Hej.
Har läst här så mycket, otroligt många fina människor med kloka ord, reflektioner och tips😊 har varit utan alkohol i 3 månader men sen har jag druckit 2 flaskor vin på en vecka. Vill ju verkligen inte tillbaka dit jag var... blir så otroligt besviken på mig själv och det hjälper ju inte att jag är det. Har känt så många positiva effekter av att vara utan och ändå provar jag. Varför? Hur har ni andra gjort? Vid det här laget i nykterheten? Hur finner man tillbaka till den starka motivationen. Har läst det mesta som ni rekommenderat här inne. Det enda jag inte provat är att skriva här själv, vilket är ett stort steg för mig.

En stor skillnad när man vaknar utan baksmälla är ju att man slipper överprestera hela dagen. Är jag trött så är jag inte de pga alkohol. Vetskapen om de gör att jag kan tillåta mig vara trött och då vara snäll mot mig själv😊

I fredags kom ett misslyckande. Drack 5 öl. Reflekterat över detta. Första missen va ju att de fanns hemma! En trigger jag kan se är när jag har mycket att göra hemma. Istället för att ta en paus och känna när de räcker för mig så använder jag alkoholen som bränsle. Nu blev jag ju bara trött dagen efter så jag va tillbaka på banan direkt igen.
Skulle ta en eller två… sen går de som på autopilot.

Många tankar kring alkohol. Tänk om den bara inte fanns så man slapp de här. Sjuk alkoholkultur vi har. Tanken på att aldrig dricka igen känns overklig. Det pratades på nyheterna om alkohol och riskerna med de. Kändes så bra för där sa de just att man vet ju inte vilken mängd som är skadlig, de är så individuellt. Även små mängder/måttligt kan skada om man redan har risker för vissa sjukdomar. Kan ju hoppas vi är på väg mot rätt håll med inställningen till alkohol. Jag kände ett hopp iaf.

Det är väl 6 dagar nyktert idag då pga fredagen💪

majken_r

@Sommar85 alkoholkulturen är galen..vackra bilder, guldkant fest. Tex studenten känns ju som att det är bubblets dag..
Det gör det klart svårt att inte triggas..

Precis kommit hem från fisketur med sonen😍 så härligt att kunna ta bilen och hitta på saker istället.

Har sambo och två barn. Utbildning bra jobb. Ingen vet min hemlighet förutom min sambo. Fram tills för ca 6 år sedan drack jag enbart vid särskilda tillfällen, aldrig hemma. Dock har jag väl alltid varit typ fullast på alla fester tillbaka i tiden… partypinglan som alla vill ska med för annars blir de ingen fest! Usch och fy!

Har haft kul med alkohol med kompisar tidigare men de går inte längre. Försöker acceptera de nu. Senaste tre åren har jag druckit hemma. Började med fre lör för att till slut dricka varannan var tredje dag. Och aldrig nöjd heller.

Misstänker att jag är i en osund relation. Eller jag vet att jag är de men har inte ork att göra nåt åt de just nu.. sambon har varit arg på mig i perioder för drickandet, kan även pika mig inför folk om mitt drickande. I nästa stund har vi vänner här och han uppmuntrar mig till att dricka för de är så trevligt, och som sagt jag drar upp stämningen. Som nu ikväll ringde han och undra om vi skulle åka till några bekanta för de ville bjuda mig på vin. Jag sa nej men han tjata och tyckte jag va tråkig. Jag blir alldeles förvirrad?? Jag har gråtit och lagt korten på bordet för honom. Bett honom om hjälp. Känner mig som en spelpjäs i hans liv. Detta sårar mig så oerhört.

I bagaget har jag en farfar som söp ihjäl sig, en pappa med alkoholproblem när jag va barn, fått se en hel del saker. Han har inga problem nu, men vi pratar typ aldrig.

Trött som bara den idag. Städar tvättar handlar lagar mat. Tanken på lite vin har flugit förbi x antal gånger hittills. Tankar planer att jag kan åka till bolaget. Men de är bara tankar. Jag skulle kanske få lite mer energi och få nåt projekt gjort här hemma men desto mindre energi imorrn och inget gjort. Bättre med en balans😊

Nu hinner jag inte till bolaget så nu kan jag släppa den tanken🥳

Måste skriva av mig. Har varit lugnt och jag har inte druckit nåt på 12 dagar och så nu, pang!! Bestämde mig för att köpa. Men gjorde de Inte!

Grejen är att jag för första gången på länge känner att jag har lust med saker jag inte orkat på ett bra tag. I alla fall bestämde jag mig för att köpa höstblommor och plantera nu i em. Senaste åren har jag nog bara planterat när jag druckit för de va sannerligen ett starkt sug.

Varför blir de så? När jag mår bra vill jag dricka på de så de blir roligare typ…
Frågan är ju om jag nu har fått upp livsglädjen lite men att orken inte hänger med. Har en utmattningsdepression i botten. Och då vill jag ha alkohol för att orka. Eller tvingar jag mig? Vill jag kanske inte ens plantera?😂 herregud vilket rörigt inlägg!!

Skaffar mig iaf en nykter erfarenhet idag, plantera blommor😂

Måste skriva av mig. Har varit lugnt och jag har inte druckit nåt på 12 dagar och så nu, pang!! Bestämde mig för att köpa. Men gjorde de Inte!

Grejen är att jag för första gången på länge känner att jag har lust med saker jag inte orkat på ett bra tag. I alla fall bestämde jag mig för att köpa höstblommor och plantera nu i em. Senaste åren har jag nog bara planterat när jag druckit för de va sannerligen ett starkt sug.

Varför blir de så? När jag mår bra vill jag dricka på de så de blir roligare typ…
Frågan är ju om jag nu har fått upp livsglädjen lite men att orken inte hänger med. Har en utmattningsdepression i botten. Och då vill jag ha alkohol för att orka. Eller tvingar jag mig? Vill jag kanske inte ens plantera?😂 herregud vilket rörigt inlägg!!

Skaffar mig iaf en nykter erfarenhet idag, plantera blommor😂

Heja dig! Bra erfarenhet. Min trädgård har aldrig varit så fin sen jag slutade dricka. Det var min terapi första våren och sommaren. Stanna upp och njut av din nya erfarenhet, bra jobbat! Kram.

Vet att jag skrivit att jag tycker synd om alla som behöver bry sig i mig/kommentera… alltid varit sån som utsäktar mig, klarar mig själv, rycker upp mig. Men nu ber jag om hjälp på riktigt… uppskattar verkligen när nån skriver.

Under sommaren har jag mer och mer återgått till tidigare vanor. Men nåt är annorlunda. För de första kom jag tillbaka till energin och bättre humör på kortare tid. Kom aldrig så långt ner. Värdesätter dagarna på ett annat sett. Ser saker på ett annat vis. Jag vill inte förstöra en dag i mitt liv med att va bakfull. Jag har annat att göra☺️

@Se klart tack för att du svarar så snabbt! De betyder så mycket!!! Ni anar inte! Får förklara mer imorrn känner jag. Men älskar att läsa i det vidare livet för det är dit jag lommit personligen. Mer ambivalent just nu med mitt drickande.. ser så upp till er som klarar er helt att hålla er ifrån. Jag har inte kommit till acceptera stadiet än förstår jag. Men jag kämpar. En sak är säker och de är; att jag har ändrat tankenönstee. En halt annan syn på livet. Hoppas de hjälper mig.

Igår va ingen bra dag, många tankar. Varför kan inte jag va som andra.. kunna dricka normalt. Idag känns det lättare. Vakna nykter är fantastiskt🌟 har inte koll på dagar, men 2 veckor är de nog sen sist. Ska planera in nåt kul med barnen i em/kväll. Nu blir de stallet.

Igår va ingen bra dag, många tankar. Varför kan inte jag va som andra.. kunna dricka normalt. Idag känns det lättare. Vakna nykter är fantastiskt🌟 har inte koll på dagar, men 2 veckor är de nog sen sist. Ska planera in nåt kul med barnen i em/kväll. Nu blir de stallet.

Hej @sommar
Så tänkte jag mycket i början. Varför kan inte jag? Det var en sorg att bearbeta och så småningom acceptera. Vi är olika. Så enkelt låter det men rätt svårt om man verkligen ska omfamna begreppet. Men tiden gör sitt, det kan du vara säker på. Allt måste vi inte SJÄLVA göra utan om tiden går så upptäcker man plötsligt att tankar och beteenden också har förändrats. Därför är tiden den bästa vän man kan ha, bara att hålla i den. Vara envis! Ha tålamod. Kram och njut av din nyktra dag 🏆

Vad är egentligen skillnaden på fysiskt och psykiskt beroende? Jag känner inga fysiska symtom. Men däremot vanor.. och att det helt plötsligt blivit så okej att dricka varje helg. De gjorde jag ju aldrig tidigare. Tycker egentligen inte de skulle va svårt att berätta för familj och vänner, men gör de inte ändå. Jag vill väl antagligen ha dörren öppen😢 och jag skäms ju förstås!!

Inser att jag sitter och letar efter de som är värre än mig, varningstecken! Spelar ingen roll, jag vill inte leva mitt liv så här.

Känns väl dock som att jag tar till alkohol för att klara vardagen. När jag är utan alkohol en längre tid känns de som jag behöver en urladdning. Allt är ju ett ekorrhjul. Va kan jag göra istället? Hårt träningspass försöker jag med, de hjälper ganska bra.

Får ta tiden till hjälp antar jag.

@Sommar85
För mig känns alkoholen som en falsk vän jag förlorat. En vän att fira och vara glad med. En vän som stöttar och peppar när det känns tungt. Sen att det enbart blir för en kortare stund spelar ingen roll …just den stunden har jag nu förlorat i och med mitt beslut…och det är lite sorgligt. Vilket peppsvar va? * skrattar *
Men jag VILL säga upp bekantskapen med denna falska vän då hen skapar mer obehag i det långa loppet.

😊