Hej mina fina vänner-det känns som jag "känner" er och är så tacksam för era rader!!! Det betyder mycket. Mannen ringer och ringer, messar och ringer. Elak, arg och utan reson i bland, snäll, ödmjuk och ledsen i bland. Energin tar tvärslut efter samtal med honom. Han ger sig icke, ska ha mig tillbaka, vill bo med oss och ska göra allt för att det ska lyckas. Varje dag får jag förklara att det aldrig kommer hända.
Vet snart inte vad jag ska göra med alla dessa samtal. Att få honom att se att jag försökt 1000 gånger, att jag ställt upp med ALLT, ekonomiskt och känslomässigt är lönlöst. Detta är mitt fel. Jag har ändrats, jag har träffat någon ny, jag har bara väntat på att han ska trilla dit så jag kan "sparka ut honom som en hund"...
Jag backar INTE, men det tar på mig. Trött. Blir helt dränerad....
Efter alla hot sa jag tillslut: Ja men gör det då! Ta hunden! Riv ut köket! Ta tvättmaskinen-jag struntar i vad du gör men hit flyttar du inte in igen... Sen var det inte aktuellt att hota mer....om det.
HUR i hela världen kan en sådan snäll människa bli så här? Obegripligt!
När ska jag få lugn och ro?
Han har ingen fast adress numera-hur gör man då? Vill inte han ska stå skriven här efter skilsmässan gått igenom....
Kram till er alla som kämpar där ute!!

Starkt o bra gjort av dig !!
Jättetufft för dig. Märks vilket spår han kör på nu. När han inte kan få den respons han önskar gör han det värsta han kan ta till : smutskastar dig så du ska vekna. Stå emot!! Sjukdomen är så stark i honom nu. O tror inte han får ett uppvaknande pga/ om ni skulle flytta ihop ! Det där är önsketänk. Han har inte kommit nånvart i sitt tillfrisknande än . Styrka till dig ! Du är mer klarsynt än han

Blir det för dränerande ska du nog överväga att blocka honom. Min erfarenhet är att det hälls mer bränsle på den eld som härjar när man uppehåller honom med att ha kontakt. Han är så inne i sin sjukdom . Bränner bara energin för er båda två. Men vet hur svårt det är. Kram till dig !!

@Morgonsol Tack, det där behövde jag höra... Får plocka fram minnen på en del av situationer som hänt när det blir för jobbigt. Jag blockerar i omgångar men blockerar av när jag känner mig stark för det, mest så han inte bara ska dyka upp här. Du har helt rätt i att han inte tillfrisknat ett dugg trots rehab, terapeuter och terapi... Han kör på. I går skulle han ta livet av sig, sen stämma mig på pengar och nu var det hot som: Snart kommer du få en riktigt överraskning....
Får munsår och huvudverk... blir stressad av honom. När allt är klart med skilsmässan så tänker jag säga stopp, annars ringer jag polisen. Orkar inte ha det så här längre... Tack igen Morgonsol, för ditt pepp!!

Godmorgon, har inte förstått hur jag levt i pause fören nu... Låtit saker förfalla, nu har jag sugit tag i det hela och tagit tillbaka mitt hem. Mannen ringde 8 ggr i går. Nu har de kompisar han jobbade med också försvunnit, de söp för mycket enligt honom. Jo tjena.
Han ringer min familj, härjar och gråter. Ingen hjälper honom, ingen ställer upp skriker han.
Vet inte vad jag ska göra, han är vuxen men vägrar ta ansvar för sig själv. Hans saker står packade men han hämtar inte. Han bor typ i kunders hus men det är ju bara frågan om när de säger tack och hej. När han inte levererar jobb.
Nu ska han åka uppåt landet och bo i skogen (min brors sommarstuga) säger han. Han går runt här när jag jobbar. Såg spår men visste inte. Men nu blev han svartsjuk på en sak och sa att han varit inne i huset. Hunden hjälper ju inte här. Nu är det att börja låsa...
Har sjukskrivit mig några dagar...

Jag skriver så jag inte ska glömma. Jag ber honom sluta sända "jag saknar dig" - meddelanden hela tiden, ringa och messa. Han ömsom hotar, klandrar och skyller till och med hans eget drickande på mig...Om jag hade tagit ett glas vin hade han sluppit smyga. Jag vet, jag hör det själv.
Nu sa han att han kommer explodera av sorg och saknad om två, tre dagar och han hoppas att jag besöker hans grav.
Jag håller fast vid min sak. Han slängde ut sig själv. Jag bara stängde dörren. Har sänt en lista med kommunens nummer till ekonomiskt bistånd och missbruksenheten samt hans samtalskontakt på VC.
Men detta tar på mig...det tär...

Att skriva för att inte glömma är bra, orden gör verkan i sig. Så otroligt stressande för dig att han inte ger sig, kan du åka iväg en helg och vila? Sova hos nån du är trygg med en natt, tror du behöver få sänka garden lite och andas 🙏 när man är mitt upp i det där så känns det så maktlöst, minns när exet for omkring här på byn som en osaklig ande, störde mig inte direkt så men bodde i vårt hus och ställde till det för sig. Håller tummarna att ditt ex backar omgående och far till den där sommarstugan. Olustigt att han är i ditt hem när du inte är hemma. Kram och ett tips från mig, när allt blev övermäktigt bad jag om hjälp från högre makt, släppte taget och kunde inte göra mer just då, det funkade för mig 🙋‍♀️

@Backen123 , Tack för dina ord...Bra ide om att åka i väg. Ja, detta är oerhört jobbigt. Han vägrar skriva på skilsmässopapprena med och då är det 6 mån betänketid fast vi inte har barn tillsammans... Helt sjukt!

Han är som ett barn. Skriker, hotar och messar... Han har ingen stolthet kvar, förnuft och verkar ha tappat alla gränser. Totalt gränslös. Jag försöker ta en dag i taget, och jag kommer som du, be till högre makter att han börjar titta inåt och se sin egen del i det hela.... Trodde inte det var så illa som det är. Önskar att han åker hem till sina föräldrar igen för då blir han nog kvar där... Jag är så glad att läsa att det har löst sig för dig:) Kram och fin dag!

Herre Gud vilket drama det är... Han ringer, skriker och beter sig... Ringer min familj och mina vänner så de får blocka honom. Ringer mig om och om igen om jag inte svarar... Just nu ringde han för 8:e gången idag och har andnöd och kan inte andas. Säger att då ringer jag ambulans, då börjar han gapa och skrika och vill flytta hem.
Hur mycket ska man orka?
Tror det var Backen123 som skrev till mig att det är svårt att sitta still i båten när det stormar runt alkoholisten men dina ord upprepade sig i mitt huvud när han har andnöd i telefonen....
Blir tokig snart!!
Han vägrar skriva på skilsmässopapper och delgivning så 6 månaders väntan före skilsmässan går igenom.
Nu bor han i en husvagn med en supar-kompis 15 min härifrån.
Ge mig styrka-hur ska jag klara detta?

@Tofu , tack för ditt svar... Visste inte heller , känns inte så kul alls. Nu har han köpt bil med, han har inget körkort... Nej , jag kan inte flytta. Bor på en liten idyll som inger lugn redan :) men framförallt har jag en massa djur, jobb och barn i skola... Så det vill jag inte. Han kan dessutom inte sköta min bostad. Vi skrev äktenskapsförord (tack o lov) så mitt hem har jag kvar.
Jobbigt att han ringer MINA vänner och familj... helt sjukt.
Tror han hade druckit i går... Helt galen var han. Suck.

Och det är så lika, min bodde också I husvagn nu sista månaden innan han flyttade hem till norr. Vi har också 6 mån betänketid, 11 sept är det över 🙏 jag lyckades också med ett underskrivet äktenskapsförord, så fritidshus och mitt företag kommer han inte åt. Vi följer så lika varann vi här, vi som kämpar, peppat och som till slut sagt stopp, själen orkar inte mer till slut, vi måste vila. Jag minns hur jag bara kände hur jag gick sönder i kaoset. Det kommer en tid sen för läkning, håll ut nu bara tills han backar. För köper man en bil utan körkort, ringer dina nära och kära och gör bort sig så borde skammen komma ikapp och han kryper in i nån grotta, tills ett under sker 🙏

@Backen123 @EsterHanna
Jag kunde inte stå emot utan svarade nyligen då mitt ex ringde. 🙈 Full som en spruta. Svarade flera gånger till och med. Men gav absolut inget. Bara svammel över världens elände, mänsklighetens kolaps. Ena stunden var jag tråkig och menlös, andra stunden klok och härlig till att även jag ska se mig själv i spegeln, att jag är falsk... Han åkte dit för rattfylleri, men enligt honom var "blårockarna" övernitiska. Alltid någon annans fel. Sjuka människor gör sjuka saker. Förnuftet finns inte. Det vet vi.

Varför gör man sånt här? 🤯 Svarar, och finns till hands. Sånt som absolut INTE tillför något. De lever i sin värld... 🙄

Sedan kom jag att föra inre dialog med mig själv, och har dissat åtminstone 5 samtal efter det. Yei! Känns som en milstolpe. Men "svarafingret" har allt velat svara. Suck.

All styrka. 💕

@Backen123, Ja, det är en tröst att läsa om andra i samma situation-man tror ju att man är ensam i kaoset när det pågår... Han kom i går när jag var hemma tidigare från jobbet. Kan inte avgöra om han dricker eller inte, han ser förfärlig ut, verkligen. Han sörjer, gråter och kan inte sova. Pratade med honom om detta att ringa mina vänner och gamla föräldrar typ 8-9 gånger i rad. Han menar att han har ingen, alla vänder honom ryggen och vad har jag sagt om honom.. Inget "Vad har jag gjort", ingen självreflexion. Han tänker inte skriva papper så får också vänta i 6 månader... Fy! Kan inte fatta att det är så. Han är ju även skriven här....
Nåväl, tog med ännu mer av alla grejjer han har i uthus osv så kan städa och röja lite till. Börjar bli kompis med dom på tippen... Haha!
Jag känner att jag har kommit över lycko-ruset att vara "fri", det tar på mig , detta kaos han skapar. Är trött. Och låg.
Backen123, har följt dig - du har kommit ett snäpp längre än mig men historien är ändå lika. Mitt företag och min lilla gård kommer han inte åt genom äktenskapsförord. Tack gode gud för det pappret.
Ta hand om er!

@Tröttiz Ja det är inte lätt. Allt det du nämner handlar ju om arbete med sig själv. Att kunna sätta gränser. Alla har vi olika medel sätt för det. Tror att om man klarar ett litet steg så är nästa steg lite större.. Hejja dig!

@Backen123 6 dagar kvar! För dig alltså:))) Själv får jag vänta till 25 februari. Jag sliter på. Röjer. Tömmer. Målar taket. Träffade vänner igår. Förvånade och sorgsna miner, han var ju så fin , så snäll... Ni gifte er ju nyss.... Varför får jag dåligt samvete? Precis som att jag skäms för jag inte "såg", skulle veta bättre, skulle ha märkt det... Ja, skäms och drar mig att berätta för vissa.
Mannen elak, jobbig och hotar när han är påverkad. Tyst och förtvivlad annars. Han förstår inte alls varför jag överger honom, han är ju sjuk och jag ska -i egenskap av hans fru-hjälpa honom. Han tror att jag träffat någon ny, han verkar tro att det är den sista gångens "misstag" som gör att jag sagt stopp. Förstår inte att det är alla dom andra tusen gångerna som liksom lett fram till mitt beslut. Sista gången var "inte första återfallet men det sista" för min del. Han kan inte förstå det hela alls... Undrar om han spelar eller om förnekelsen hör sjukdomen till....