av Se klart

Se klart
sön, 2021-10-10 - 15:24

Jamen det är ju härligt när det blir svängdörrar här på forumet, tack för fint och mycket tänkvärt inlägg @andrahalvlek, har sett TA- dokumentärerna om Martina. Jag tycker så mycket om hans berättande. Vid ett tillfälle för några år sedan hamnade jag bredvid honom på en (större) middag (jobb). Jag var så startstuck så jag knappt fick fram ett ord.
Tack @finalisa för att du delar med dig!
Igår kväll gick vi hem från några vänner på landet och passerade en hage där det går ett 30-tal får och lamm. De låg alla och sov intill varandra. Har aldrig sett det tidigare. Tänkte på forumet och behovet av att ha en liten flock i det svår-roliga som är livet! 💕

Se klart
sön, 2021-10-10 - 16:05

Min helg har varit en kompott av familj, filosofiska rummet, samt hosta från helvetet främst nattetid så jag är rätt så trött idag. Min man har en extremt- mycket bättre än min egen- god inställning till just vila. Gör ingenting säger han, och snickrar med diverse projekt. Steker ägg till mig och gör kaffe. Jag scrollar igenom Lars Norens kvarlåtenskap som säljs på auktion. Så knäppt nyfiken.
I helgen har jag funderat mycket på uttrycket faran över, som i att inte varje dag vara rädd för alkohol. Jag minns att det fanns perioder, återkommande då jag liksom var så rädd för att jag skulle tappa koncentrationen. Så rädd att jag skulle vakna nån dag och vara ensam med tankarna ”men det var väl inte så farligt, bara nån gång som det gick överstyr och gick det ens onormalt överstyr”
Iallafall är jag inte så rädd för det längre. Jag tror aldrig att faran är över, men jag upplever inte längre att mitt nyktra tankesystem är hotat av främmande makt. Det har fått växa till sig i det lugn jag på egen hand (9ch med hjälp av alla här) har skapat kring det, en unge av något slag jag kunde hitta när jag var barn. Som växt till sig med skedmatning, värme, omsorg.
Kanske blir den aldrig mer flygfärdig än såhär men det är okej, för nu.
Jag testar iallafall orden faran över och hur de känns. Jag har varit på middagar i helgen och jag upptäcker att mina tankar inte längre rör sig kring alkohol, jag blir varken nervös eller rastlös, det finns inget kvar av den där besattheten. Det känns verkligen som om det är ett ”efter”. Så jag ska våga tänka de tankarna nu.
Jag har lyssnat på Johannes Anyuru i helgen, jag har missat att läsa hans böcker men ska se en föreställning som han skrivit. Hans Vinter i P1 från 2020 kan jag varmt rekommendera. Golvade mig med formuleringar jag aldrig skulle kunna hitta i den här skallen men så nära det jag ofta känner, eller åtminstone trevar mig fram kring.
Det handlar om religion, om människans och livets mysterium, om att tro på kärlek, att förlora sitt liv för att kunna erövra det.
Hur märkligt är det inte att alla de här känslorna kan rymmas under det grå himlavalvet en söndag i oktober. Jag är tacksam.
Kram på er 🍂

Andrahalvlek
sön, 2021-10-10 - 16:14

@Se klart Jag också! Han kom nyligen till den stad där jag bor - och han ska spela in en dokumentär om vår lilla håla. Fatta vilken grej! Tom Alandh är helt grym i sitt berättande. Men jag är lite orolig för vad han ska hitta, det kommer sannolikt att handla en del om integration. Men det är ju Sverige på 2020-talet så det blir ju ett tidsdokument det också.

Kram 🐘

Annabell
sön, 2021-10-10 - 17:03

Åh vad precis så som du @Se klart skriver det är för mig… Det här med rädslan att ändra sig. Plötsligt komma på att ”vadå, det var ju inte så farligt! Strunta i nykterheten såklart och gå with the flow bara.” Och sen göra det. Jag känner mig ju helt knäpp som oroar mig över nånting som jag själv har all makt i världen att styra! Känns inget vidare att faktiskt vara min egen värsta (och faktiskt enda) fiende i det här… 😔. Det känns som att jag nästan måste vädja till mig själv att ta hand om mig istället…! Och låta mig växa och leva! Men tids nog kanske jag också har ett starkare nyktert tankesystem och vågar tänka lite faran över… Bara att kämpa på med att hålla balansen tills dess. Dag för dag.❤️. 🦆

Se klart
sön, 2021-10-10 - 18:08

Dag för dag @annabell, och vad jag ändå vill framhålla är att (och det här är nytt för mig) en vacker dag (!?) har tankesystemet fått egna rötter. Det växer av egen kraft och man måste inte vara där och vakta (sig) hela tiden, då har ju fiendskapen och rädslan omvandlats på något mystiskt sätt.
Men I hear you.
Man står och stirrar på en vanlig diskbänk och imorrn är det måndag och cirkusen har åkt och. Ja, då får man bara hålla sig i den där diskbänken.
Precis som du skrev blir det aldrig värre än en dag såld till baksmällan för en billig peng. Och tids nog har du ett storblommigt tankesystem med överraskande uthållighet och som lever sitt eget liv, och du kommer att stå brevid och känns: wow. Kring det finns ingen tvekan, inget kanske.Det är det som är coolt med att bli nykter. Kram.

Andrahalvlek
sön, 2021-10-10 - 18:38

Tack @FinaLisa för fina ord. Ingen funkisförälder är den andra lik, men man kan generellt säga att det nog finns två falanger. Jag tillhör Glada Hudik-falangen. För mig är det självklart att de särbegåvade ska ta en naturlig plats i vårt samhälle. Det finns så mycket kärlek, tolerans och inspiration inom funkisvärlden som alla behöver ta del av.

Den andra falangen är lite försiktiga med att outa, de vill skydda sina barn från folks blickar och sårande ord. Jag förstår den sidan också, men jag har personligen landat i att jag gör min dotter en björntjänst om jag inte lär henne att strunta i idioter. De finns överallt, man måste lära sig förhålla sig till dem.

Kram 🐘

Se klart
tis, 2021-10-12 - 15:43

Oj, jag ser att nästa vecka har jag hängt här i det vidare livet ett helt år! Snart blir jag väl pensionär, vad fort tiden går.
Igår hade jag en fin upplevelse så en kompis kom förbi på vardagsmiddag. Bjöd inte på varken öl eller vin, hon vet att jag inte dricker och jag tycker att en måndagmiddag är alkoholfri oavsett. Vi hade ett så väldigt bra samtal kring saker som jag inte kan minnas att vi pratat om tidigare, då alkohol nästan alltid varit närvarande. Vi har känt varandra länge, haft väldigt mycket roligt, ofta festat.
Igår var det en annan karaktär på samtalet och det kändes väldigt fint. Vi grät en liten skvätt över allt möjligt kring förluster i livet och det var alldeles odramatiskt- men hade med säkerhet inte hänt om vi pimplat ett par flaskor vin = umgåtts på vårt ”vanliga” vid. Så, vänskap utvecklas. Så hoppfullt.
Idag är himlen grå. Jag har äntligen och nästan blivit kvitt min förkylning. Bokat av veckans övriga grejer (träning och barnvakt) för jag behöver - tada- vila.
Tycker att jag tänker allt mindre på alkohol. Samtidigt är jag väl medveten om att nykterheten är min superkraft.
Idag känns som en lyxig dag för jag har mötesfri eftermiddag och inget inbokat ikväll. Sånt kan jag glädjas löjligt mycket över. Mitt lilla hem. Min förkylning som gett med sig. Att jag har jobb och mat i kylen. Att jag vevat runt här snart ett helt år, fått vara en del av allas liv, om än bara en liten skärva. Men stort för mig.
Kram kämparklubben. 🥳❤️

Andrahalvlek
tis, 2021-10-12 - 18:48

@Se klart Så fint inlägg ❤️ Om kompisen och vardagsglädjen 🙏🏻 Det är verkligen sant att nykterheten ger oss tillbaka förmågan att känna glädje i det vardagliga. Så rika vi har blivit på njut och upplevelser!

Kram 🐘

Se klart
tis, 2021-10-12 - 22:23

Rika är ordet @andrahalvlek
Eftersom jag noterade årsdagen av min flytt (hit alltså) så läste jag lite i de sista inläggen i min tidigare tråd.
”Ändå en positiv människa den här Se Klart” kom jag att tänka om mig själv.
MEN också så sent som i den tionde månaden nykter, rastlös, irriterad och arg på ”aldrig mer en genväg till det enklare livet” (läs vin)
Jag hade också ett fasligt sjå att komma iväg- sköt på flytten flera dagar 🥺
Men hade också ett jättebehov av skillnad- komma vidare.
Finns inget vidare livet efter vidare livet. Här är det dock en stor frihet.
Jag blev lite nostalgisk av att kika tillbaka, som alltid finns de jag kan sakna- och vänta på att de ska kliva in här en dag- en gång är den sista gången.
Men det är stora bergsmassiv som flyttat runt inuti mig. Jäklar vad jag har blivit stark av den här resan. Och glad. 😻

Se klart
ons, 2021-10-13 - 22:46

Du kan va amazing @annabell 🦆och tack fina @sattva 😍

Hm jag tvekar ibland inför mina småttiga redogörelser för diverse grejer- glassintag och annat för endast en mycket marginell intesseklubb. Men. Det är sällan större än så men heller inte mindre..
Idag har jag tex haft väldigt mysigt med att plantera om/fylla på jord i mina krukväxter och peta ner näringspinnar och det hade jag inte orkat och framförallt inte hittat nån mening i en onsdag för två år sen.
Härom dagen passerade jag mina ”gamla kvarter”. De kvarteren och den mörka hösten. Inga bra minnen för mig, jag tänker på mig själv som att jag grät högt på insidan men var så himla tyst. Som skriet fast osynligt? Jag var nog aldrig, sällan, glad bara av mig själv.
Jag känner en viss befrielse i att ha flyttat därifrån, har inte tänkt på det förrän just härom dagen. Jag tycker om mina nya kvarter mer, finns inget här som mörkar ner förutom att jag för väldigt många år sedan blev vittne till en allvarlig trafikolycka en korsning bort.
Jag kan inte låta bli att tänka på den varje gång jag passerar övergångsstället och jag tänker att det inte är något umbärande att få påminnas om att man är dödlig.
Det låter som en dyster dag men nej inte! Roliga möten, massa post-it-lappar på mitt skrivbord- en LÖPRUNDA post förkylning. Sushi och Alla mot alla och vinröda lackade ljus (nyhet för mig). Funderar på om det är yta eller existensialism eller lite av båda.
Godnatt kompisar! ❤️

Se klart
tors, 2021-10-14 - 23:18

Undrar om jag blivit en mespropp eller gammal, religiös eller allt ovanstående? Tampas med människor på jobbet- att hänga med i förändringar, att våga vara lite osäkra, våga vara lite stolta också. Har numera aldrig ”svårt” för nån. Jag har lättare att gilla alla- på sina knäppa, roliga eller konstiga sätt. Jag gillar människan så mycket som ide, det går inte att tycka att nån inte hör ihop. Ändå samma hjärt och lungmaskin där inne och så mycket kämp, överallt. Inte minst här. Det går att bli rörd för mindre än forumet - eller ”tornrummet” som jag hastigt läste i torns tråd 👵🏻
Passar inte dåligt! Kram och godnatt, snart får vi checka ut ur veckan. 💕

FinaLisa
fre, 2021-10-15 - 07:38

@Se klart Godmorgon ☀️

Jag tror att ju mer nöjd och harmonisk man känner sig desto mer tolerant och välkomnande blir man för andra människor.
Så du är ingen mespropp eller något annat, är nog bara dig själv och känner dig tillfreds med det. Sådan härlig känsla!
Jag tycker att du i dina inlägg också förmedlar en humanistisk livsåskådning och gillar människor.
Därför är det intressant att följa dig och dina funderingar över tillvaron.
Önskar dig en skön helg!🌞
Kram 💚

Charlie70
fre, 2021-10-15 - 08:03

@Se klart håller med dig. Jag jobbar inte med människor i mitt jobb, men kollegorna intresserar mig mycket. Precis som du säger, det finns en höggradig charm i alla dessa personligheter som man ska förhålla sig till på olika sätt för att arbetet ska rulla på så smidigt som möjligt.

Kram!

Se klart
lör, 2021-10-16 - 12:26

Igår var en dag som faktiskt för en stund tände lampan över tankarna: vin.
Jobbade från 07:30 till 17:30 sedan bytte jag om 14 gånger för att därmed bli sen till en middag. På väg dit tänkte jag på behovet av att Lite Snabbt få komma ner i varv.
Vinet är inte lösningen förstås.
Däremot; inte boka in middag som ligger kant i kant med arbetsdagens slut efter en tuff och stressig vecka.
DET är nog den allra största lärdomen efter snart två år. Jag måste planera mitt liv med pauser, tid för återhämtning allt det där, ni vet ju.
Det kommer såklart fortfarande hända att den typen av situationer uppstår men det är verkligen sällan numera. Väl framme på restaurangen tog jag ett glas a-fritt bubbel, åt underbar mat- suget var som 99,9% av tiden, borta. Eller jag skulle vända på det: lugnet var, som 99,9% av tiden- i någon mån närvarande.
Idag ska jag inte passa någon tid men har en del att göra. Promenera låne-hund, fixa det sista efter flytten. Dricka kaffe och lyssna på Åsa Larsson läsa in sin senaste bok. Det som inte hinns med idag skjuter jag till imorgon.
Är tacksam. Det är dessutom vetenskapligt bevisat att den gör oss mer lyckliga. Det har aldrig varit något mål för mig, men känslan av att vara vid liv. Att livet inte är små handlingar sida vid sida utan ett lite större mönster som man kanske från en drönare skulle kunna se ett mönster i. Undrar vilket det är. Tur att livets mysterier tar sin tid.
Kram till er alla som kämpar eller glider genom lördagen på en räktoast. ❤️

Andrahalvlek
lör, 2021-10-16 - 15:20

@Se klart Jag känner lite likadant, att boka upp sig på något fredagkvällar går fetbort. Om jag ska behålla balansen i min mentala hälsa. Men jag längtar inte efter fredagsvinet längre, jag längtar efter att bara vara. Inga tider att passa. Och jag har blivit beroende av kvällsbadet 😍

Kram 🐘