av Vinare

Vinare
mån, 2021-06-28 - 10:38

Då var man här igen men med en ny tråd. Jag försökte sluta dricka efter årskiftet men misslyckades. Midsommardagen 2021 ska vara den sista gången jag drack. Semestern ligger framför mig och jag känner mig motiverad till att avsluta detta kapitlet i mitt liv.
Jag har druckit mellan 1-3 gånger i veckan. I regel är det två dagar. Onsdag och lördag. Men i takt med att barnens fritidsaktiviteter avslutats för terminen har jag utökat mitt drickande med nån extra dag eftersom jag inte behöver köra för hämtning och lämning. Jag dricker en liter vin varje gång jag dricker om jag inte dricker tillsammans med vänner för då blir det mer. Jag gör aldrig bort mig eller dricker så jag inte kan stå på benen men jag är så förbannat trött på den ångest och trötthet det medför. Jag orkar sällan ta tag i eller avslutat de projekt som jag orkar ta på mig. Mitt liv har sett lite likadant ut i ca fem år samtidigt som jag har så många ambitioner.
Jag har lärt mig av mina misslyckade försök till att sluta och jag hoppas jag har mer insikt denna gången. Det kommer bli ett hårt jobb. Det svåra är inte att sluta dricka i sig. Det är omgivningen och hur de reagerar på att jag slutar. En del förstår inte alls. En del tjatar men tillslut så accepterar. Men det känns som att folk blir så besvikna om man inte dricker. Jag brukar vara festens mittpunkt och vänner tycker inte det är lika kul om jag är nykter. Samtidigt ser jag hur ”kul” dom har det när de dricker samtidigt som jag känner mig trött och tråkig. Det är vid dessa tillfällen jag upplevt det varit svårt att hålla i nykterheten. I stort sett så dricker alla mina vänner när dom umgås. Jag måste skärma av mig från sådana situationer en lång tid. Minst en månad kanske mer.

Andrahalvlek
mån, 2021-06-28 - 14:10

Välkommen tillbaka! Någon gång är den sista. Du lever ditt liv för din egen skull - inte för dina kompisar. Var och en ansvarar för sitt eget liv - och nu tar du ansvar för ditt liv.

Jag gillar ditt nick, men du kunde klämt in ett n till, som i ”Vin(n)are” 😉

Kram 🐘

Vinare
mån, 2021-06-28 - 17:11

Tack för dina ord andrahalvlek 🌸 jag vet ju innerst inne att det är så. När jag först försökte att sluta dricka så trodde jag aldrig att min omgivningen skulle vara det stora problemet. Mina vänner hade ju förstås accepterat (tillslut) att jag inte dricker. Problemet är att när jag umgås med dom och de dricker vin så sitter jag med en egen ständig diskussion i mitt huvud om jag också ska dricka eller ej. Då blir jag lätt påverkad av deras kommentarer. Egentligen kanske det stora problemet är att jag inte är riktigt redo för att berätta för min omgivning om mina problem. Jag vill helst bara ”backa tyst ut ur rummet” när det kommer till alkoholen. Jag vill vara den som fortfarande hänger med på fest och middagar men som bara inte dricker. Jag vill göra det utan att vara besatt av alkoholen. Jag vill inte sitta och notera hur mycket de andra dricker eller vad. Jag vill bara hänga med och slappna av. Vad tyckte ni var det svåraste med att sluta?

Andrahalvlek
mån, 2021-06-28 - 20:18

Att undvika den typen av situationer de första 1-2 månaderna är nog klokt. Landa i din nykterhet, fokusera på fördelarna med nykterheten. Då landar du i att du inte vill dricka mer. Att det inte är värt det. Och då blir sociala sammanhang mycket enklare.

Jag har roligare på fest när jag är nykter. Jag är mer kontaktsökande, lyhörd, har fler samtal på djupet, skrattar mer och hjärtligare. Men när folk börjar fyllegagga så kör jag hem.

Det allra första steget är dock att du måste bestämma dig. Inifrån och ut. Att nu får det vara nog med supandet.

Kram 🐘

Vinare
tis, 2021-06-29 - 10:24

Jag vill bara få känna mig trygg i nykterheten! Jag vet att den första veckan är skit mer eller mindre men sen kommer jag känna mig lättare bara ångest och nedstämdheten lättar.

Idag är jag mycket mer klarare i knoppen än vad jag var igår 🌸 kaffet smakade bättre. Annars är jag fortfarande nedstämd med lite ångest. Men fortfarande motiverad 👊🏻

Vinare
ons, 2021-06-30 - 08:09

Det är så härligt att vakna utvilad utan huvudvärk och illamående. Morgonen är nästan det bästa med hela nykterheten 🌸 nu sitter jag här med mitt kaffe och funderar på vem jag var innan alkoholen tog över mitt liv. Jag började fasa in alkoholen när barnen var små. Kanske var de runt 4 och 5 år. Det började på helgen med vin till maten. Innan dess när barnen var mindre fanns det inte på kartan att dricka. Det orkade jag inte. Min man har alltid jobbat mycket och jag har tagit barnen mycket själv. Sömnen och kvaliten på den var alldeles för viktig. Att vakna med baksmälla var otänkbart. Men med små barn och jobb och ett hem att sköta var jag alltid stressad och trött. När barnen väl började sova hela nätterna började vi fasa in lite vin till maten på lördagskvällarna. Gud va skönt det var att unna sig det efter en slitsam vecka. Jag uppskattade känslan av att jag kunde släppa allt och slappna av. Jag hade nu också något att se fram emot varje helg! Frågan är när det gick från helg till vardag. Det måste vara under semestern ca två år senare. Jag tog nåt glas eller två en torsdag eftersom det var ”nästan” helg. Sen eskalerade det hela. Jag bytte senare jobb som låg närmre mitt hem. Så pass nära att jag kunde gå till jobbet. Därav behövde jag inte oroa mig om jag var klar för att köra bil på morgonen. Tankarna har vandrat denna morgon till vem jag var innan jag drack. Vad varvade jag ner med? Vad uppskattade jag? För visst var jag glad då. Jag skrattade och hade drömmar om framtiden. Nu har jag inga drömmar längre. Ser inte fram mot nåt annat än att få dricka. Jag ska ge den gamla jag plats idag. Fundera och försöka minnas vem jag var utan vinet 🌸

Andrahalvlek
ons, 2021-06-30 - 08:51

@Vinare Så upplevde jag det också mot slutet. Att hela livet blev en enda lång transportsträcka till nästa fylla. Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i vardagen. Nyktra morgnar är ljuvliga, och fler nyktra fördelar kommer att ticka in för varje vecka. Du har mycket att se fram emot 😍 Men du måste ha tålamod - allt kommer först när tiden är mogen och det tar olika lång tid för alla.

Fundera på att återuppta någon gammal hobby eller utforska något helt nytt. Själv har jag beställt en SUP och väntar med spänning på att lära mig stå upp och paddla. Tänker att det är en bra träningsakvititet för en klimakteriekärring med urkass balans 😉

Kram 🐘