av Kungslilja

Sisyfos
tis, 2021-09-28 - 05:44

Jamen dåså, nu har du klarat ett eldprov. Jäkligt bra jobbat! Intressant tråd för att du beskriver så tydligt tycker jag känslorna du dricker på. Trötthet, maktlösheten och irritationen när barnet inte har gjort läxan och du måste kämpa med det, maktlösheten över jobbet, maktlösheten över alkoholen. Dialogen du beskriver har jag haft så många gånger. Första gången jag slutade var det på håret att jag gjorde ett inköp. Hade bestämt mig, men blev hejdad av att bommarna gick ner och fick den lilla lilla tiden av eftertanke som behövdes. Kände mig så glad när jag kom hem den gången. Efter det blev det lättare. Jag tycker du har en sån bra inställning. Målmedveten! Och jag tror att det är den absolut värsta tiden du upplever nu. Detta velande, denna ovana, denna falska vila. För det känns som om du är trött, eller så är det jag som läser in mina egna insikter i det du skriver. För mig blev vilan och återhämtningen så mycket bättre utan alkohol. Nån gång ibland känner jag numera att ”nåt” skulle behövas, men dricker man inte på det så får man vilan istället. Det är så mycket bättre. Och lugnet och stoltheten när du kan hjälpa ditt barn nykter. De små små sakerna i vardagen som blir gladare. För det är inte bara jobbiga känslor därinne i magen. Det är också glädjen och lyckan som har dränkts i alkohol. För mig är det den absolut största behållningen av att vara nykter. Att man lever lite mer. Så håll ut lite till, hejda dig om fötterna är på väg till systemet, bestäm dig för att gå en promenad först, ringa en kompis eller läsa din tråd. Kan nästan svära på att det blir lättare efter bara några dagar till.

Kungslilja
tis, 2021-09-28 - 07:16

Morgon dag 8. Försovningsmorgon! Vill checka in men hinner inte skriva, vill tacka alla ovan. TACK!
Återkommer.
Med förhoppning om att vi alla ska lyckas även idag. Jag tror på oss! =)

Kungslilja
tis, 2021-09-28 - 21:35

Så har dag 8 snart gått. Slutade arbetet redan lite efter lunchtid idag. I vanliga fall har jag alltid storslagna planer på att jag ska passa på att promenera hem, göra storkok/matlådor, städa eller någonting annat nyttigt. Resultatet blir aldrig så utan istället oftast stor alkoholfest, fira att jag kommit ifrån tidigt, har många timmar på mig att både bli riktigt berusad och nyktra till. Besvikelsen mitt i det påverkade sinnet över att jag inte har gjort någonting av det jag planerat gör att jag känner mig än mer usel, ringer några vänner, beklagar mig, ringer samma vänner en stund senare då jag glömt att jag nyss ringt dem. Gör storslagna planer. Dagen efter ser jag nattliga spår efter att jag oftast haft någon form av försök till att ändå hinna med någonting, oftast matlådor. Köket i kaos och det tillagade är någonting oätligt vilket jag ändå under fyllan ätit det mesta av. Sedan behöver jag gå igenom sms, telefonen, Facebook - hur ofta behöver jag inte låsa senaste inläggen? Avboka alla bokade "storslagna planer". Ångesten över vad jag sagt, gjort, vad folk tror. Skammen över hela situationen.
Så idag när jag gick från jobbet, ut och äta med sällskap, kom till restaurangen, såg sälskapet vid bordet bredvid som delade en flaska rött tänkte jag på det som @Andrahalvlek skrev ovan HALT. Och ja, vad hungrig jag var!
Sällskapet ville in i köpcentret. Passerade bolaget. Det är första gången jag gjort det och inte gått in. En känsla av stolthet (men ropade gjorde dom, flaskorna). Hem, lagade mat till barnet, rotade fram mina flera år för små träningskläder, följde barnet till aktivitet, gick till gymet, köpte kort och ställde mig på löpbandet. Såklart tungt. Vad annat att vänta? Så bäst som jag stod där och harvade slog det mig att: jag gör ingenting med måtta. Antingen gör jag det hela vägen in i kaklet (som ex med alkoholen, eller tidigare med löpning och träning i stort) eller så gör jag ingenting alls/flyr. Är det vanligt bland oss med beroendeproblematik?
Hur som, det blev en totalt annorlunda tisdag helt enkelt. Dock måste jag erkänna att jag är sugen som f-n på vin! Det riktigt ekar i huvudet och även kroppen. Men kanske är även det ett T på HALT? Som @Sisyfos klokt skriver: Trött. Jag är väldigt trött! Att hålla sig nykter, att ändra sina vanor, (även om nykterheten såklart ger energi) så tar det på krafterna. Jo jag är trött, men även sugen på vin. MEN det blir inget vin ikväll =)
(Istället lite läsning i andras trådar. Jag känner mig lite som en "smygtittare" fast jag vet ju att det inte är så. Vilka idéer vi kan ha, vi människor.
Jag hoppas att alla fick en helt ok dag, fin kväll. Längtar tills imorgon då jag åter få chans att dela, läsa och ta del av er.
Nu skäms jag lite men vill även slänga till en KRAM!, jag är så glad att ni alla finns.

Se klart
tis, 2021-09-28 - 22:01

Hej @kungslilja
Här på forumet brukar jag säga att vi skämts klart- det är såklart inte helt sant men hör gör skammen iaf ingen nytta och dessutom har de flesta av oss redan skämts för en livstid. Kan vara skönt att veta att när man gör slut med vinet gör man också slut med den molande skammen. Oron. För hälsan (var iaf stor oro hos mig) oro för relationer och oro för alkoholresans ändstation. Var - och hur skulle det ta slut?
OM och för varje dag vi fixar att vara nyktra är detta en otrolig vinst. Att lägga sig utan ett enda glas i kroppen. Att vakna- så jäkla pigg är man ju inte- men att inse: Jag är INTE bakis. För mig. Alltså den lättnaden och glädjen den går ALDRIG över. Möjligen inte lika rafflande alla 630 nånting dagarna.
Men fortfarande. Sån jäkla tacksamhet.
Det låter ju fruktansvärt religiöst eller nåt att säga att ”allt detta finns inom räckhåll” men det är snudd på. Ja, åtminstone är det en känsla av ynnest, ödmjukhet.
Inte ta något för givet men våga ta allt för givet.
Jag vill ge dig hopp. Försäkran om att ett annat och bättre liv finns och ligger där och väntar. Jag tror på dig och jag tycker du ska pumpa ut varenda berätttelse och vartenda pepp ur forumet. Och varenda kram som kommer din väg, de kommer att vara många. Håll i. Håll ut. En dag i taget. Kram!

Andrahalvlek
tis, 2021-09-28 - 23:01

@Kungslilja Jag är nästan lika stolt över dig som jag skulle vara över min egen dotter 😍

Bra att du skriver ner allt det jobbiga. Det ska du gå tillbaka och läsa när du tvivlar. Ännu bättre är att du skriver om hur du tråcklar dig fram på den nyktra vägen. För det är en guppig resa, men sakta tar den dig framåt. Och tröttheten är enorm den första nyktra tiden, och helt naturlig. Det tar tid för kropp och hjärna att läka. Just nu håller du på och läker - låt kropp och knopp få arbetsro.

Kram 🐘

PS. All in är vi alla lite till mans härinne. En viktig del på den nyktra resan är att hitta balansen. Vila innan man är helt slut och förbi tex.

Sattva
ons, 2021-09-29 - 05:08

Grattis till ytterligare en dag!!! Det där att slippa fundera på vadman skrivit o sagt till folk är så himla skönt. Bland tusen andra saker som är så himla skönt med nykterheten!!!
⚘🌷🌼🤗

Kungslilja
ons, 2021-09-29 - 20:57

Tack! @Se klart Jo skammen...gjort är ju gjort. Bättre göra om och (försöka) göra rätt än att fastna i det som varit, som inte gör göra ogjort. Känslor har blivit så "missanpassade" i ruset, uppochnedvända, snedvridna och förvirrade. Bara att få lite rätsida på det, vilken ynnest!
Grattis till ca 630 dagar. Starkt jobbat. Du visar att det faktiskt är möjligt att skrapa ihop genom att ta en dag i taget.
Bra! Då jag älskar kramar ska jag klämma i med dom i de stunder andan faller på =)

Kungslilja
ons, 2021-09-29 - 21:57

Kväll dag 9/räddad av sömnen.
Vaknat med huvudvärk vilken tydligen bestämt sig för att hyra in sig hos mig, iaf idag.

Läste någonstans i någon tråd att det tar 10 dagar för alkoholen att gå ur kroppen. Om det stämmer är det 2 dagar kvar. Men nu är det dag 9 och dagens mål, att vara utan vinet (alkohol öht), kommer idag bli uppfyllt. Tack!

Det är märkligt hur det ter sig. Ju längre tiden går (det har inte gått många dagar men ändå) så känns det ytte-pytte lättare. Samtidigt svårare. Nu har tankar som: Jag kommer ALDRIG mer kunna dricka, det kommer ALLTID vara så här börjat genljuda. När de tankarna kommer blir jag både ledsen och arg. Över att jag gjort som jag gjort, över att det är så här det kommer behöva vara och även ledsen och arg att jag över huvud taget sörjer alkoholen i sig.

Klev av vid rätt hållplats. Gick förbi vanliga matbutiken. Tänkte "öl! gott!". Jag är ju inte ens speciellt förtjust i öl. Förhandlandet om en alkoholfri öl. Det blev ett nej. Jag vågar inte det. Att inte våga såg jag föst som ett nederlag, då alkoholfri öl är just alkoholfri. Sedan tänkte jag att "Jo alkoholen har makt, den skrämmer och lockar mig, lurar mig, vill att jag ska känna mig trygg i att den inte har kontroll, och sakta men säkert återföra mig till sig". Men jag kan välja att snuva den på konfekten och i det ögonblicket är makten min. Den tanken lockade och höll så pass att jag hann hem. Låste dörren, trygg. Sjönk ner i soffan: vin...vin....VIN! J-lar vad skönt det skulle vara.
In här på forumet. Läste @aAndrahalvleks svar om sömn. Somnade och sov tills barnet kom hem från aktiviteten. Räddad av sömnen.
Lagade mat, hängde med barnet och tv.n. Hjärnan: vin, vin, vin, vin, vin. Bara att erkänna: Jag är helt enkelt besatt av tanken på vin just nu. Är det kanske nu den kommer?, en annan form av abstinens?
Skulle vilja skriva att dagen och kvällen varit S-K-I-T! Känns så rakt igenom. Samtidigt är jag nykter och bara det gör att förra påståendet inte äger det högsta summeringen.
Nu mer ibuprofen och sömn.
Önskar er andra, oavsett status, några bekymmerfria timmars sömn.

Andrahalvlek
ons, 2021-09-29 - 23:21

@Kungslilja Det är okej att sörja alkoholen. Det är som en kär gammal barndomsvän som man har haft svinkul med. Men det är samtidigt en vän som brukar spåra ur, och som gör att man själv går över gränser som man inte trodde att man skulle kliva över. Sörj så mycket du vill, tårar lättar på trycket. Precis som med all sorg lär man sig leva med den. Det blir ett vemodigt minne till slut, som inte bekymrar en speciellt mycket i vardagen. Acceptans.

Försök verkligen att ta en dag i taget. Bestäm inte mer än en dag i taget. De stora besluten kan du ta senare, när du har varit nykter i några månader. Vid varje nykter månad som passerade för mig i början tog jag ett nytt beslut: ”Det känns bra, jag kör nyktert en månad till”. Tankar som ”aldrig mer” är destruktiva och gör att du mår sämre än du behöver. Det är jobbigt nog ändå.

Försök fokusera på alla ytttepyttesmå fördelar du upptäcker med nykterheten efterhand - slippa oroa sig för att lukta bakfylla, sparar pengar, sover bättre, kan köra bil när som helst osv.

Huvudvärken är nog en form av abstinens, det upplevde jag också den första tiden men jag minns inte hur länge. Och den huvudvärken var inte lika vidrig som kaffe-abstinens-huvudvärk. Den låg där och malde lite på halvfart mest hela tiden.

Acceptans. Allt är som det är. Just nu. Ha tålamod och känn tillit inför att det blir lite lättare varje dag.

Kram 🐘

Sattva
tors, 2021-09-30 - 05:05

Grattis till ytterligare en dag! Du är stark, du klarar detta!!!
AH har sagt det mesta jag har att säga också. Sorgen gick så småningom över i tacksamhet o nu 9 mån senare känns det som "sörja vadå för nåt?".Alkoholens makt släpper, långsamt men säkert.
Det kommer bli bättre, så ofantligt mycket bra ligger framför dig!!🌟😃🌼🌷⚘

Se klart
tors, 2021-09-30 - 12:44

Jag säger som föregående och med emfas att inte tänka orden ALLTID eller ALDRIG.
Just nu idag. Den här stunden. Det räcker!
Jag känner aldrig att jag skrapat ihop dagar, tvärtom känner jag numera att jag äntligen lever livet. Kram!

Kungslilja
tors, 2021-09-30 - 22:03

@Andrahalvlek, @Sattva & @ Se klart.
Ni talar klokt. Att oroa mig för det som än inte är gör det hela mycket större och svårare. En dag i taget, en stund i taget. Det som är primärt är att jag är nykter här och nu. Ska försöka flytta fokus till allt jag vill utforska och reda i.
Visst måte jag erkänna att jag började längta framåt mot känslan av att "sörja vadå för nåt?" och att dagarna inte bara är någonting som skrapas ihop.
Det är så lätt att fly i tanken, bilda sig (mig) föreställningar om både det positiva och negativa. Flytta fokus från här och nu. Svårt att stå still precis där jag är. Jag behöver öva på det.
Just nu så är dock dagräknandet en del i min livboj. Att få addera ett sätt som hjälper mig att avstå. Vinnarskallen som kör helt in i kaklet ( i vad det än gäller) och som samtidigt vet att linan är väldigt skör.

Huvudvärken är kvar men har lättat lite. En form av "airhead-känsla" har tagit över. Har varit riktigt disträ på jobbet. Kanske även det symtom som måste genomlevas? Eller...kanske är det så jag egentligen är? (Hoppas iofs inte på det).
Har haft färre, men ett par riktigt starka cravings efter vinet ikväll. Vid ett tillfälle tänkte jag att jag kunde köpa mig en flaska, ta ett glas och låtsas som om det aldrig hade hänt. Nu är jag glad att jag inte gjorde det valet.
Helgen närmar sig. Ska åka iväg till en väninna under helgen. Hon är ingen storkonsument så är inte orolig att enbart ett nej inte skulle räcka men om det krävs kommer jag att ljuga. Det känns på ett sätt så dumt för någon gång kommer jag att behöva berätta och...nu är jag i framtiden igen *S*. Tillbaka. Här, nu. Om lögnen behövs imorgon så blir det så. Vad som händer framöver blir senare.

Jag är fortfarande lite fast i det där med 10 dagar så är alkoholen ur kroppen. Är det någon som vet om det stämmer? Jag har känt mig så (dumt ordval men) ´o-ren ´. Skulle vara skönt med det som en form av brytpunkt. Stämmer det inte så är det så och tiden som gått fram till idag precis lika mycket värd.

Har hunnit läsa runt ytterligare här. Än känner jag att jag inte har så mycket att ge/kommentera i andras trådar. Min tid och erfarenhet är alldeles för kort. Jag har märkt att jag längtar till forumet. Ibland känns det som att jag vill vara här jämt. Jag säger det mest hela tiden men glädjen över att ha hittat hit, få chansen att följa andra och själv skriva är stor =)
Kram till er!

Andrahalvlek
tors, 2021-09-30 - 22:53

@Kungslilja Det allra mesta av alkoholen är absolut borta efter 10 dagar. Det beror ju lite på hur mycket och länge man har druckit innan stoppet, och ens egen ämnesomsättning. Men den psykiska abstinensen är mer långvarig än så, och den kan vara tuffare.

Att bli nykter kan man likna vid ett sorgearbete. I början tänker man på det 24/7 och det smärtar oerhört. För varje vecka som går kommer glimtar av andra tankar - och plötsligt går det en hel dag utan att man tänker på det. Sen fortsätter tankarna komma som vin-flashar då och då. Men det blir allt glesare mellan gångerna och man kan lätt vifta bort dem.

Tankarna kommer oftast i situationer som man tidigare förknippat med vin. Då får man ta sig an den aktiviteten på ett nyktert sätt - helt enkelt etablera nya nyktra vanor. Som fredagsmys utan alkohol, eller träffa en kompis på en bit mat etc.

Du måste själv UPPLEVA att ALLT kan vara lika bra utan alkohol. Till och med bättre. Ens timing och fingertoppskänsla blir bättre, man blir mer lyhörd - och genuint nyfiken på sin samtalspartner på ett helt annat sätt. Dricker båda vin är det till slut bara två stora egon som pratar i munnen på varandra.

Kram 🐘

Charlie70
fre, 2021-10-01 - 17:07

@Kungslilja förstår din känsla av vilja vara "ren". Jag njuter mycket av den känslan nu när jag är både alkohol- och nikotinfri. Beskrivningen av hur du mår och tänker känner jag igen mig mycket i. I början kunde jag hänga nästan dygnet runt här i forumet. Det är verkligen fantastiskt och jag hade inte hållit min nykterhet så länge som jag gjort utan de. Det kommer gå bra för dig!

Kram!

Kungslilja
lör, 2021-10-02 - 10:14

@Andrahalvlek, kloka ord. Jag får öva, se varje situation som ”ny”. Det är den ju på sätt och vis också, utan alkoholen. Tanken som sorgearbete hjälper också. Tack 🙏

Kungslilja
lör, 2021-10-02 - 10:18

Jag hoppas det @Charlie70
Så starkt av dig att även sluta med nikotin. Gjorde du det samtidigt? Har märkt att mitt nikotinbehov ökat en aning de senaste dagarna. Kanske hänger ihop med någon form av abstinens. Vill, men vågar inte ge upp det nu. Kändes skönt att du förstod vad jag menade med ’ren’, var lite orolig det kunde misstolkas 😊🌺

Kungslilja
lör, 2021-10-02 - 10:23

Lördag dag 12:
Sitter på landstället och smygskriver i telefonen. Smyger man inte med det ena så med det andra 😂. Fast i det här läget är det långt ifrån pest eller kolera.
Fick frågan om vin igår. Det behövdes bara ett ”nej tack, är inte sugen”.
Så än så länge har det gått bra.
Strax ut i skogen.
Korthugget, orolig för att bli påkommen/få frågan vad jag gör så får bli punkt för nu.
Ta hand om er där ute!
Kram 🌻