av torpet

torpet
tors, 2021-10-07 - 11:36

BAM! Så kom den då som ett brev på posten. Kände det redan i natt/morse. Den ENORMA tyngden av allt. Det är den riktiga baksmällan som knackar på nu. Den mentala härdsmältan. De där känslorna som kommer när jag inte dövar med något längre. När jag inte har något att fly med. Det går så klart inte att jämföra de olika stadierna, eller det tjänar inget till. Den akuta abstinensfasen är som en skräckfilm. Det här är mer som seg, seg sirap som tynger ner alla tankar och som smetar sig över och i lusten och och energierna. Kanske kan kallas mental utmattning. Jag är inte där ännu, men det här känns för mig som om dörren öppnats för en redig depression. Jag kan inte värja mig. Det är för abstrakt för det. Det är som en kraft som slår. Som en svepande kraft. Den sveper bort tro. Den blåser bort MIN kraft. Måste ta ett steg i taget nu. Det är en sorts grundläggande livsoro. Eller kanske mer korrekt: En stor, stor sorg. Ja, jag tror det bästa ordet är sorg. En sorg som förlamar och trycker ner. Hjälper att skriva här. Orkar inte ens läsa andra trådar idag. Kram alla.

torpet
tors, 2021-10-07 - 12:23

Vill också lägga till att sorgen inte handlar om att jag är mitt i en separationsprocess med alkoholen. Sorgen består mer i hur jag levt mitt liv och hur mitt liv nu är en konsekvens av min relation till alkoholen. Hur jag ser en person i backspegeln som har varit en person många gånger som jag inte vill ha att göra med. Med det konstaterandet följer också många relationer som jag slagits för och investerat i som jag egentligen hade kunnat vara utan. En sorg över var jag lagt fokus i mitt liv helt enkelt. Att göra ogjort går inte. Det är också en sorg. Stort skepp att styra om. Därav trötthet och sorg som sagt.

majsan_nu
tors, 2021-10-07 - 12:24

@torpet Oj, oj, en sån dag du fått... Känner med dig o önskar att du tar dig igenom så fort som möjligt! Det går över, det är jag säker på. Mycket som poppar upp när vi inte bedövar oss med alkohol.
Många känslor i omlopp... Har inga goda råd, vill inte komma med några heller. Kanske är det något vi måste ta oss igenom??? Skickar ännu fler styrkekramar!!!
🤗

Kennie
tors, 2021-10-07 - 12:31

Värme till dig... Man behöver få sörja tänker jag, det är en förutsättning för att kunna gå vidare sedan. Hoppet och glädjen finns kvar och väntar in dig.

Andrahalvlek
tors, 2021-10-07 - 12:50

@torpet skrev:"Jag är inte där ännu, men det här känns för mig som om dörren öppnats för en redig depression. Jag kan inte värja mig."

Usch, lider verkligen med dig 😢 När vi dricker skjuter våra må-bra-hormonerna i höjden - vi mår toppen! När vi slutar dricka störtdyker de hormonerna - och vi mår botten 😫 Det tar ett tag för de hormonerna att stabilisera sig. Det som hjälper bäst är fysisk aktivitet - ut och springa! Då frisätts endorfiner, som vi mår bättre av.

Kram 🐘

torpet
fre, 2021-10-08 - 07:36

Grått idag. Sovit ok. Tänker på hur hjärnan hela tiden har den här processen närvarande. Hur den ständigt förhåller sig till det här beslutet. Hur jag i "svaga" stunder försöker vända och vrida på det för att hitta en lättare utväg. Men den utvägen finns inte. När de utvägs tankarna kommer sätter jag på projektionen bakåt i mitt liv och då inser jag torrt att det är kört. Det finns bara en väg som håller. Den vägen är den jag går på nu. Men shit va svårt det är. Inte att avhålla mig. Det går galant. Det är just det där att jag bara har den här vägen att gå på som känns svårt. Den djupare innebörden av "dag för dag" står då konkret och klart framför mig. Nu gymet. Längtar redan till ikväll och att lägga mig nykter i tv soffan och dricka kaffe och sedan att få sova så jag kommer ännu en dag längre frampå den här enda vägen. . Vill längre bort från de gamla vägarna. Vill så långt bort att jag inte ser dem längre. Är riktigt låg och dämpad. Dag för dag och TÅLAMOD. Kram till alla.

Blenda
fre, 2021-10-08 - 08:00

@torpet skrev:"Men shit va svårt det är. Inte att avhålla mig. Det går galant. Det är just det där att jag bara har den här vägen att gå på som känns svårt."
Tack för att du satte ord på ett mörker som jag också har inuti utan att riktigt förstå vad det är som skaver. Förhoppningvis lättar det, och en dag i taget är verkligen mycket mer än en klyscha.
Kram

Annabell
fre, 2021-10-08 - 11:02

Hej @torpet och @Blenda! Jag tänker på en sak som seklart skrev i min tråd… Att vägen man går när man dricker är ungefär som att gå med pannlampa och titta rakt ner. När man sedan rätar på ryggen, så ligger ju ett helt landskap framför en! Det kanske ser tomt och kargt ut just nu och man ser inte alla stigarna/vägalternativen som finns där ännu. På så vis är det ju ”enklare” med pannlampan rakt ner i en och samma stig. Men den stigen vill vi ju inte gå på nåt mer… Så även om det ser dystert och osäkert och kanske ogörligt ut att ge sig ut på fältet framför, så är det där nya stigar och vår verklighet kommer att utveckla- och utspela sig. Och det är DÄR vi kommer att få upptäcka att det finns massvis av vägval som vi kan gå, och lämna gamla pannlampa-stigen jäkligt långt bakom oss! Men man behöver ju inte kasta sig ut i blindo på fältet. Man kan ju få stå där i kanten en stund och vara lite rädd, tom och avvaktande. Det är inte så konstigt!

Det här med tålamod… En riktig jäkla utmaning här hos mig också!!

Styrkekram!

torpet
fre, 2021-10-08 - 12:29

Fint med era kommentarer. Vi studsar mot varandra. Tror det är bra för processen.
Jag övar idag :) Försöker ta det lugnt. Försöker förstå att världen inte rasar ihop för att jag bara sitter och andas. Försöker ge oron fingret. Har ätit lunch. Gjort det absolut nödvändigaste på jobbfronten. Det är tyst här. Brukar ofta ha musik på. Inte nu. Helt tyst. Tror att hösten lugnar mig också. Den ställer inga krav. Tränande i morse, så kroppen känns trött och levande på en och samma gång. Nu ska jag prova att sova middag. Bara lägga mig och djupandas och se om sömnen tar mig bort en stund. Det vore fint. Sen ta itu med lite mer jobb. På kvällen tända upp huset och se på TV tills jag blir trött igen. Det låter som en perfekt dag för mig! Sedan vakna utvilad och klar i morgon. Kram på er.

torpet
lör, 2021-10-09 - 10:13

Morgon. Grått väder forfarande. Det stör mig inte. Synkar bra med mitt inre :).
Är inne på en plattå. Inget dramatiskt. Lika grått som vädret. Nedstämd, men inte mer alarmerande än så. Aningens lättirriterad. Dåligt tålamod med detaljer i vardagen. Vill vara ifred. Samtidigt mer eller mindre orkeslös. Den här dagen ska passeras, genomlevas. Det kan jag också tycka är sorgligt. Att jag ser på det så. Att jag befinner mig där mentalt. Att min lust är nere på noll eller under. Orkar inte ens skriva här engagerat känner jag. Har gett mig själv ett ramverk att skriva notering här varje dag. Långt eller kort är oviktigt, men varje dag en notering. För rytmens, rutinens och vanans skull. Varje gång jag skriver här kan det översättas med:
"Också denna dag ska jag vara en människa som är nykter" Kram till alla!

Andrahalvlek
lör, 2021-10-09 - 10:27

@torpet Det blir bättre! Jag lovar 🙏🏻 Plötsligt en dag öppnas ögonen igen och du ser storheten i små detaljer i vardagen. Hittar njutningen i det lilla. Acceptans är nyckeln. Tänk okej, okej, okej. Tills okejet verkligen landar i magen. Poddtips: ”Närvaropodden”.

Kram 🐘

majsan_nu
lör, 2021-10-09 - 11:07

@torpet Hej! Har inte mycket till tröst att komma med, instämmer i nästan allt du säger. Förutom att jag kanske inte skriver varje dag... Vi får tro på @Andrahalvlek - det kommer att bli bättre!!! 🤗

Tackohej
lör, 2021-10-09 - 15:36

Hej torpet, så många liknande platåer har jag själv gått igenom. Micke Persbrandt beskrev det bra i sin bok tycker jag. Nånting i stil med ”jag får vara nöjd om jag är lite glad då och då”.
Jag själv tycker ofta sträckor är jämngrå, men hellre det än helvetesrött/svart som det kan bli längre ner i beroendet.

En dag i taget.
Kram

Se klart
lör, 2021-10-09 - 15:53

Hej @torpet
Grått här med (vädret) och inte direkt upptempo i humöret men jag tror vi blir rätt bra på att hantera de där grå dagarna med tiden. Vill kanske inte höja dem till skyarna men tänker lite grann att nyktra livet blir ett sorts utforskande av olika grejer som man (jag) tidigare försökt att bara Ta Sig Ifrån. Panik över att slå av motorn och bara; hur ser det egentligen ut i den här delen av skärgården som jag tidigare kört igenom i full fart. Min erfarenhet är att inget är så illa som att vakna bakis, då kan även de grå dagarna ha nåt litet skimmer. Eller inte. Men hypotetiskt kan morgondagen bjuda på precis vad som helst. Vi vet ju inte!
Kram och heja dig som kämpat 💪🏻

miss lyckad
sön, 2021-10-10 - 06:10

Bra jobbat Torpet!🍃👍🏽..Jag är också en av dom som endast använt Forumet, och gjort mig nykter med. Fördelarna är att det alltid finns tillgängligt 24/7. Att det finns massor av olika personer som skriver. Många som man ” matchar” med, och att vi lär oss om livet och beroenden, av varandra.❤️. Något som hjälpte mig i början, var att följa trådar där personen hade bestämt sig för nykterhet. Så fort jag märkte att hen vacklade eller verkade ostabil, så läste jag inte personens tråd. Faran finns annars att man förminskar alkoholens dåliga, och på sikt dödande risker. Det är ju ett sinnesförändrande medel som har gjort våra hjärnor beroende. Jag ville inte dricka, det var min hjärna som ville ha substansen. För mig hade det redan ställt till en massa skit. Som du skrev, hade det varit något annat, och att man mådde så dåligt av det, så hade man aldrig gått dit. Nu när det är ett beroende hos oss, så förminskar man allt elände, som A ställer till med för oss. Jag brukar även skriva ner vad drickandet har orsakat för konsekvenser för mig. Tex kroppsligt, själsligt, och känslomässigt. Skuld och skam. Man kan också ibland ta en dag i taget, och vissa gånger se lite längre fram, om vad man har för mål. Belöningar i alla former tycker jag också är bra. God mat, saker som man tycker om, unna dig nu när inte alkoholen suger ut ekonomin. 🍃💫🍃

torpet
sön, 2021-10-10 - 10:24

Dagens notering. Har jobbat lite på morgonen. Inte av tvång men av lust. Det är alltid bra. Löven börjar falla av nu överallt. Hösten är stadig. Den går lugnt framåt och kommer att övergå i den där vintern som jag har så svårt för. Tack @miss lyckad för din kommentar. Håller med om det där med två perspektiv parallellt. En dag i taget perspektivet och det lite större perspektivet. Antagligen klokt och "sant". Känner mig märklig. Har ju varit här, i det här läget, ganska många gånger innan. Det är något den här gången som kännas annorlunda. Uttalar detta ödmjukt, medveten om den möjliga naiviteten i uttalandet. Kan inte sätta fingret på det. Kanske beror det på att jag anslutit mig hit. Kanske gör deltagandet här att nya vägar bänds upp i mina envist ingrodda hjärnstigar. Men samtidigt passar jag mig för "känslor"... Hurusom: Det är som om det som tidigare började luta år antydan till förhandling nu klipps av direkt. Bam, så sätts projektorn bakåt på. Den projektorn måste jag vårda. Jag märker att den sätter stopp för det som skulle kunna leda till förhandling. Ska snart ut på resor igen i jobbet. Inte imorgon, men snart. Det är ett litet orosmoln såklart. Men försöker att inte tänka på det, oroa mig för det idag. Får ta det när det kommer. Samtidigt tror jag det kan vara bra att förbereda strategier för det. Där kom de parallella perspektiven in. Jag måste helt enkelt inse att jag inte kan göra de här jobbresorna som jag tidigare gjort dem. Måste få in nya vanor och rutiner runt dem. Också minnas alla arbetsdagar som slutat runt borden eller bardisken och påminna mig om att de kvällarna sällan gett mig något förutom dåligt mående efter. Däremot har de vissa kvällar givit mig något. Tror på att inte förneka detta. Tror på att se på det som det faktiskt är. Tror på att erkänna att vissa av de där euforiska ögonblicken HAR upplevts med alkohol vid de där borden och bardiskarna. Däremot står de få tillfällena inte i proportion till det lidande alkoholen har givit mig. Så i slutändan blir det sorts räkneövning. Räkneövningen kan ju också appliceras på logiken när det gäller hur ens kropp och psyke till slut kommer att reagera av nivån på mitt intag. Finns en krass torr logik i det synsättet. Det kan vara befriande. Det tar en bort från "känslotugget". Ok, nu ska jag ta itu med dagen och jag önskar alla en fin nykter dag!
Kram

Annabell
sön, 2021-10-10 - 12:01

Håller med dig till hundra procent @torpet. Räkneövningen leder till en enda slutsats: det är inte värt det! Tilltro till detta faktum och att förhålla sig lite disciplinerat till den krassa logiken bakom, bromsar impulsen att ”gå på känsla”! Tack för det bra inlägget @torpet! 💪🏼💞