av frosti

frosti
mån, 2021-09-27 - 11:14

Hej på er! Jag har många gånger besökt det här forumet de senaste året för att söka stöd, inspiration, igenkänning och tröst. Nu har jag kommit till en punkt då jag känner att jag vill starta en egen tråd då jag verkligen behöver all pepp och allt stöd jag kan få.

Kort om min historia: Jag har haft en strulig relation med alkohol under större delen av mitt vuxna liv (är 38 år nu). Mestadels har det handlat om att jag inte kan kontrollera mängden när jag dricker, att jag gör dumma grejer och vaknar med minnesluckor och fruktansvärd ångest. Jag är alltså ingen vardagsdrickare på så sätt, men det blir ofta till helgerna.

Jag har vid ett par tillfällen haft helnyktra perioder, nu senast i 6 månader mellan november 2020 och maj 2021. Efter det har jag försökt mig på att dricka måttligt och det har överlag gått ganska bra, men jag har hela tiden legat och balanserat på gränsen.

Nu i helgen hamnade jag dessvärre i samma situation som så många gånger förr och jag har sådan fruktansvärd ångest. Egentligen har jag hela tiden vetat att jag borde skippa alkoholen helt men tyvärr känner jag att jag ”behöver det” i sociala sammanhang för att slappna av.

Det var ganska längesen jag mådde så här dåligt efter att ha druckit så nu när jag väl är här igen känner jag att det här måste få ett slut. Jag tänker att det är dags för mig att sluta dricka alkohol helt, men tanken gör mig också livrädd.

Jag vet att man brukar prata om att ta det dag för dag, vilket jag också tror är bäst egentligen, men samtidigt känns det då som att jag undermedvetet om en period kanske kommer hamna i tänket att ”jag kanske kan testa igen” om jag inte mentalt stänger dörren helt för det. Förstår ni hur jag tänker?

Har ni några bra tankar och/eller råd att komma med? Är tacksam för allt stöd jag kan få just nu. ❤️

Dagsattförändra
mån, 2021-09-27 - 19:35

Jag är som du. Dricker inte ofta, men oftast för mycket när jag dricker. Ångest, skam och minnesluckor dagen efter. Bestämmer mig för att sluta helt, tänker att jag kan dricka måttligt, går ett tag sen tillbaka igen. Nu har jag satt som mål att vara helt nykter 1 år. Ibland får jag panik, men då tänker jag att "det är inte för evigt", för tänker jag för evigt går det inte. Sen är jag så tjurskallig så tänker fasen inte paja min statistik 😁 har gjort så att när jag får sug efter att dricka så tänker jag tillbaka på mina ångeststunder, känner ångesten och sedan lättnaden i att det var då och inte nu... kram

frosti
tis, 2021-09-28 - 11:53

@Dagsattförändra Tack för att du svarade och delar med dig av dina erfarenheter! I det här läget är det ju en bra egenskap att ha pannben och vara lite tjurskallig, haha. Jag har funderat lite och tror att jag ska börja med de rekommenderade tre månaderna. Inte för att jag tänker att jag ska testa att dricka igen då, men för att inte sätta upp ett för stort och långt mål. Jag hoppas att det ska funka även denna gång, det har det ju gjort tidigare.

Dagsattförändra
fre, 2021-10-01 - 12:55

@frosti Ja och jag tänker att det är helt rätt. Alla kan inte tänka "aldrig mer". Jag kan då inte det för då blir det övermäktigt. Jag kan inte säga att jag aldrig mer kommer dricka, men jag är nykter idag ❤ hur känns allt för dig nu ?

torpet
fre, 2021-10-01 - 15:58

@frosti Jag känner igen mig i det du skriver. Jag kan relativt lättvindigt gå in i nyktra perioder (ibland också längre tider) och må jättebra av det. Sen bestämmer jag mig för att ge mig själv den där extra "avslappningen" och ibland stannar det där, men ofta blir det freewheeling. Det drar igång en period av riktigt, riktigt okontrollerat drickande. Som dessutom eskalerar. Tills någon liten skärva i mig ändå styr upp och säger STOP! Sen abstinens under en vecka. Denna abstinens är ett helvete varje gång. Både för kroppen och psyket. På riktigt ett helvete. Som ett djur i en bur med panik.
Min slutsats har nu blivit att om det är så, om det mönstret upprepar sig gång på gång, på gång, då är det så att jag tappat kontrollen. Jag äger inte kontrollen längre. Det är alkoholen som vinner. Så jag måste helt enkelt kapitulera. Annars kommer det sluta riktigt illa. Jag måste kapitulera inför faktumet att alkoholens inverkan på mig är en kraft som jag inte klarar av. De där tankarna ang. "aldrig mer" tror jag är individuellt. På ett sätt är det ju bara a mindgame. Eller en ordlek. Det handlar om överlevnad. Men metoden "dag för dag" är bra. Jag nöjer mig med den. Så slipper jag ens gå in i frågan om "aldrig mer". Ta hand om dig och kämpa vidare! Kram

Andrahalvlek
fre, 2021-10-01 - 20:15

@torpet Jag har inte lovat mig själv någonting, men jag har gjort ett val med både hjärta och hjärna. Det är ju ingen som står i kyrkan och säger ”nja, kanske”. Där och då känns det för evigt.

På samma sätt kan jag efter 600 nyktra dagar inte se vad som skulle få mig att dricka igen. Avkopplingen kommer, men den tar längre tid. Man kanske ska se över sin jobbsituation också, sätta tydliga gränser för sig själv och andra.

Leva mer hållbart. Nyktert. Att vara onykter och ha abstinens stressar dessutom kropp och hjärna enormt mycket 😢

Kram 🐘

jobbarkompis
lör, 2021-10-02 - 08:40

Jag är i ungefär samma ålder och samma situation. Ett av mina stora problem är att jag blir så förändrad av att dricka alkohol. Min familj säger att de märker direkt när jag druckit, oavsett mängd. Jag får även minnesluckor och dagen efter mycket ångest. Jag har beslutat mig för att sluta dricka helt och har inte druckit en droppe på 3 veckor. Jag har satt mitt mål på 3år utan alkohol för jag känner som er att Aldrig känns så definitivt och lite läskigt. För mig kändes 1år för kort, för jag tänker att det kanske tar längre tid att kunna komma över tröskeln där man inser på sociala sammankomster hur skönt detär att vara nykter. Jag kommer dricka alkoholfritt för att dels underlätta på sociala sammanhang och dels för att fortfarande få smaken av öl och vin. Det här är min första gång som jag bestämt mig för nykterhet så känns lite läskigt.
När jag läste din historia kunde jag relatera och ville bara dela med mig och säga att jag hejar på dig och kommer följa dig :)
Tack för att du delar med dig.