@Garden Bra att du skriver👍🏻 Tänker att det är väl jättebra att du tar prover men varför måste du vänta tills du har tagit din vaccination? Att jag frågar är att jag känner igen mig själv i det att flytta fram saker för få behövde jag inte ta itu m mitt problem.
Är inte medicinsk kunnig men stt dricka varje dag gör en trött vet inte om det kan ha något med det att göra. Att dricka ett halvt glas mindre idag är väl jättebra! Det är ju en början!

Ha en fortsatt fin söndag☀️

Kram🤗

Garden

@Varafrisk orsaken är att jag vill vara fullvaccinerad och förhoppningsvis undvika att bli smittad av Covid. Jag har nära och sköra som jag oxå måste ta hänsyn till, när det gäller detta med covidsmitta. Vore förödande känner jag, att vara den som kommer med smittan.
Jag förstår dock att man även kan smitta efter att vara fullvacccinerad. Men då har jag ändå gjort vad jag kunnat.
Hej och hopp, här sitter jag nu och skriver och har inte ens klarat av att ta 2 glas i stället för 2 1/2.
Det är för sorgligt! Men jag känner igen det. En ambition som jag på nått sätt alltid misslyckas att uppfylla.
Fullt upp i trädgården idag. Eftermiddag, sol, värme och ett behov att koppla av efter allt arbete. Belöningen, ett glas vin i skuggan. Ett glas till - måste sätta igång med middagen - gör så- känner mig glad och lycklig på nått vis. Börjar med maten - känner suget efter det där halva glaset - spelar roll eller - går ner till boxen och tar mitt halva glas. Å så är det som vanligt varje dag. Det är som om hjärnan kan räkna.
Det finns ett uttryck, som ni andra säkert hört; ”att följa minsta motståndets lag” , ja så gör jag med sånt som får mig att må bättre, men som egentligen i förlängningen inte är bra!
Ni som dricker större mängder än jag, skrattar kanske åt mitt ”problem” med A. Men faktiskt är det så att jag är fast i alkoholtrollets garn. Och har oroat mig länge länge för det, men ändå inte kunnat uppamma sån styrka att ändra på det. Sorgligt, svag person - ja så är det nog!

@Garden Jag förstår att du vill vara fullvaccinerad👍🏻

Se inte ner på dig själv. Ingen skrattar åt dig. Du är här. Du har uppmärksammat ditt problem. Det som är fascinerande…kanske inte rätt ordval…men ändå.. även om du hade bestämt dig för att dricka ett halvt glas mindre men lyckades inte med det…men du kunde ändå stanna där trots att du hade en box….vad är det som gör att du kan stanna där och inte dricka mer? Det är ju ändå en styrka💪🏻

Ha det fint!

Garden

@Varafrisk Tack för din kommentar. Ja, frågan du ställer är verkligen adekvat. Skulle ställt den själv. :-)
Orsaken handlar i grund och botten om svimmningar. Jag har sedan barndomen lidit av epepilepsiliknande svimningar. Det är inte epilepsi, utan en ”gren” av det, säger neurolog. Dessa svimningar är så fruktansvärt jobbiga och ångestframkallande!!
Såå många gånger under livet som jag plötsligt fått dessa. De börjar med yrsel. Sen ögonflimmer och att tarmarna krampar och vill tömma sig samt ett brus i huvudet som påminner om ”snömannen”på TV. I de läget får jag en så fruktansvärt stark ångest att jag sitter och vaggar fram å tillbaka och säger - nej nej nej, eller t.o.m ropar på mamma. När jag sen vaknar upp från svimningen som håller i sig i ca 10 min, är jag helt slut. Så slut att jag inte ens kan svara på enklaste fråga utan måste gå och lägga mig. Jag somnar direkt och efter ca två timmars sömn är jag helt återställd.

Eftersom jag haft detta så länge och är så dödsrädd för svimningarna, så är jag rädd för yrsel. Om jag druckit för många glas, får jag yrsel och illamående. Hjärnan misstolkar det och tror att en svimning är på gång, och på bråkdelen av en sekund drar den fruktansvärda ångesten igång. Jag hinner liksom inte stoppa den.
Det är orsaken till att jag klarar av att stoppa efter den mängd A, som jag vet av erfarenhet inte leder till yrsel och oro i magen.

Varför dricker jag då över huvudet taget, kan man undra. Orsaken är att jag under åren utvecklat bla hälsoångest som jag jag lever med dagligen och självmedicinerat mig med A mot.
Lika ångestfyllt som konsekvenserna av för stort intag av A kan ge, lika ångestdämpande är ett väl avvägt intag. I ca 20 års tid har jag därför druckit dagligen, vilket skapat ett behov och oxå numer andra konsekvenser än yrsel och illamående.
Kram!!

Hej igen Garden. Hade också epileptiska symtom i ungdomen/barndomen. Mina uttryckte sig lite annorlunda och det är tydligt att det finns väldig många varianter. Tillslut, först i övre tonåren kom ett riktigt krampanfall som ledde till att de upptäckte epilepsin. Jag fick medicin och alla symtom försvann tack och lov. Några år senare pga av mer eller mindre slarv slutade jag med medicinen och upptäckte till stor förvåning att symtomen inte kom tillbaka. Förstår din oro, jag utvecklade panikångest och nån typ av hypokondri efter krampanfallet för jag var rädd för återfall. Men jag lyckades få bukt med panikattackerna och anfallen kom aldrig tillbaka tack och lov!

Återigen tror jag inte på taktiken att försöka minska, du vill åt effekten och det kommer bli allt eller inget. Ev skulle du kunna minska på minimal ml nivå så att hjärnan inte märker av skillnaden från en dag till en annan. Kanske börja med att byta ut glasen till en annan storlek så du inte har sån stenkoll på om du druckit dina 2,5 glas? Mät upp din vanliga dagsdos och börja med att typ minska 5ml/vecka, en idé, man måste vara kreativ och använda sin list.

Du har ju även stenkoll på när du brukar dricka och när ditt sug kommer på eftermiddagen. Du måste bryta det mönstret. Hjärnan älskar mönster, att göra exakt vad den brukar på samma tider, platser, miljöer och situationer. Du behöver börja göra något annat denna tiden, ta dig hemifrån, planera en aktivitet som du inte förknippar med alkohol.
Det är möjligt att nå dit du vill, att kunna välja alkohol när det känns rätt. Med vänner, på kalas, middagar men en förutsättning för det är att du når stadiet att en "normal" dag inte innehåller alkohol. För att nå dit behöver du också förmodligen trappa ner till du klarat av att hålla minst ett par veckors helnykter så alkoholen får gå ordentligt ut kroppen. Nej, det är inte lätt, det kommer vara obekvämt, lite vilset och ångestfyllt men du kommer inte dö av det och till syvende och sist måste du lyfta rumpan från vin-platsen, börja fajten och bygga upp ett annat mönster för din vardag, ta aktiva och strategiska steg. Ett rakt svar men i all välvilja. Kram

Garden

@Pianisten Tack pianisten för dina raka svar! Har inget problem med dina raka och välvilliga svar, tvärt om faktiskt!
Att du oxå varit med om att totalt tappa kontrollen, när kroppen plötsligt signalerar dödsfara är jäkligt jobbigt. Det gör att jag förstår att du förstår vad jag pratar om.

Mina problem tror man kanske är en skada i samband med födseln. Hur som helst så har det präglat hela mitt liv. Minns hur jag, till mina barndomskompisar, varnade dom och berättade att de inte skulle bli rädda om jag svimmade. Mitt beteende under medvetslösheten, orkar jag inte gå in på just nu. Men de som upplevt det, har tyckt att det varit lite obehagligt i vart fall. Jag själv har ju inte varit vid medvetande, utan legat avsvimmad och har ju inte vetat, men fått berättat för mig.

Precis som du skriver vill jag åt effekten, och nånstans inser jag också att det kanske är allt eller inget. Men jag är inte där än. Just nu är alternativet som du också tipsar om, att minska sakta
, sakta tills hjärnan har vant sig vid vid en lägre dos, något jag vill åter pröva. Har testat tidigare, t.o.m gjort ml-streck på en petflaska, och hällt över vin på den flaskan, för att få 100% koll på hur många ml jag druckit. Men jag har gett upp bara efter några dagar, dvs alldeles för tidigt.
Jag har som jag tidigare skrev, fallit för ”minsta motståndets lag”.

En sak är lite märklig, efter att jag börjat skriva här har suget börja göra sig mer påmint och också vid tidigare tidpunkt. Jag har fått mer oro och ångest. Det är som om a-trollet fattar och är arg på att jag överhuvudtaget, funderar och tänker på att dra ner på A, eller t.o.m kanske sluta helt.

Du skriver att jag måste på allvar börja ta upp fighten, och det har du väldigt rätt i!
1000 tack för ditt uppriktiga och välmenande kommentar i min tråd.
Kram!

Bra att du tar mitt svar på rätt sätt. Ja vill du prova strategin att minska så är det nog stort tålamod som gäller och minska väldigt sakta, t.ex 5ml i veckan. Men ska vara ärlig jag vill minnas att jag testade det själv med för några år sedan och det inte gav så mycket. Problemet är ju att man tappar omdömet och konsekvenstänket när man väl börjat dricka så planen faller ofta när alkoholhjärnan tar över.
Det finns nog en bra förklaring till det märkliga du upplever också att suget, oro och ångesten eskalerat sedan du börjat skriva här och nysta i problemet. Man brukar säga att hjärnan förstå inte "INTE". Det man tänker på det tänker man på så att säga. Om du säger "jag ska INTE dricka ett glas vin" kan du garantera att det är en bild på ett vinglas som kommer upp i hjärnan, eller hur? Därför är ett bra tips att tänka på det man VILL göra istället, just därför skriver jag ofta att man ska fokusera på vad man kan göra istället för att dricka och aktivera sig för att distrahera hjärnan att tänka på annat. Går du runt hemma och tänker "jag ska inte dricka idag, jag måste sluta nu, jag får inte dricka mer, min hälsa går åt pipan. Ja då är sannolikheten stor att du kommer tänka på alkohol hela tiden.

Du fixar detta.

Garden

@Pianisten hej Pianisten! Har inte varit här sen sist. Tack för att du frågat hur det gått! Orsaken är väl att det inte gått så bra, och att jag skäms och inte orkat beröra det, utan bara tryckt undan, för att slippa alla tankar.
Det har inte gått så bra, faktiskt åt det andra hållet……dvs sämre och mer än tidigare. Suget kommer tidigare och rastlösheten är värre innan dagens intag, som sagt ökat!
Känner en uppgivenhet och ingen ork.
Kram

Garden

@Varafrisk Hej Varafrisk! Tack oxå du för att du frågat hur det går! Eftersom jag inte varit här sen mitt sista inlägg har jag missat din fråga! Det går inget vidare! Har stoppat huvudet i sanden. Rastlösheten o suget finns i kropp o sinne! Känns som om jag jnte klarar att står ut med det och måste få bort det. Jag bara väntar till eftermiddagen, då jag kan ta mina glas och rastlösheten som kryper i kroppen försvinner.
Kram

@Garden Vad bra att du skrev igen! Många slutar skriva när det inte går bra. Jag tänker ändå att det är viktigt att skriva även om man kanske inte får så många svar, man får liksom sina tankar på pränt.

Har du funderat på hur du skulle vilja ha det? Söka hjälp?

Kram☀️