Förstört allt

Jag har förstört allt. Gjorde det jag aldrig trodde jag skulle göra. Satte mig full i bilen. Stannade på en parkering påväg hem för att jag hade sån ångest och grät, backade då ner i diket. Polisen kom och jag hade jättehög promille, blev körd till nykterhetsenheten, polisen tog mitt körkort på plats…

Är en kvinna på 34 år, sambo och 2 små barn. Bor i en förort i ett nybyggt hus. Arbetar som förskollärare. Utåt sett ett bra liv. Innan barnen kom till världen hade jag ett alkohol problem, eller har nog haft det sedan i tonåren men blev mer allvarligt och tog hjälp med samtal och provtagning genom företagshälsovården och var nykter i flera år. I somras dog min mamma, min bästa vän, blev sjuk och dog inom 3 månader. Och mitt liv kraschade totalt. Blev sjukskriven heltid och började arbeta 50% för 2 veckor sen. Men sen mamma dog har jag börjat dricka i smyg för att hantera min ångest. Har blivit mer än vad jag ens vill erkänna för mig själv.
Igårkväll tog jag bilen till kyrkogården och satt vid min mammas grav och drack mycket alkohol. Vet inte hur jag tänkte!

Tur att polisen tog mig och att jag inte skadade någon annan! Jag tog all hjälp jag kan få av läkaren. Sa att jag ville börja med antabus direkt. Att jag ville ha kontakt med beroendekliniken. Så på måndag har jag möte på beroendekliniken.

Socialtjänsten ringde idag och jag och min man ska på möte där nästa vecka. Har även bokat in ett samtal med min chef i morgon och ska vara ärlig med allt.

Men hur kunde jag göra detta? Mot mina barn! Förstår inte vad som hände och mår så dåligt, allt känns svart. Hur tar man sid vidare? Kommer inte klara mitt jobb utan körkort, kommer jag förlora mina barn? Kommer jag hamna i fängelse?

Allt är bara mörkt och ville bara skriva av mig…

Hej och välkommen hit, det låter som att du har haft ett otroligt tufft dygn men ändå som du säger haft tur som inte råkat skada dig själv eller någon annan. Allt är inte förstört, även om det känns så just nu! Jag kan inte tänka mig att du skulle förlora vårdnaden om dina barn eller hamna i fängelse om du är ostraffad sedan tidigare. Jag vill inte försöka släta ut allt, det kommer sannolikt att vara tufft en tid framöver och du kommer säkert att möta motgångar MEN om du tar den här chansen att vända livet och vara nykter har du goda förutsättningar att få ordning på allt inom sinom tid. Jättebra att du tar emot den hjälp som erbjuds och är ärlig och öppen, det är en bra start! Det känns inte så nu, men det kommer att bli bättre, håll ut ❤️

@Förstört allt Hej och välkommen hit här är du bland vänner. Du har det tufft nu men avstår du alkohol så kommer ditt liv ordna upp sig igen det är jag övertygad om.

Styrkekram till dig💖

Nej, allt är inte förstört. Kanske inget är förstört. Du har fått körkortet indraget. Du får tillbaka det efter x tid. Okej hur löser du transportfrågan nu. Se krasst på det. Köpa elcykel? Få skjuts? Lokaltrafik? Stora problemet är hur ska du sluta att dricka nu? Låter som du behöver hjälp med det. Kanske du ska vara helt sjukskriven men det bestämmer ju din läkare. Du behöver inte berätta för arbetsgivaren om körkortet. Du behöver inte berätta för arbetsgivaren om dina alkoholism om du inte redan har gjort det och vill det. Dock har arbetsgivaren ett rehabansvar och bör ha en företagshälsovård som kan aktivera behandling.

Hej @förstört allt (det bär emot lite att skriva ut det som ditt namn men okejdå)
Du har ju fått flera bra svar. Och jag instämmer i att du omöjligt har förstört allt. Du är hel, ingen skadad. Vilken tur.
Ibland pratar man om fönster som öppnar sig som en möjlighet att gripa nykterheten. Gör det! Allt kommer att bli bättre och allt kommer att bli bra.
Det finns inom räckhåll.
Jag skulle säga; ta all hjälp du kan få. Och du, att mista sin mamma när man behöver henne som bäst. Det är sorgesamt och ensamt. Den sorgen behöver tid, inte vin.
Vin hjälper inte mot någonting. Om det känns som det hjälper kommer en fet räkning- förr eller senare.
Ta en dag i taget! Och välkommen hit. Kram 🥰

@Förstört allt Nej allt är inte förstört. Nu är det så tydligt att du behöver hjälp. Så ta emot hjälp🙏🏻 Tänker inte att man tar dina barn. Din sambo finns ju oxå. Jag förstår din sorg efter din mamma. Men precis som @Se klart skriver du behöver inte vin…du behöver tid…du behöver sörja…jag tänker du behöver bara få vila dig mot ngn.

Vi finns här❤️

Stor varm kram🥰

Förstört allt

@Varafrisk
Tack för alla svar. Har sån ångest, är sjukskriven helt tills torsdag. Tankarna går till hur jag kunde höra såhär? Mot mina barn.. tagit antabus sen i tisdags. Inte för jag ens vill röra alkohol igen men tänker att det hjälper. Och visar för mig själv, min familj, mitt jobb och alla att Jag tar detta på allvar. Ska ansöka om alkolås till bilen, så jag ens ska kunna ta mig till mitt jobb. Vet dock inte hur det funkar och om jag kommer få beviljat. Någon som vet processen och om de kan finnas en chans? Inte kunnat sova eller äta sen detta hände i måndags. Allt känns mörkt och en stor ångestklump i hela min kropp

@Förstört allt … har ju inga svar egentligen att ge, men vill skicka med dig lite tankar/ord/tröst
Den ångest du har nu kommer att försvinna. Det som har hänt, det har hänt. Försök sortera dina tankar och se framåt och jobba med saker du kan påverka och välja (precis som du gör nu). Sparka inte mer på dig själv ❤️ Ge dig själv förlåtelse och ta en sak i sänder … framåt.
A är hemsk ..får en människa att säga och göra saker vi aldrig skulle gjort utan A. Önskar man kunde skicka en påse styrka till dig…men det går ju inte :/
❤️

Förstört allt

@Mirre1 tack för svar. Känns ändå bra att hittat ett forum jag kan skriva av mig utan att bli dömd direkt. Kan inte ens se på mig själv, förstår inte hur jag kunde bli denna person. Efter mammas död har jag varit vilsen och gjort så många fel val. Detta är inte jag..

@Förstört allt
Hej. Jag är vän till en som dricker ...
För att få svar på frågor har jag pratat med nyktra alkoholister då jag inte fattat kraften i alkoholberoende, den finns där. Man tappar allt förnuft, kidnappad hjärna.

Förälders bortgång påverkar en mycket. Men hon skulle säkert önska att du mår bra och hittar dig ut ur detta.

När det gäller socialkontor har många bilden av dem som visas i amerikanska filmer, socialkontoret tar barnen. Socialkontorets uppgift är att stöda och få familjelivet att funka, vad behövs just nu liksom? Vad är utmaningarna och hur ska det lösas. Inte i första hand att ta barnen från en. Att du tänker på det, att loppet inte är kört liksom.
💕

Vilken tur att polisen ingrep innan det hände nåt värre !
Om du/ni ska träffa soc så prata med dem om de kan betala en behandling på internat en månad. Jag tycker det är bra om du är ärlig med din sjukdom inför dig själv OCH andra ! Det avlastar din ångest du upplever nu.
Ta hand om dig och lyssna på de som gått före dig !

Förstört allt

@Mirre1 tack. Jag mår väldigt dåligt och sånna ångestkänslor, förstår inte att jag satt mig i denna situation. Haft många jobbiga möten i veckan, inskrivning på beroendekliniken, polisförhör och möte på soscialkontoret på grund av orosanmälan som kom in från tne när jag blev omhändertagen. Har även pratat med min läkare och är fortsatt sjukriven 50% tills den 8/12. Ska få tät samtals kontakt med genom beroendekliniken och min chef är stöttande.
Så tagit tag i allt och bett om hjälp från alla håll. Men är tufft.. inget sug på alkohol alls dock vilket är skönt. Men är mentalt tufft. Ska berätta för min bror och mina svärföräldrar vad som hänt, vi står de nära och tror de är bra att de vet om allt. Men så rädd att jag inte kommer kunna se de i ögonen efter det och att de ska tycka minsta om mig och tycka jag är en dålig mamma. Min sambo säger att det absolut inte kommer hända och att de kommer stötta men är så rädd att sjunka i allas ögon. Tack för att ni finns och är stöttande

Förstört allt

@Mirre1 tack. Jag mår väldigt dåligt och sånna ångestkänslor, förstår inte att jag satt mig i denna situation. Haft många jobbiga möten i veckan, inskrivning på beroendekliniken, polisförhör och möte på soscialkontoret på grund av orosanmälan som kom in från tne när jag blev omhändertagen. Har även pratat med min läkare och är fortsatt sjukriven 50% tills den 8/12. Ska få tät samtals kontakt med genom beroendekliniken och min chef är stöttande.
Så tagit tag i allt och bett om hjälp från alla håll. Men är tufft.. inget sug på alkohol alls dock vilket är skönt. Men är mentalt tufft. Ska berätta för min bror och mina svärföräldrar vad som hänt, vi står de nära och tror de är bra att de vet om allt. Men så rädd att jag inte kommer kunna se de i ögonen efter det och att de ska tycka minsta om mig och tycka jag är en dålig mamma. Min sambo säger att det absolut inte kommer hända och att de kommer stötta men är så rädd att sjunka i allas ögon. Tack för att ni finns och är stöttande

@Förstört allt
Åå du har en tuff tid framför dig…men verkar ha många runt dig som vill dig väl ❤️ Det är fint och en jäkla skatt egentligen. Du tar tag i allt du kan och mer kan du inte göra. Jag hoppas så att du snart kommer kunna förlåta dig själv (inte förminska eller försköna menar jag) och se framåt i små steg.
Jag hejar på dig!

Jag blir glad när jag ser vilket stöd du får och att du själv talar om för nära och kära ! Det innebär med all säkerhet att du får ett rejält stöd i fortsättningen ! Fortsätt skriv här och avlasta dig mellan dina möten i verkliga livet !
Och ta inte första glaset !!