kanske har familj eller annat.

Men sen är jag långtidssjukskriven sedan ca 5-6år tillbaka dels pga ohälsa men även andra diagnoser & en uppväxt som behöver bearbetas ordentligt, så känns ibland som att A (lagligt) är det som faktiskt får mig att fortsätta kämpa, att det är det som får mig att klara dag för dag, då jag också är drogfri 4år (26juni) så kämpar jag just nu med en verklighet jag flytt hela mitt liv & nu faktiskt försöker att låta mig leva, acceptera & se mening med livet, ÄVEN om jag använder A & mitt beroende som en krycka eller trygghet, hänger du med?

Hur lever du? Kram 💜

Sisyfos
tis, 2021-07-13 - 09:54

Bra jobbat att bli drogfri. Alkohol är lagligt som du skriver, men det är en lömsk drog tycker jag. Många skriver att den ger livet guldkant, men det var inte sant för mig.
Alkoholen gjorde mig passiv och jag medicinerade trötthet, nedstämdhet med den. Det funkade inte så bra eftersom den också skapar den här passiviteten som skapar ångest.
@uddda skrev:"Varför MÅSTE jag förändra mitt drickande innan jag har något värt att förändra det för? "
Jag tror att många i det vidare livet skulle svara att du måste förändra ditt drickande för att se vad det verkliga livet är.
Vad tänker du skulle vara värt besväret att sluta med alkohol? Vad skulle vara värt förändringen? Du kan ju också pröva några månader för att kolla om det är för dig.

Kennie
tis, 2021-07-13 - 16:55

Hej!
Ja, jag förstår på ett sätt att man kan behöva bedöva sig i perioder, och att alkohol är en laglig drog som många av oss fått lära oss att använda som krycka. Och håller du på med ett energikrävande mentalt arbete kring din uppväxt nu så förstår jag om det blir för mycket att ta tag i båda sakerna samtidigt. Men jag känner att för mig skapade alkohol mer ångest än den lindrande. Och våra kloka kroppar har ju egentligen naturliga belöningssystem som inte skadar oss. Om vi ger dem förutsättningar till det. Jag lever nästan helt utan alkohol numera. Kanske ett glas per månad. Det enda jag är beroende av är kaffe, och inte i överdrivna mängder. För mig är det en stor lättnad efter att i många år sökt kickar på olika sätt. Nu njuter jag istället av musik, relationer, naturen och god mat.